Artist: Britney
Betyg: 2
Scen: Göransson Scen
Datum: 11 /8 – 18
Turné: Piece of me
Brittan är alltid Brittan, ett väloljat maskineri som kan rabbla varje dansnummer, varje läpprörelse i sömnen. Efter många års turnerande sitter det som cementerat i benmärgen. Rutiner är rutiner för att de upprepats otaliga gånger och för var repris tappar de successivt sin forntida glans.
Piece of me är en tröttsam show med en Britney på autopilot. Visst kan hon dansa och skaka rumpa som få andra världsstjärnor. Men som en känd företagsledare sa – Vad får jag för pengarna? Du får en Britney som luktar billig Eau-de-cologne med kläder från en förgången tid. Det är 90-talet all over again. Du får koreograferad dans som mer liknar simultana rörelser som aldrig tycks gifta sig eller som i bästa fall skapar de en grötig helhet. Du får lättklätt ner till bara trosorna. Inte mig emot. Jag tänker inte som vit medelålders man blama en ung kvinna för att hon visar lite hud. Men smakfullt eller visionärt är det knappast. Britney saknar egen stil, ett koncept som sorterar ut agnarna från vetet. Finns det nåt bra? Ja det är underhållande och spektakulärt. Britney bjuder på en maxad konsert med dans, visuella effekter och ett pärlarmband av poplåtar signade Brittan.
Det är en slice av 90-tals ikonen, den stora popstjärnan från förr. För vem glömmer låtar som Oops I did it again och Baby one more time. Färre minns kanske Freak show eller Clumsy, från senaste skivan Glory från 2016. För att yttrycka mig mild – Hon är ojämn. Långt ifrån alla låtar får mig att energiskt vilja studsa upp och ner såsom avslutande Till the world ends, med tillhörande konfetti-regn och laserstrålar. Men problemet är inte sångurvalet. Det är energin på scen. Känslan av ett autopilot-styrt maskineri med en artist som för länge sedan gett upp hoppet om att lyckas beröra en publik- den är påtaglig.
Jag har full förståelse för att man väljer att köra förinspelad sång, så kallad playback, när man som Britney rör sig konstant i 150 minuters
tid, det blir ett gediget träningspass för Brittan. Men hennes harmlösa försök till mimning, som genast avslöjas av en cyniker som jag själv, är under all kritik.
Britney med en 20-årig karriär bakom sig borde allvarligt överväga en make over alternativt lägga hatten på hyllan. Istället för att kasta ut sin huvudprydnad i publikhavet. Publikkontakten är liten och de få försök som görs är tafatta. En vip-betalande gäst bjuds upp på scen och Britney ber honom att på alla fyra krypa runt på scengolvet medans hon med sin piska snärtar till honom och gnider sig mot hens rygg. Smaklöst är bara förordet. Britney har en hel del att bevisa innan hon blir ett namn väl värt att yppa. När samtalsämnet handlar om världsomspännande liveartister med pondus och en egen röst så nämns inte miss B.
Och till den dagen då hon själv väljer att byta om till något bekvämare så hoppar jag min tonårsidol, Disney-klubbsprinsessan och hennes cirkusartade, 90 tals dränkta show som är Piece of me.