• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Toppnytt

Eminem kommer till Sverige i sommar

29 januari, 2018 by Redaktionen

Eminem kommer till Sverige i sommar för en konsert 2 juli 2018 på Friends Arena i Stockholm​.

Ett pressmeddelande:
Efter släppet av det nya listtoppande albumet Revival, så meddelar i dag den femtonfaldige Grammy-vinnaren, MTV EMA-vinnaren och hiphopens bäst säljande artist genom tiderna, Eminem, att hans Revival Tour når Friends Arena i Stockholm 2 juli.

Konserten blir Eminems första liveframträdande i Sverige sedan 2001. Förra året intog Eminem Storbritannien och Reading- och Leedsfestivalerna med en mäktig headlinespelning. NME kallade spelningen för en triumf, och The Telegraph gav honom fem stjärnor av fem möjliga. 2014 blev Eminem den första rapparen att sälja ut stora Wembley Stadium i London. Spelningen sålde ut direkt, vilket gjorde att ytterligare ett datum adderades som också sålde slut.

Eminem har kallats en av de största rapparna någonsin. Hans nyligen släppta album ”Revival” gästas av stjärnor som Ed Sheeran, Beyoncé, Alicia Keys, Pink och många fler. Singeln ”River” (feat. Ed Sheeran) peakade som #1 på den svenska singellistan och har hittills sålt platina.

Arkiverad under: Musik, Toppnytt Taggad som: Eminem, Hiphop, Musik, rap

Lyssna: Kajsa Grytt – Kniven i hjärtat

28 januari, 2018 by Redaktionen

Kajsa Grytt aktuell med Kniven i hjärtat – titelspåret från kommande albumet.

Ett pressmeddelande:
Med uppmärksammade släppen av “Bron” och den feministiska kampsången “Mina girls” gav Kajsa Grytt en stark försmak av vad som komma skall. Idag släpps det kommande albumets titelspår “Kniven i hjärtat” – skriven till ”en vän som fallit ihop av svek i kärlek”.

I maktlöshetens land där inga ord når fram skrev Kajsa den finstämda och tröstrika “Kniven i hjärtat” och skickade till sin vän. Genom en karaktäristiskt rå, men känslosam text uppbackat av ett finstämt stråkarrangemang signerat Martin ”Konie” Ehrencrona har Kajsa Grytt med Kniven i Hjärtat skapat ett verk om svek och det kanske viktigaste av allt – att ta sig vidare.

Den 13 april 2018 släpps albumet Kniven i hjärtat, genom Kajsas egna bolag.

Kajsa beskriver hur hon med detta album låter historierna stå i fokus och förstärkas av musiken och melodierna. “Sången är tänkt som en karaktär i en filmscen, där musiken utgör miljön och scenografin” berättar Kajsa.

Arkiverad under: Musik, Toppnytt Taggad som: Lyssna, Musik

Filmrecension: The Florida Project – en film som skakar om

26 januari, 2018 by Rosemari Södergren

The Florida Project
Betyg 4
Svensk biopremiär 9 februari 2018
Regi Sean Baker

En film som väcker starka känslor av en mängd olika slag. Skådespelarna är grymt bra och filmen är helt konsekvent berättad ur barnens perspektiv, det är så skickligt genomfört. Det är en film som skakar om.

Jag vill gråta över hur utsatta barnen är och samtidigt smittas jag av barnens outsinliga livsglädje och energi. Jag arg när jag tänker på under vilken fattigdom barn kan växa upp i USA. Jag är också undrande över regissörens intentioner. Jag blir osäker om Sean Baker (som skrivit manus tillsammans med Chris Bergoch) ser det som positivt att barn lever som Moonee, den sexåriga flickan som är filmens huvudkaraktär. Filmen handlar om Moonee och några av hennes vänner som lever i stort sett vind för våg i ett fattigt område i Florida, granne med Disney-world där bättre lottade barn roar sig med sina föräldrar.

Vi förs in i en skickligt framförd bild av livet i ett område med de fattiga i det amerikanska samhället. En värld där föräldrar inte kan ta hand om sina barn utan mormor får ta hand om dem. En värld där barnen får lära sig att det är normalt att sitta en timme i ett badkar medan den prostituerade mamman tar emot en kund i deras enda rum och det är normalt att tillsammans med sin mamma stjäla saker och sälja för att få pengar till hyra och mat.

Huvudpersonen i filmen, sexåriga flickan Moonee är helvild och lever med sin mamma, som också är helvild, i stort sett ett barn hon också. Mamman säljer sex för att få pengar till mat. Mamman är arbetslös strippa och de hankar sig fram genom att hon säljer sex och de stjäl saker för att sälja. När de lyckas stjäla dyra åkband till Disneyworld och säljer dem svart får de in en rejäl summa pengar. Inte oväntat gör de slut på pengarna snabbt. Mamman har ingen förmåga alls att tänka långsiktigt.

Filmens titel är hämtad från Disneys projekt där den stora nöjesparken byggdes med hotell och motell runt om. Men området där Moonee bor och leker leker bara ett stenkast från Disney-området är nedslitet och långt ifrån attraktivt för turister. Att det en gång fanns planer och förhoppningar om att locka turister märks på namnen på kvarteren som Magic Castle och Futureland och deras grälla rosa och lila färger.

Barnen är skildrade fyllda av liv och energi, som alla sexåringar är. De är fräcka i mun, nästan så jag skräms. De växer upp i ett område där de flesta vuxna lever ur hand till mun och bara ett stenkast därifrån finns människor vars frukost kostar vad de själva måste betala i hyra en månad. Barnen är inte det minsta medvetna om de stora skillnaderna och klyftorna. För Moonee och hennes gäng är livet ett äventyr och när de fått en ny vän visar de henne glatt runt i området: Här bor en man som är helt förstörd av alla krig han varit i, här inne bor en kvinna som tror hon är gift med Jesus och här är ett rum vi inte får gå in i, så det gör vi förstås. (Och de går in och de lyckas därmed stänga av el för hela området).

Barnen är helt obekymrade över vad de kan ställa till med. De tänder eld på gamla hus, de ljuger för att få en glass att dela på, allt är äventyr för dem. Regissören låter oss se allt ur deras synvinkel. Det är fascinerande men också väldigt sorgligt. Jag kan kan ju ändå inte blunda för verkligheten och den livserfarenhet jag har som vet att även om Moonee och hennes mamma kan skutta runt i regnet av lycka är den känslan en illusion.

Barn kan vara otroligt solidariska med sina föräldrar. Trots att Moonee egentligen lever långt under den trygghet vi i Sverige vill att barn ska växa upp med skulle hon inte vilja komma ifrån sin mamma på några villkor.

The Florida Project är en film som det surrats mycket kring om att det är en av årets bästa filmer och att det är filmer som Willem Dafoe äntligen ska få en Oscars-statyett för sin roll som motellchefen Bobby. Han är nominerad för bästa manliga biroll för rollen i The Florida Project. Bria Vinaite som spelar Moonees mamma är klockren i sin roll. Henne hittade Sean Baker via hennes Instagramkonto. Han ville ha en skådespelare vars ansikte inte var känt. Brooklynn Prince som Moonee är helt enastående. Här har vi en kommande barnstjärna.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt Taggad som: Filmrecension, Recension, Scen

Teaterkritik: Åtta kvinnor – Härligt kvinnligt lättsamt men inte fullt så mycket ”camp” som man hade hoppats på

26 januari, 2018 by Lotta Altner


Åtta kvinnor
Av: Robert Thomas
Översättning: Lisa Lindberg
Regi: Anna Novovic
Premiär 25 januari 2018 på Kulturhuset Stadsteaterns Klarascen

Föreställningen promotar sig som ”camp” vilket inte är ett helt lätt begrepp fullkomligt förklara. Kortfattat skulle man kunna säga att man med hjälp av denna teknik vill påvisa teatern som en berättande form a la Agatha Christie och 1950-talet. Medhjälp av någon typ av pusselteknik kan allt och alla bli misstänkta för mord och rollkaraktärerna ska med bitsk humor angripa och med överdramatisering försvara sig. Publiken ska hållas i sträckbänk och mot slutet ges en liten twist och ett nytt perspektiv där kanske ingen eller alla är lika skyldiga på något vis. Mellan raderna blir det också en fet känga mot fin- och fulkulturen där allt och ingenting sätts på sin spets.

Fördelaktigt med kvällens föreställning är det faktum att de enbart är kvinnor på scen. Det låter kanske banalt, men ser man mycket teater så inser man att det mestadels skrivs teater av män, och för män. Dessutom är det inte alltid så att kvinnliga roll alltid är det mest intressant i en uppsättning. I den här uppsättningen är det i alla fall alla typer av tragikomiska rollkaraktärer och i alla åldrar enbart skapade för kvinnor.

Dock vill jag protestera mot Robert Thomas och/eller översättarens påstående ”om ändå vi kvinnor kunde hålla ihop” (replik i föreställningen) vilket är förtal och något som män gärna säger om kvinnor. Jag skulle hellre vilja säga att människor inte alltid är bra på att hålla ihop i alla lägen. Kvinnor är inte sämre/bättre på det än andra människor. Har man hört det där många gånger, blir det tröttsamt att få de påståendet nedkört i halsen ännu en gång. Inte blir den bättre när en kvinna leverera den dessutom och vill få oss andra att tro på det och känna oss mindre värda.

Kvällens premiär började i ett ganska lågt tempo och humorn blev under de först 30 minuterna mer buskis humormässigt än just camp. Replikerna satt inte tillräckligt rappa och spydigheterna uppfattades inte tillräckligt riktade med någon typ av sarkastisk glimt i ögonvrån. Meningarna mellan skådespelare ska ju vara som duellslag i camp. Med tiden växte i alla fall de flesta med sina rollkaraktärer och fick därmed de skarpa kvickhet som behövdes.

Tyvärr är det ju alltid så i en föreställning som innehåller både sång och agerande, att de blir ganska haltande i en skådespelerskas/sångerskas helhetsbild om hon inte bemästrar båda konstformerna lika bra. Är det dessutom stor skillnad mellan de skådespelare som är fantastiska på att sjunga och de som missar flera tonlägen (falsksång), är det ännu svårare att få en positiv helhetsbild av deras karaktär och hela föreställningen. Alexandra Zetterberg Ehn och Sharon Dyall gjorde kvällens föreställning på bästa möjliga vis och kunde bemästra allt från, sång, rörelse och snabbt levererade repliker enligt konstens alla regler.

Kostymerna var helt i rätt i sin tidsepok och bars fantastiskt upp av scenens alla kvinnor. Däremot gav inte scenografin dem tillräckligt mycket plats för att kunna leva ut de kaos och tempo som de verkligen behövde. Jag gick därifrån med en känsla av att att de alla sprungit runt i små hamsterhjul och därmed var slutkörda utan att ha kommit i mål.

Jag vet inte vad det är med sången ”En sådan karl” (Text och musik Barry Mason och Les Reed, svensk text av Patrice Hellberg). Det var som att alla kvinnor i salongen ikväll tilläts fnissa uppskattande, ge uttryck för den attraktion och fascination som många av oss upplever med just män. Vi vet inte vad det är, men nog sjutton gillar vi härliga karlar alltid. Det är inte ofta vi kvinnor ges utrymme för att kollektivt faktiskt säga ”jag vill ge allt som jag har till denna underbara karl, så han blir min för hela livet”. Många män i salongen utstrålade uppskattning för glädjeropen och såg ut att tänka på någon som faktiskt tycker att de är fina som de är.

I rollerna: Alexandra Zetterberg Ehn, Annika Hallin, Sandra Huldt (f.r.o.m. Februari spelar Katarina Ewelöf istället för Sandra Huldt), Sharon Dyall, Agnes Rase*, Annika Rimbléus, Siw Malmkvist och Karin Knutsson

 

 

Arkiverad under: Scen, Teater, Teaterkritik, Toppnytt Taggad som: Kulturhuset stadsteatern, Recension, Scenkonst, Teater, Teaterkritik

Fotogalleri: Colter Wall på Pustervik

26 januari, 2018 by Peter Birgerstam

Colter Wall (med duon Local Honeys
Pustervik, Göteborg 25 januari 2018

Colter Wall (med duon Local Honeys som både inledande support och avslutande backup) bjuder på uråldrig country i nya kläder. Begåvat, smakfullt och innerligt. En bra start på livemusikåret. Tack Woody West. Igen.

Foto: Peter Birgerstam

Arkiverad under: Musik, Toppnytt

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 900
  • Sida 901
  • Sida 902
  • Sida 903
  • Sida 904
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

En jazzig pärla värd att göra vågen för – The Yardhouse Session av per Tornberg

Per Tornberg The Yardhouse … Läs mer om En jazzig pärla värd att göra vågen för – The Yardhouse Session av per Tornberg

Sjung för mig ARJA! Sa Mikis – En helafton med Arja Saijonmaa, film och konsert

Hösten 2026 bjuder Arja Saijonmaa in … Läs mer om Sjung för mig ARJA! Sa Mikis – En helafton med Arja Saijonmaa, film och konsert

Bokförsäljningen fortsätter att öka

Under det andra kvartalet 2026 uppgick … Läs mer om Bokförsäljningen fortsätter att öka

Siw Malmkvist och barnbarnet Dahlia sjunger för framtiden – ”Min jord” får nytt liv efter 50 år

Den 11 september 2026 släpps en … Läs mer om Siw Malmkvist och barnbarnet Dahlia sjunger för framtiden – ”Min jord” får nytt liv efter 50 år

Filmrecension: Primavera – lysande skådespelare

Primavera Betyg 4 Svensk biopremiär 28 … Läs mer om Filmrecension: Primavera – lysande skådespelare

Framstående kreativitet realiserad likt ett dignande smörgåsbord – Last Dance av Hans Loelv

Hans Loelv Last … Läs mer om Framstående kreativitet realiserad likt ett dignande smörgåsbord – Last Dance av Hans Loelv

Wilmer X – glöden har fortfarande inte slocknat

Det finns något väldigt tilltalande med … Läs mer om Wilmer X – glöden har fortfarande inte slocknat

Teaterkritik: Lysistrate – skarp, rapp och rolig föreställning och ensemblen glöder av spelglädje

Lysistrate Av Aristofanes Bearbetning … Läs mer om Teaterkritik: Lysistrate – skarp, rapp och rolig föreställning och ensemblen glöder av spelglädje

Veronica Maggio på Stadion – nu börjar det likna något

För en vecka sedan såg jag Veronica … Läs mer om Veronica Maggio på Stadion – nu börjar det likna något

Avantgardet – ett väckelsemöte på Mosebacke

Det finns få svenska band som kan få en … Läs mer om Avantgardet – ett väckelsemöte på Mosebacke

Briljant Bornell största behållningen i dialogdriven redogörelse – Nadim på Göteborgs Stadsteater

Manus: Lisa Lindén (fritt efter bok av … Läs mer om Briljant Bornell största behållningen i dialogdriven redogörelse – Nadim på Göteborgs Stadsteater

Stockholm Fringe Festival kliver rakt in i valrörelsen

Stockholm Fringe Festival kliver rakt in … Läs mer om Stockholm Fringe Festival kliver rakt in i valrörelsen

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in