Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Toppnytt

Lyssna: Robert Wells – Ballet Noir 

by

Robert Wells fortsättet släppa nyskriven pianomusik. Nu har Ballet Noir släppts.

Nya singeln ”Ballet Noir” är sjunde kompositionen i serien från Robert Wells ”Songs Without Words”. Inspelad med studiotekniker från vardagsrummet i Stockholm. Under studietiden på Musikhögskolan jobbade Wells extra på Balettakademien som ackompanjatör. Så inspirationen är sen länge förankrad med dans och musik.

– Jag har haft dans med under mina konserter under många år. Just detta tema har legat och grott under längre tid. Under pandemin satte jag mig ner och gjorde färdigt det som nu blev ”Ballet Noir”. Hela idén med pianoserien är att ge en ny generation pianister stycken att bita i. Med en både modern och klassisk touch i styckena, säger Robert Wells

Teaterkritik: Fakk alla – en viktig pjäs

by

Fotograf Klara G, Dramaten, Fakk Alla, Teater Fryshuset , Unga Dramaten, Sofia Karemyr

Fakk alla
Av Ulf Stenberg och Emil Rosén Adsten
Regi Ulf Stenberg och Emil Rosén Adsten
Peruk och maks Frida Ottosson
Ljus Jesper Larsson
Kompositör Måns Lundberg
Ljud Björn Lönnroos
Videodesign Thomas Nilsson
Dramaturg Anna Kölén
Foto föreställningsbild Klara G
Foto föreställningsbilder Leonard Stenberg
Premiär den 10 februari 2022 på Lejonkulan, Dramaten

Kvinnor kan och de kan allt mer. Från att ha betraktas som offer och bihang till kriminella män har de nu också dykt upp i kriminalvården som förövare i ökande grad.
Tidningarna rapporterade nyligen om att allt fler kvinnor döms till långa fängelsestraff. Antalet våldsbrott utförda av kvinnor har ökat och de är mer involverade i kriminella nätverk.

Föreställningen Fakk alla är en monolog om en kvinnlig kriminells liv och anledningen till att hon blev kriminell. Den handlar om en kvinna som inte vill vara underställd männen.
Sofia Karemyr gör ett säkert och väldigt kontrollerat framträdande. Hon framställer en kvinna som är målinriktad och är väldigt klar över vad hon vill. Genom sitt agerande har hon fått respekt i den kriminella världen. Genom att monologen är så saklig och inte tar upp några känslor blir föreställningen något opersonlig. Ett liv, kriminellt eller inte,
innebär ju alltid olika känslor. Jag tycker också att ett feministiskt perspektiv skulle
ha inkluderat relationen till männen.

Historien grundar sig på vad tidigare kriminella kvinnor berättat. Kvinnor som nu har kommit till rätta med sina liv. Kanske det är därför deras känslor inte kommer fram.
De har lämnat sina tidigare liv och gömt undan ångest, ängslan och övriga problem.

Monologen Fakk alla är ett samarbetsprojekt mellan Unga Dramaten och Teater Fryshuset. Monologen är tredje delen i en trilogi.
En viktig pjäs som kan väcka diskussion och intresse om en extra utsatt grupp.

Berättelsen om Lehman Brothers får Sverigepremiär på Kulturhuset Stadsteatern

by

Berättelsen om Lehman Brothers får Sverigepremiär på Kulturhuset Stadsteatern 24 februari 2022.

Ett pressmeddelande berättar:
Lehmantrilogin är berättelsen om en familj och ett företag som förändrade världen. En ekonomisk thriller som kretsar kring de tre bröderna bakom Lehman Brothers, finansinstitutet vars konkurs utlöste den globala finanskrisen 2008. I huvudrollerna syns Robin Keller, Emil Almén och Anders Johannisson. För regi står Carolina Frände, som därmed återkommer till Kulturhuset Stadsteatern. Frände är även forskare vid Institutet för framtidsstudier och doktorand i företagsekonomi vid Stockholms universitet. Lehmantrilogin har Sverigepremiär på Lilla scenen den 24 februari.

Historien börjar 1844 då Henry Lehman från Bayern emigrerar till New York. En tid därefter ansluter hans två bröder och tillsammans investerar de i kol, olja, järnväg och samtida uppfinningar, allt som kan ge avkastning. De tre bröderna lägger samtidigt grunden till det som kommer att bli Lehman Brothers. Lehmantrilogin ger en närgången bild av 1800-talets första immigranter till Nordamerika och låter besökaren följa den mytomspunna Lehman-familjen genom flera generationer, deras stora ambitioner, nytänkande entreprenörskap och enorma framgångar.

Lehmantrilogin är skriven av Stefano Massini och är en komplex berättelse som spänner över lång tid och många händelser, uppdelad i tre akter med tolv kapitel i varje. Joakim Sten och Carolina Frände har bearbetat och kortat den omfattande originaltexten, skriven i prosa, och fördelat pjäsens alla roller på tre skådespelare.

– Lehmantrilogin sträcker sig över ett och ett halvt sekel och berättar om hur 1800- och 1900-talens tänkande om ekonomi, företagande och kapital, som nu är en del av vår vardag, inte bara påverkat utan faktiskt förändrat förutsättningarna för våra liv. En stor och komplicerad berättelse kräver just så skickliga, erfarna och fantasifulla skådespelare som vi har i vår produktion. Det blir intressant att möta publiken med en föreställning som ställer sig mitt i samtiden, säger Carolina Frände.

Lehmantrilogin skrevs 2011 och fick sin urpremiär i Paris 2013. Då var pjäsen sju timmar lång. I den engelska versionen, som hade premiär i London 2018 i regi av Sam Mendes, har texten bearbetats ytterligare och speltiden förkortades till hälften. Den kritikerrosade uppsättningen från National Theatre har även spelats Off Broadway och är nu på turné på den amerikanska västkusten. Lehmantrilogin på Kulturhuset Stadsteatern är en helt ny bearbetning av originalmanus.

Lehmantrilogin, Sverigepremiär 24 februari 2022, Lilla scenen
Av: Stefano Massini
Översättning: Johanna Hedenberg
Bearbetning: Joakim Sten
Regi: Carolina Frände
Scenografi och kostym: Charlotta Nylund
Ljus: Karl Svensson
Mask: Linda Gonçalves
Ljud: Andreas Huumonen*, Johan Stohne*, Ellinor Blixt*, Fabian Grytt*
Medverkande: Emil Almén, Robin Keller, Anders Johannisson
*Praktikanter från SKH
Foto lanseringsbild: Carl Thorborg

Filmrecension: C’mon C’mon – en vacker och varm film

by

C’mon C’mon
Betyg 3
Svensk biopremiär 18 februari 2022
Manus och regi Mike Mills

En vacker film om barn med en fantastisk barnskådespelare Woody Norman i rollen som nioårige charmtrollet Jesse. Woody Norman har BAFTA-nominerats för rollen.

Joaquin Phoenix spelar Johnny, en ensamstående man som jobbar med ljud och för tillfället är engagerad i ett projekt där barn från olika delar av USA blir intervjuade om vad de tänker om framtiden. Johnny måste ta hand om sin systerson Jesse några veckor, då systern måste resa till Jesses pappa som har brutit ihop i en psykos. Jesse är ett mycket speciellt barn, klartänkt och oerhört verbal. Det verkar som om det är han som lär Johnny om livet, men samtidigt lär Johnny systersonen om att våga vara ledsen och arg. De lär sig av varandra och det är en spännande resa de gör tillsammans, både fysiskt då det reser till platser där Johnny intervjuar barn men också mentalt då de lär sig om livet.

För mig känns filmen som gränsande till en dokumentär, trots att det är ett drama. Det beror till stor del på att utvecklingen mellan Jesse och Johnny inte är dramatisk. Jesse är redan från filmens början ovanligt vältalig och klipsk och vis, trots sina unga år. Johnny beskrivs av pressmeddelanden om filmen som en enstöring. en enstöring som lär sig mycket om livet när han tar hand om sin systerson Jesse. Jag tycker inte den beskrivningen håller riktigt. Johnny är också ganska vis och ärlig, redan i början av deras möte.

Hur tänker barn om framtiden och om jorden och våra liv nu och vad som händer efter livet? Det är några av de frågor som barn får prata fritt om i ett projekt som samarbetat med filmens skapare. Dessa intervjuer är en stor del av filmens behållning. Det är fantastiska intervjuer. Jesse och Johnny och deras samspel är förstås en annan av filmens stora behållningar. Det är en stark värme mellan dessa två och det så charmiga.

Filmen är otroligt vackert filmad i svartvitt och lyfter fram hur kloka barn är och kan vara. Hur många av oss kommer fortfarande ihåg vad vi tänkte när vi var barn? Denna film ger en chans att börja minnas sin egen barndom.

Fakta om regissören och fotografen: Regissören och manusförfattaren Mike Mills har tidigare gjort två delvis självbiografiska filmer om sina föräldrar: Beginners och Alla tiders kvinnor. Den senare är liksom C’Mon C’Mon från A24. Filmens svartvita foto är signerat Robbie Ryan som Oscarsnominerades för The Favourite.