Van Morrison på åStorsjöyran
Stortorget scenen – fredag 29 juli 2016
Betyg 2
Van Morrison eller Van the Man som han ofta kallas är festivalens stora dragplåster. Han inviger festivalens stora scen med en show som lämnar bitter eftersmak. Det är en trött 71-årig Van som äntrar Stortorget scenen. Stiligt klädd i blå kostym och svart-vit randig hatt tar han sig ton. Van är en legend. Redan som 15 åring började han sin karriär som sångare i bandet The Javelins. Men det var som soloartist han slog igenom stort med bland annat klassikern Brown Eyed Girl, en låt som mycket väl kan vara den mest sönderspelade i musikhistorien. Med tiden skapade han en egen genre Celtic soul som är en blandning av jazz, rhythm’n’blues, keltisk folkmusik och gospel.
Här finns potential för en lyckad konsert. Bakom sig har han ett kompetent band med en cellist, trumpetist, bakgrundssångare, trummis och keyboardist som alla gör ett strålande jobb. Men framförandet är sömnigt och oinspirerat.
Under den en timmes långa konserten pratar Van aldrig med publiken och den lilla rörelse vi ser är ett försiktigt vikande på höfterna. Vi hör låtar som Moondance, Have I Told you Lately och förstås Brown Eyed Girl framföras på autopilot. Festivalen märkliga val att förlägga konserten så tidigt i programmet kan vara en förklaring att konserten aldrig lyfter. Folket har inte hunnit strömma till och är inte tillräckligt på luven för att riktigt vilja digga loss. Eller så passar inte Vans sävliga country för den stora scenen alternativt att musiken är för daterad.
Det positiva: Detta är min första konsert på festivalen och det kan bara bli bättre.
Foto: BeA Nilsson
(Bilden är från spelningen på Sthlm Music and Arts 2015)