En fantastisk kvinna
Betyg 3
Svensk biopremiär 9 februari 2018
Regi Sebastián Leilo
Ett hyllat drama om fördomar mot den som bryter mot normen. Regissören Sebastián Leilos En fantastisk kvinna vann en Silverbjörn på Berlins filmfestival för bästa manus och har nominerats till bästa icke-engelskspråkiga film på både Golden Globe och Oscarsgalan, där den alltså konkurrerar med den svenska filmregissören Ruben Östlunds The Square. Daniela Vega i huvudrollen som Marina belönades dessutom med Bästa kvinnliga roll under Berlins Filmfestival 2017.
Filmen är stark men samtidigt är den sval och det är svårt att komma huvudkaraktären nära. Det är ett avstånd i hur dramat berättas som gör att det är svårt att riktigt känna sig in i filmen.
Handlingen kretsar kring Marina, som föddes som pojkens Daniel. Marina är en trans-kvinna i Santiago. Filmen är inspelad i Chile, Tyskland, USA och Spanien. Marina försörjer sig servitris men uppträder ibland som sångerska. Hen tar lektioner i sång och har drömmar och ambitioner om en karriär inom musiken.
Marina har ett förhållande med en betydligt äldre man, Orlando. Han uppvaktar Marina på hennes födelsedag och de sover tillsammans i hans lägenhet då han plötsligt blir yr och trillar omkull. Istället för att kalla på ambulans tar Marina ut honom i trappan, springer in i lägenheten för att hämta något medan Orlando som är snurrig och inte helt klar tar några steg mot trappan där han trillar ner och slår sig rejält. Marina kör honom till sjukhuset.
Redan där får jag en stark obehag-känsla och förstår inte varför Marina prompt måste köra honom till sjukhuset istället för att få dit en ambulans. Orlando dör på sjukhuset. Om Marina istället ringt efter ambulans kanske han hade klarat sig. Fast då hade det inte blivit en film, förstås.
Orlandos före detta fru, hans son, hans bror och andra släktingar accepterar inte Marina. Hen får inte komma på likvakan, inte på begravningen och blev tillsagd att så snabbt som möjligt flytta ut från Orlandos lägenhet. Konflikten trappas upp och Marina blir rejält illa behandlad.
Det är inte bara Orlandos släkt som har fördomar. Polisen är misstänksam mot Marina. Varför har Orlando färska blåmärken på kroppen och ett sår i huvudet?
Jag tror ingen kan se filmen och förbli oberörd. Samtidigt känner jag en distans till Marina. Det är svårt att riktigt förstå hens reaktioner. Om vi kommit närmare Marina tror jag filmen fått ännu högre betyg. Filmen har ett viktigt budskap. Fördomar måste bekämpas, varje individ måste ha rätt att få vara sig själv så länge individen inte skadar andra. Men budskapet måste också förpackas konstnärligt och dramaturgiskt på ett sätt som når in i oss. En fantastisk kvinna är absolut en bra film, men berättad för svalt och med för stor distans för att bli ett mästerligt drama som de bästa av Pedro Almadovar, den spanske filmregissören som ofta används som jämförelse.