Pulsen slår arytmiskt, studsar till som en skev boll mot ett ännu skevare plank. Hjärnan följer efter, blåslagna synapser har fest i sandlådan och lämnar sladdriga lemmar i en illusorisk hög på golvet.
The Mars Volta har alltid förundrat; i takt med att Cedrix Bixler-Zavala och Omar Rodriguez-Lopez förra band, At The Drive-In, krakelerade bejakade de två en större vision där muskaliska skygglappar inte existerade. Få var förundrade när sekunder efter att ATDI:s gravsten rests så snickrade The Mars Volta ihop ett annat monument som skulle agera kompass för nya tider. Tre kompositioner fann sin väg på EP:n ”Tremulant” och har sedan följts av fem genre-klättrande album till dags dato. Signifikativt för The Mars Volta är de progressiva elementen i den näst intill hallucinogena musiken skriven av Rodriguez-Lopez. Detta toppas av fragmentariska och kollage-aktiga texter författade av Bixler-Zavala. Tillsammans utgör de en vansinnig cocktail som man gärna tömmer i ett svep enbart för att kräva påfyllning.
Att se The Mars Volta på scen, som en helhet, är hypnotiskt och värja sig är lönlöst; att ge efter är bästa försvar. Men det finns inget att försvara egentligen. Man kan bara vinna. Bara få ovillkorslös kärlek. Och det är därför vi befinner oss där igen: längst fram vid scenkanten med en puls som dansar i ett vilt rus.
29 november – Oslo, Sentrum Scene
30 november – Stockholm, Cirkus
HEMSIDOR
www.themarsvolta.com
www.luger.se/the-mars-volta
Läs även andra bloggares åsikter om indie, musik, Stockholm, Mars Volta, Cirkus