Litteratur och konst

Titel: Antarktis
Författare: Josefin Holmström
Förlag: Norstedts
ISBN: 9789113050492
Utgiven: 2013-08

Snöyran i sydpolen omsveper Gertrude i det bitande förflutna. Hon reser till Antarktis för att skriva men anteckningsblocket fylls av meningslösa streck; orden får en annan innebörd. Hon reser tillsammans med ett antal utländska forskare; och Jonathan. Omgiven av oändlig vit snö och ett ständigt overkligt ljus blir Antarktis återupptäckt av Gertrude tillsammans med norrmannen Amundsen – han som först satte flaggan i den vita öknen av sydpolen –, engelsmannen Robert Falcon Scott – hjälten som inte kom tillbaka från sin expedition – och engelsmannen Ernest Shackleton – han som vände innan han nådde målet. Gertrudes resa och de tre upptäckarnas expeditioner ur det förflutna sammanflätas i en historia om det dåtida och dess inflytande på en oklar nutid.

Vid tillfällen är Josefin Holmströms debutroman ironisk, vid andra tillfällen är den tragisk. Mestadels är den mer eller mindre som en oändligt ljus dag i sommarsydpolen – kall, men vacker. Snöstormen i Antarktis tillhör temat, men romanen är hursomhelst rogivande. Den utspelar sig egentligen i nutiden, men dess karaktärer lever i dåtiden. Gertrude lämnar nutiden i det slaskiga Stockholm. Hon och Jonathan är i behov av en miljö som kan reflektera deras tillstånd, en miljö som möjligen kan läka gamla sår. Tidslinjen suddas ut i slutändan – kvarstår minnen, snö och bitande kyla.

Antarktis har en enkel handling, och det obebodda istäckta landet är poetiskt beskrivet. Likt sydpolens oändliga horisont är skildringen drömlik, och ändå realistisk; det välbeskrivna förödande vinterlandskapet drar med sig en till en ödslig vit värld. Till en början är berättelsen kylig, det påminner om dess miljö; men någonstans mellan Scotts sista dagar vid liv och Gertrudes återblickar når karaktärernas sinnestillstånd en, och Antarktis blir mer än vacker.

Text: Anastasia Brink

Titel: Rädda mig inte!
Original titel: Unravel Me
Författare: Tahereh Mafi
Förlag: B Wahlströms
Utgiven: 2013-03
ISBN: 978-91-32-16197-1

Elektrisk kärlek, berusande ondska och omöjliga val – sägs 25-åriga kalifornia-tjejen Taherehs två hittills utkomna böcker handla om. (Den första var Rör mig inte!)
Vem fastnar inte för en sådan handling? Och köper boken. Spekulationsskrivande för sensation och sålda ex?

Efter en trög början uppslukas jag av berättelsen om 17åriga missfostret Juliette vars blotta beröring kan döda en människa. Därför fruktas hon av alla, men mest avskyr hon sig själv och kallar sig självmant för omgivningens öknamn ”monster”.

Tahereh skriver på ett speciellt sätt. Hon använder metaforer och stryker över ord, som man ändå kan läsa. Konstigt tills jag vande mig. Då blir det precis som jag ofta själv tänker när jag tar tillbaka en tanke, ändrar mig och tvekar.

Taherehs prosa är inte bara rapp och spännande – den är poetiskt vacker, som här: ”Men så pressar Adam läpparna mot mitt huvud och min oro klär sig i finklänning och låtsas vara något annat en stund.”

Rädda mig inte! är en sk dystopi, dvs en negativ framtidsvision, vilka är mycket populära just nu. (Hunger Games är en dystopi) Inga ljusa utopier i dessa tider av global uppvärmning och pandemier alltså. I denna dystopi är luften förgiftad och människorna jobbar likt fångar under ständig övervakning av Återetablissemanget vilka styr detta skräckvälde.

Boken vänder sig främst till unga läsare. Förutom het kärlek och spännande kamp handlar den i grund och botten om en ung tjej som försöker hitta sig själv, få bekräftelse av andra, men till slut lär sig att älska sig själv. Fundamentala frågor som vi jobbar med hela livet.

Det går utmärkt att läsa Rädda mig inte! utan att ha läst del ett först, men eftersom detta är en härlig läsupplevelse för alla rekommenderas så klart att de läses i turordning.

Historien om Juliette, hennes älskade Adam och den ondskefulle Warner fortsätter i en tredje del då allt enligt Tahereh kulminerar i en upplösning och för de som inte får nog kommer böckerna att filmatiseras. Kanske en ny Hunger Games?

Text: Eva Sundqvist Olmos

73 – Från Stora gatan 51 till Hog farm
Författare Pugh Rogefeldt
Förlag Norstedts
Utgiven 2013-08
ISBN10 9113054538
ISBN13 9789113054537

Att en person skriver en biografi om sig själv är nog inte som biografi betraktat så lyckat. När Pugh Rogefeldt nu ger ut ”73 – Från Stora gatan 51 till Hog farm” som är en berättelse av honom själv om sig själv, fungerar det bra. Pugh skriver levande, det känns som att sitta bredvid honom och höra honom berätta själv. Emellanåt misstänker jag väl att han inte är så objektiv, men vem väntar sig objektivitet i en biografi om sig själv?

Det känns ändå som att han bjuder en hel del på sig själv, berättar hur han tänkte och kände som liten pojk i Västerås, berättar om sina föräldrar och sina bröder och om det tydliga klass-samhället han växte upp i som arbetargrabb.

Det är en fin bok med en en snygg och elegant förpackning. Jag blir glad av bokens alla bilder: foton och illustrationer. En bild kan ju faktiskt säga mer än tusen ord. Därför säger boken mer än vad orden i biografin gör.

Jag älskar när Pugh berättar om sextiotalet och musiken som sköljde in över de som var unga då. Hur han hittade Beatles men sedan gick över till Rolling Stones, som var mer rebelliska. Efter ett tag kunde ju till och med de vuxna uppskatta en del av Beatles musik, vad var det då för vits att lyssna på dem?

Den lilla färggranna boken är dock ingen djupdykning i Pughs liv och den handlar om hans liv fram till mitten av 1970-talet. Om du är nyfiken på livet då liveplattan ”Ett steg till” kom till, resan och inspelningarna i Muscle Shoals i Alabama, Melodifestivalen med ”Nattmara”, skilsmässan från familjen, perioden med bandet Trousers, flytten till Gotland, Grymlings och allt som hänt efter mitten av sjuttiotalet – då får du vänta tills andan faller på och Pugh känner för att skriva om dessa tider.

http://www.svd.se/kultur/litteratur/mediokra-memoarer_8520488.svd