• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Toppnytt

Recension/Teaterkritik: Ett skri i natten på Uppsala stadsteater

18 februari, 2018 by Rosemari Södergren

Foto: Micke Sandström

Ett skri i natten
Av Anders Lundin & Hans Marklund
Regi: Hans Marklund
Scenografi: Gert Wibe & Hans Marklund
Kostym: Nina Fransson
Ljus: Jonas Nyström
Mask: Johanna Rönnbäck
Urpremiär 17 februari 2018 – Stora Scenen, Uppsala stadsteater

Ett skri i natten är en nyskriven komedi om en förskräcklig natt i ett hemsökt hus. Den är framför allt en drift med teatermanér, bitvis rolig och satirisk med rätt ofta tröttsamt överdriven. Anders Lundin, en av komedins två manusförfattare säger att det är en pjäs om en skådespelares värsta mardröm, om när det mesta går fel i en föreställning.

Anders Lundin debuterar som dramatiker med ”Ett skriv i natten” har skrivit manus tillsammans med Hans Marklund. Anders Lundin, känd från tv som programledare för flera av våra mest publikdragande program som Expedition Robinson, Melodifestivalen och Allsång på Skansen, är ingennybörjare inom scenkonst. Han filmdebuterade 1987 i kortfilmen Artisten som 1988 fick The British Academy Film Award för bästa kortfilm och han utbildade sig på Dramatiska Institutets radioproducentlinje. Nu tar han alltså steget till dramatiker för scen.

I programmet för uppsättningen berättar Anders Lundin och Hans Marklund om sina tankar om komedin, att de ville förena två slags pjäser:
Vi ville skriva en komedi inspirerade av en genre som var populär iEngland på 70-talet som kallas ”Coarse Acting”. … man agerar ut varje skådespelares mardröm: att allt går fel. … Trots alla missöden och skådespelarnas panik fortsätter man …
Den andra ingrediensen är … alla de ”Dark House Mysteries” som blev populära på 20- och 30-talen. Upplägget är i stort sett alltid likadant: av ett eller annat skäl samlas ett sällskap i ett gammalt hemsökt kråkslott och snart börjar en efter en försvinna.

I den här komedin utspelar sig handlingen i Stanley Mansion, en mörk och stormig natt 1938. En excentrisk miljonär har avlidit och släktingarna ska nu samlas på dagen 20 år efter hans död för att vid tolvslaget öppna och läsa det förseglade testamentet.

Samtidigt börjar föreställningen med att en helt nyanställd scentekniker står på scen innan ridån går upp och berättar att alla sju anställda scentekniker insjuknat och därför måste hon, som är helt nyanställd, tillsammans med en pensionerad tekniker som kallats in på grund av krisen, måste sköta allt det tekniska. Upplagt för misstag, förstås. (Det ingår givetvis i pjäsen).

Och ja, missar blir det. Takkrona i kristall som trillar ned vid fel tillfälle, ett skåp som faller över en skådespelare av misstag, förslutna kuvert som innehållet trillar ur. Jadå det är roligt men skämten upprepar sig lite för ofta. Det blir tjatigt när vi sett de två bröderna Stanley ständigt ska konkurrera om allt hela tiden säger samma sak som den andre broder, eller när Forrest Stanley som förväxlar bokstäver i ord gör det några gånger för mycket, då blir det bara tröttsamt. Föreställningen är fylld av drift med teatermanér som är roliga några gånger men blir lite långtråkiga när de upprepas för ofta. Föreställningen skulle må bra av att tajtas till något.

Det är en lättsam föreställning, jodå. Den som vill se någon lättsmält och tycker det är roligt med den här formen av komedi, blir säkert nöjd. Några goda skratt fick jag, absolut. Det är dock inget som sitter kvar länge och som jag funderar på efteråt, inget som säger mig något om vad livet är, inget som engagerar mig mer än för stunden.

Medverkande: Anna Carlson, Göran Engman, Jacob Ericksson, Jesper Feldt, Åsa Forsblad Morisse, Nadia Hussein, Linda Kulle, Gustav Levin, Mikaela Ramel, David Rangborg

Arkiverad under: Recension, Scen, Teater, Teaterkritik, Toppnytt Taggad som: Recension, Scenkonst. Uppsala stadsteater, Teater, Teaterkritik

Pussy Riot ett musikperformance live på Liseberg i sommar

16 februari, 2018 by Redaktionen

Pussy Riot ett musikperformance live på Liseberg i sommar.

Ett pressmeddelande berättar:
Pussy Riot, det ryska konstkollektivet tillika punkbandet startat av Nadya Tolokonnikova, har etablerat sig som en av världens mest omtalade konstkollektiv. Flertalet gånger har de genom politiska aktioner belyst brott mot mänskliga rättigheter, bland annat i hemlandet Ryssland. Senast aktuella med den Donald Trump-kritiska EP:n xxx (2016) och singeln Police State (2017) kommer Nadya och Pussy Riot nu till Sverige – för första gången med ett exklusivt musikperformance, på Liseberg 15 juni.

2012 fängslades Nadya i Ryssland på grund av Pussy Riots anti-Putin-aktion i Kristus Frälsarens katedral i Moskva. Aktionen uppmärksammades och hyllades av flertalet internationella medier, politiker och kulturpersonligheter såsom Sir Paul McCartney, Madonna och Aung San Suu Kyi. De färgglada huvudbonaderna, som drar tankarna till rånarluvor, blev ett tydligt signum för Pussy Riot.

Efter att Tolokonnikova släpptes fri har hon startat det oberoende nyhets- och mediehuset Mediazonia. Hon har talat inför den amerikanska kongressen, mottagit Lennon-Ono-fredspriset och även gästspelat, som sig själv, i den populära Netflix-serien House of Cards.

I grunden är Nadya och de andra medlemmarna i Pussy Riot konceptuella konstnärer och punkbandet startades mer som en del av ett koncept än ett faktiskt band. Men sedan aktionen i Moskva har musik visat sig vara en uttrycksform som passar kollektivet. Under 2016 släppte Pussy Riot tre musikvideos som alla porträtterade framtiden med Trump som USA:s president: Straight Outta Vagina, Organs och Make America Great Again. De släpptes som en del av EP:n xxx. I fjol släpptes ytterligare en singel och musikvideo – Police State.

Sommaren 2013 – under tiden då tre Pussy Riot-medlemmar satt fängslade i Ryssland – gjorde några ur kollektivet ett Sverigebesök under Almedalsveckan. Men den 15 juni 2018 kl. 21.00 blir första gången de står på en livescen i Sverige. Med Nadya i spetsen blir det ett exklusivt musikperformance på Stora Scenen på Liseberg. Det kommer utan tvivel att bli en överraskande kväll med det provokativa konstkollektivet.

Arkiverad under: Kulturpolitik, Scen, Toppnytt

Lyssna: Brittiska folkbandet Tors – Wilder Days

16 februari, 2018 by Redaktionen

En trio som du lär få höra talas om mer. Det brittiska trepersons-bandet Tors har släppt en ny låt, ”Wilder Days”, och ger sig ut på en i stort sett utsåld turné.

Ett pressmeddelande berättar:
Tors return with their highly engaging folk-based harmonies on their new single ‘Wilder Days’, following their sold out tour supporting Tom Walker in November last year.

Matt and Theo; two brothers that make up two thirds of Tors, started out their musical careers writing tracks featuring in critically acclaimed Channel 4 Drama – Skins. Alongside Tors, Matt writes music for multiple Japanese and Korean pop bands, and has also written chart hits in Italy and Poland. In addition, he’s written a song that is currently being supported by Radio 1 – ‘Better’ by Declan J Donovan. Tors have made a massive impact with the likes of BBC introducing, 6Music and Radio X. With streams totally over 2million so far, they’re ready to make waves with the release of their new single ‘Wilder Days’, recorded naturally in their Dad’s old shed in Devon.

Arkiverad under: Musik, Toppnytt Taggad som: Lyssna, Musik

Teaterkritik: Peer Gynt på Dramaten

16 februari, 2018 by Rosemari Södergren

Peer Gynt
Av Henrik Ibsen
Översättning Lars Forssell
Regi Michael Thalheimer
Bearbetning Michael Thalheimer och Maja Zade
Scenografi Olaf Altmann
Videodesign Alexander Du Prel
Musik Bert Wrede
Kostym Michaela Barth
Ljus Michael Gööck
Peruk och mask Eva-Maria Holm och Peter Westerberg
Premiär 15 februari 2018, Stora scenen på Dramaten

Premiärföreställningen av Peer Gynt på Dramaten i regi av den tyska teatermannen Michael Thalheimer fick stående ovationer. Det som applåderas var en fantasieggande scenografi och makalösa skådespelare i ett avskalat, bitvis absurt, framförande av Ibsens drama.

Handlingen i Ibsens drama Peer Gynt kan tolkas på flera sätt. Den rent yttre handlingen kretsar kring den unge Peer Gynt som lever med sin mamma. De är fattiga för att hans pappa slarvat bort det välstånd som farfadern byggt upp. Ansvaret att bygga upp välståndet på nytt vilar tungt på den unge Peers axlar. Han är dock inte skapad för att samla världsliga ägodelar. Han är inte rätt man för att bygga upp ett materiellt välstånd. Han har däremot en livlig fantasi.

Föreställningen börjar med att Peer varit borta i flera veckor och precis kommit hem och då drar han en fantastisk skröna för sin mor att han ridit på en bock. Under tiden han varit borta har den rika bondens dotter tröttnat på att vänta på honom och lovat gifta sig med en annan. Bröllopet äger rum nästa dag och Peer ger sig dit, kanske för att erövra brudens hjärta. Där möter han den unga Solveig och han blir förälskad i henne i stället. Ändå gör han något dumt. Han rövar bort bruden.

Vad händer sedan? Där är det upp till betraktaren att tolka. Peer måste hålla sig undan. Brudens far och andra av bygdens folk är ute efter honom. Bruden också, eftersom Peer kastade bort henne också eftersom han blivit förälskad i Solveig.

Peer ger sig upp i skogen och där möter han dottern trollkungen Dovrekungen, Peer och trollprinsessan ska gifta sig. Han flyr från trollen och kommer till både London och Turkiet på äventyr. Eller gör han? Är det hans fantasi bara? Eller är han svårt sjuk och hallucinerar? Det är upp till betraktaren hur berättelsen ska betraktas.

Det kan vara svårt att vara en människa fylld av fantasi och växa upp i en omgivning där alla förväntas vara praktiska och sköta sig. Många som vuxit upp i arbetarklasshem har berättat om svårigheter då de kämpat för att få jobb inom kreativa yrken. De har inte haft föräldrar och släkt som gått före dem och varit dörröppnare. Att se Peer Gynt som en fantasifull, kreativ människa som placerats på fel plats i livet, det är ett sätt att se dramat som.

Jag är mycket imponerad av skådespelarna. Erik Ehn är makalös som Peer Gynt och talar versmåttet som om det vore vanligt tal. Stina Ekblad som mamma Åse är så underbar. Hur hon i alla lägen ändå älskar sin pojk. Det är något som många, många kan känna igen sig i. De fyra skådespelarna som går in i olika roller är samtliga underbara: Rebecka Hemse, Carl Magnus Dellow, Andreas Rothlin Svensson och Thomas Hanzon.

Scenografin av Olaf Altmann är makalös, enastående. En mängd höga rör från golv till tak och längst bak skymtar vi ord som projiceras digitalt. Rören vajar lätt, som i vinden och ändras i färg efter ljussättning. Olaf Altmann tillhör Michael Thalheimers viktiga kreativa team och är en återkommande medarbetare tillsammans med musikern Bert Wrede och Alexander du Prel som står för videoprojekttioner.

Premiärpubliken innehåller alltid mycket teaterfolk, som skådespelare, regissörer med flera – jag tror att en sådan speciell föreställning tilltalar dem i hög grad. Thalheimers uppsättningar är aldrig traditionella. Han skalar gärna bort mycket av text och tar bort biroller, han vill hellre vara trogen själva kärnan i dramat.

Så vem ska se denna uppsättning av Peer Gynt? Om du är intresserad av scenkonst och av nya sätt att sätta upp draman på, då är Peer Gynt intressant för dig. Om du vill se mer naturalistisk, mer realistisk teater är Peer Gynt nog inte det bästa valet för dig.

Själv var jag imponerad, speciellt av scenografin och skådespelarna. Men jag är rätt trött på berättelser om dessa ångestfyllda, halv- eller helgalna unga män vars räddning är den trogna fina flickans/kvinnans kärlek.

I rollerna:
Peer Erik Ehn
Åse Stina Ekblad
Solveig/Ingrid/En grönklädd kvinna/Anitra Rebecka Hemse
Aslak/Solveigs pappa/Troll 1/En grönklädd kvinna – gammal /Ballon/ En norsk skeppare/ En knappstöpare Carl Magnus Dellow
Man 1/Drovegubben/Cotton/En okänd passagerare Thomas Hanzon
Man 2/Brudgummen/Troll 2/Den grönklädda kvinnans son/Eberkopf/Begriffenfeldt/En kock Andreas Rothlin Svensson

Arkiverad under: Recension, Scen, Teater, Teaterkritik, Toppnytt Taggad som: Dramaten, Recension, Scenkonst, Teater, Teaterkritik

Bokrecension: Språnget ut i friheten: om ögonblicket då konsten blir revolutionär av Birgitta Holm

16 februari, 2018 by Redaktionen

Språnget ut i friheten: om ögonblicket då konsten blir revolutionär
Författare: Birgitta Holm
Utgiven: 2017
ISBN: 9789174412239
Förlag: Ordfront förlag

Jag utmanas vid läsningen av Birgitta Holms bok. Detta av den enkla anledningen att hon tillhör den stora skara människor jag vänder mig till för att snudda vid tankebanor eller idéer vilka är mer genomtänkta eller djuplodade än mina egna. Hennes hand är säker, uppslagen sinnrika och kunskapen stor. Hon har upplevt, levt, tänkt och i det här fallet läst och sett så mycket mer. Hon samtalar med olika kulturella uttryck eller uttrycksformer – allt från Boyes Kris till Dirty dancing –, söker och finner just ögonblicken då språnget ut i friheten sker, ”när konsten blir revolutionär” i den meningen att en brytning med det förhandenvarande sker.

Om vi ställer oss den närmast orimliga frågan vad frihet är för något, fastnar vi antagligen i rätt utdragna resonemang. Kanske mynnar det inte ut i någonting annat än aningar. Frihet från sig själv? från omvärlden? livet självt? Ett citat jag nyligen ramlade över kan hjälpa. Bataille (ur Res publica: Vansinne) menar att ”fri betyder att man inte är en funktion. Att låta sig inneslutas i en funktion betyder att låta riskera sitt liv”. Vad det innebär är inte lätt att veta, men kan kanske förstås som en ovilja mot att in- eller underordnas någonting – samhällssystem, normer, internaliserat självförakt eller vad det nu månde vara. Något sådant. För att med hjälp av Holm förklara det med andra ord: att inte klämmas fast av det skruvstäd.

där tillväxtens mekanik tvingar oss att konsumera mer och mer, där reklam och nöjesindustri infiltrerar oss med främmande behov, där abstraktionerna griper omkring sig i penningflödets allt osynliga rörelser, där kollektiva lösningar ges upp till förmån för individuella och individerna alltmer hänvisas till sig själva, där naturen fortsätter att exploateras och vi vet att det inte håller länge till. Den värld vi lever i just nu i Sverige är förvisso i många avseenden privilegierad. Men vi kvävs i den.

Att jag fastnar för detta beror inte på någonting annat än att det tangerar mitt eget perspektiv. Jag tänker mig kapitalismen som vår livsluft, så självklar och naturlig att vi blivit själva dess själ, det hjärta som slår och upprätthåller den. Att fantisera om någonting annat är svårt och kanske tröstlöst. Vår livsföring och flathet inför det tryck som inte är helt tydligt föranleder känslan av att vi kvävs. Jag påminns om vad en genomtänkt uppmärksamhet när man läser en bok eller ser en film kan leda till. Att nagelfara de små rörelserna som kan vara både tydliga och dolda frigör texten eller bilden. Det ligger kanske i kulturens natur att den är öppen för tolkning och med en given utgångspunkt – som i det här fallet finna vad som manar till eller rentav är uppbrottet – blir läsningen eller tittandet rikare. Även om jag inte är förtrogen med varken Dirty dancing (jag hoppas ni kan förlåta mig) eller Bellman, tror jag att jag förstår tanken. Med Boyes Kris i närminnet kan jag förankra idén i min egen upplevelse av Malin Forsts språng som blir revolutionärt genom hennes avsteg från den utstakade livsvägen. Jag tänker mig att det är häri kulturen i sin vidaste bemärkelse har sin uppgift – att vara en möjlig blick in i ”annanheten”.

Frihet är inte bara en fråga om att, som i Malins fall, lämna en religiös eller annan bakgrund bakom sig, utan kan lika gärna vara på liv och död. Holm plockar ur en dokumentär:

När vi behandlar andras barn och ungdomar som vi aldrig skulle behandla våra egna kan man fråga sig om friheten kan begränsas till att bara gälla vissa. Hur går det med friheten då?

Uppenbarligen går det alldeles utmärkt att behandla barn och ungdomar annorlunda av den enkla anledningen att de fötts. Nå, det är väl i något avseende även det en sorts frihet – från ansvar.

Arkiverad under: Bokrecension, Recension, Toppnytt Taggad som: Frihet, Konst, Kultur

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 860
  • Sida 861
  • Sida 862
  • Sida 863
  • Sida 864
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 871
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Blir uppfylld av krängande melodier och pulserande komp – The Splendor på Utopia

16/4 2026 Jazzkrogen Utopia nedanför … Läs mer om Blir uppfylld av krängande melodier och pulserande komp – The Splendor på Utopia

Teaterkritik: Fröken Julie – en kommentar till vår tid

Fröken Julie Av August … Läs mer om Teaterkritik: Fröken Julie – en kommentar till vår tid

Teaterrecension: Solaris på Dramaten – I sprickorna mellan verklighet och skuld

Solaris på Dramatens lilla scen - Betyg … Läs mer om Teaterrecension: Solaris på Dramaten – I sprickorna mellan verklighet och skuld

Filmrecension: La belle année – Det vackra året – för seg och diffus och spretig

La belle année - Det vackra året Betyg … Läs mer om Filmrecension: La belle année – Det vackra året – för seg och diffus och spretig

Filmrecension: The Mummy – en av de mest tillfredställande skräckupplevelserna på åratal

The Mummy Betyg 4 Svensk biopremiär 17 … Läs mer om Filmrecension: The Mummy – en av de mest tillfredställande skräckupplevelserna på åratal

Filmrecension: Urchin – delvis imponerande samtidigt som den också är djupt problematisk

Urchin Betyg 3 Svensk biopremiär 17 … Läs mer om Filmrecension: Urchin – delvis imponerande samtidigt som den också är djupt problematisk

Filmrecension: Nyårsfesten – spretig och mestadels helt ointressant

Nyårsfesten Betyg 2 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: Nyårsfesten – spretig och mestadels helt ointressant

Recension av tv-serie: Jo Nesbøs Harry Hole – mörk, dyster men har något viktigt att säga

Jo Nesbøs Harry Hole Betyg 3 Premiär på … Läs mer om Recension av tv-serie: Jo Nesbøs Harry Hole – mörk, dyster men har något viktigt att säga

Filmrecension: Je m’appelle Agneta – en film som spritter av livsglädje

Je m’appelle Agneta Betyg 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Je m’appelle Agneta – en film som spritter av livsglädje

Recension: Amanda Bergman på Cirkus, En röst som berör – men inte alltid väcker

Amanda Bergman, Cirkus, Stockholm, betyg … Läs mer om Recension: Amanda Bergman på Cirkus, En röst som berör – men inte alltid väcker

Filmrecension: Diktatorns tårta – drabbande berättelse om livet i en diktatur

Diktatorns tårta Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Diktatorns tårta – drabbande berättelse om livet i en diktatur

Biografi om en av våra främsta lärorik lustläsning – Ett Jazzliv, om saxofonisten Bernt Rosengren – Stefan Wistrand

Ett Jazzliv - Om saxofonisten Bernt … Läs mer om Biografi om en av våra främsta lärorik lustläsning – Ett Jazzliv, om saxofonisten Bernt Rosengren – Stefan Wistrand

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in