Hela vägen från London kommer Andrew Davy och Kevin Jones med sitt något deppiga men banjospäckade sound. Bandet Bear’s Den har tagit sitt namn från en Parisiansk gayklubb och med sin något lufsiga stil ser de ut att trivas med livet på festivaler. De har jämförts med Mumford and Sons, något som vi endast delvis kan hålla med om. Bandets sound påminner lite om känslan av att se solen gå upp en juninatt och insikten att det nu inte finns något hopp om att få nog med sömn, fast med lite banjo i bakgrunden.
Deras framträdande på Junoscenen var inte lika deppigt som studioinspelningarna skulle kunna få en att tro. Inte så mycket tre på morgonen som en eftermiddag i ösregn. Spelningen var Bear’s Dens första festivalspelning i Sverige, men de får lika mycket kärlek som Måns Zelmerlöv får i Melodifestivalen. Man skulle nästan kunna säga att de fick lite väl många tolvor från somliga i publiken, somliga som kunde behöva (en) lite(r) vatten. De kanske inte vann Eurovision, men de vann våra hjärtan!
Kulturbloggen bestämde sig för att träffa Bear’s Den, så det kommer en intervju med bandet senare.
Skribent: Emma Jelving Eklund, Moa Johansson Maliniemi
Foto: Thomas Johansson
Foto: Thomas Johansson




