Souvenir
Betyg 4
Svensk biopremiär 19 maj 2017
När filmen börjar tänker jag att det är en bra men lite banal film. En historia om en äldre kvinna och en ung man. Om en bortglömd stjärna och hennes liv efter scenen. Ett trist liv som hon tillbringar vid fabrikens löpande band och televisionens frågesporter.
Isabelle Huppert i rollen som den en gång berömda stjärnan. Vad händer när rampljuset slocknar? Huppert är en suverän skådespelerska. Med sitt nakna ansikte och små uttryck är hon en av de bästa. I Kévin Azais har hon fått en värdig motspelare. De två ger filmen den kraft som gör att man blir engagerad. Huppert på scen som sångerska och diva trollbinder publiken. Hon får självklart publikens kärlek och ovationer. En fransk publik som älskar sina divor. Till slut sitter jag själv och sjunger med i refrängen ”Je dire oui.”
Regissören har skapat en film som växer trots en ganska tunn historia. En film som utvecklas när vi får känna personerna. Som kunde vara en sann historia med tanke på de stjärnor vi sett med uppgång och fall och återkomst. Till filmens styrka hör också att den visar en äldre kvinna som åtråvärd och en mycket ung man. Det har blivit en riktig feelgoodfilm för romantiker. Det här är en film som får oss att tro på kärleken och att livet innehåller många chanser. Det är en film som man kan se och bli lycklig av. En film som man kan rekommendera till sina väninnor och eventuellt även deras män.
