Dansaren
Betyg 4
Premiär den 16 december 2016
Regissören och manusförfattaren Stephanie Di Gustio fick inspiration till filmen när hon såg ett foto av kvinnan med slöjan, dansaren Loie Fuller. Det tog henne sex år att göra filmen och det är Stephanies första långfilm.
Dansaren (La danseuse) är en film om Marie-Louise (Loie) som lever i Illinois med sin fattiga försupna far. Hon drömmer om att bli skådespelare. När hon är 25 år dör fadern och hon åker till modern i Broadway. Hennes karriär som dansare börjar som ett pausnummer men utvecklas till en framgång. Som artisten Loie Fuller åker hon till Paris och där tar hennes karriär fart. I Frankrike råder La belle epoque med framtidstro och utveckling. Det är tiden före första världskriget och parisarna roar sig. Hon blir en ikon med sin moderna nyskapande dans och gör succé på Folies Bergère. Hon utvecklar scener med magisk ljussättning och en scenteknik som är något helt nytt. Många scener är så vackra i filmen.
Men filmen är inte bara dans. Det är också en mustig skildring av Loie Fullers liv utanför scenen. Kärlek och vänskap men också det hårda slitet och den värkande kroppen. Rädslan att möta publiken utanför scenen och konkurrens från den nya stjärnan Isadora Duncan.
Loie Fuller spelas av Soko, en fransk skådespelare med kraftfull framtoning. Hon tränade dans 8 timmar om dagen i två månader för rollen. Med sitt kort mörka hår, kraftiga kropp och rättframma sätt blir Loie en kvinna med båda fötterna på jorden. Hennes konkurrent, den unga Isadora Duncan spelas av Lily-Rose Depp. Hon är den gracila, vackra och behagfulla dansösen som med ungdomlig hårdhet spelar ut Loie.
Stephanie Di Gusto har skapat ett ömsint porträtt av sin huvudperson. Man förundras över att Loie med sin vilja och drivkraft kunde skapa den framgång hon gjorde. Motsättningen mellan personen och dansen skapar ett intresse som håller hela filmen. Hon var så långt från den ideala bilden av en dansös men blev ändå en ikon Historien är fantastisk och filmen är verkligen vacker med många fina scener.
