Plats: Sweden Rock Festival
Artist: Sabaton
Datum: 11/6-2016
Betyg: 4
Svenska Sabaton från Borlänge avslutar Sweden Rock Festival i år. De är alltså headline på den största scenen. En plats som brukar vikas för de allra största banden. Där fick Sabaton möta de 32000 i publiken på lördagskvällen. När jag först hörde nyheten trodde jag inte riktigt att det var sant. Ett svenskt band som avslutare på festivalen. Nu i efterhand kan jag bara säga att festivalledningen visste vad de gjorde när de bokade Sabaton. Alla belackare har kommit på skam. Sabaton stod pall och de levererade vad som förväntades utav dem. En stor och mäktig scenshow med allt man kan begära av ett band som avslutar en fantastisk festival.
Med en stridsvagn på ena sidan av scenen och en stridsvagn på den andra, och högst upp på den ena tronar trummisen som den som avlossar mäktiga kanonskott ut mot publiken. En hänförd publik som älskar vad de ser och hör. Det spelar ingen roll att luften är kall som en vinternatt när elden, raketerna och den mäktiga musiken värmer även de som står långt ut på festivalfältet. Med en klassisk sättning med två leadgitarrister pumpar Sabaton på i låt efter låt tills inga överlevande återfinns på slagfältet. Det här är powermetal när den är som allra bäst.
Jag gillar att de framför många av sina låtar på svenska samtidigt som det stör mig lite. På engelska hade krigsromantiska texter blivit mer Iron Maiden och mindre Ultima Thule. I en tid då världen står inför flyktingkriser på grund av krig och misär, klimatkatastrofer och hungersnöd, blir sånger om fosterlandet och fanan lätt lite fåniga i mina öron.
Vokalistens ljud når oss inte riktigt under första halvan av spelningen så det drar ned betyget en gnutta. Bandets egen fascination över att spela just där och just då är också något som visserligen är charmigt, men som kanske hellre hör hemma i loungen efter spelningen och bland vänner i flera år framöver. När det dras upp i mellansnacket gång på gång blir det lite tjatigt vilket gör att konserten tappar något i tempo.
Men det tar sig rejält och avslutningen är bombastisk och magnifik och verkligen värdig en headline på världens bästa festival. När hela scenen ser ut att stå i lågor under extranumren tror jag inte att någon kan vara oberörd i den månghövdade publiken. Personligen har jag lite svårt för krigsromantik, men den har sin givna plats i genren där band som Saxon, Manowar, redan nämnda Maiden och många många fler dragit fram på sina slagfält. Sabaton följer i en gammal god tradition och de gör det med den äran.
Kudos!
