Birgitta Komaki

Ur spår
Betyg 3
Svensk premiär 28 januari 2022
Regi Mårten Klingberg

En komedi om den slarviga Lisa som efter en strulig tid får hjälp av sin bror Daniel att få ordning på livet. Efter ett förhastat löfte till dottern blir hon tvungen att träna för att åka Vasaloppet. Daniel som är välbeställd VD tränar som en elitåkare. Pressad av infertilitet och hustruns krav blir träningen en fristad för honom.

Det är många trådar i filmen och mycket händer hela tiden. Den har många roliga
poänger och också lite sorgligt ibland.

9 mil på skidor, 15.000 åkare och en stor publik som alla skall ha husrum, mat och transport. Bilden av Vasaloppet som den jättetillställning den är bjuder på många poänger. Hela rörelsen omkring Vasaloppet med folk som sover i gympasalar , festar loss och kör över varandra i backarna är halva filmen. Den andra halvan är kärleksbekymmer och sammanträffanden vid exakt rätt tidpunkter.

Den är inte överraskande men det är underhållande och varmt och ganska roligt för det mesta. En genuint svensk feelgood-film. Och tryggt att veta att allt blir precis så bra som man förväntar sig.

Filmens största styrka är uppställningen av alla bra skådespelare med Fredrik Hallgren i spetsen. Han har en absolut närvaro i varje scen. Vis sin sida har han Katia Winter ,som flyttat hem till Sverige från USA och lärt sig mycket där. Rakel Wärmländer, Torkel Petersson, Matilda Källström och Leif Andree är andra som hjälper till med bilden av den svenska folksjälen i genuin Dalamiljö. Och Kalle Moreus inte att förglömma.

Costa Brava, Libanon
Betyg 3
Svensk premiär 21 januari 2022
Regi Mounia Aki

Familjen Badre har lämnat Beirut för livet på landet. I åtta år har de levt långt från stadens föroreningar och korruptionen i staden. I de vackra bergen och dalgångarna har de levt ett harmoniskt liv i samklang med varandra och naturen. En dag reser sig en stor staty över dalen. Staten har bestämt att där skall bli en jättelik soptipp och återvinningsstation. Lastbilar med Beiruts sopor körs in och bildar snart ett berg av sopor. Av återvinning syns inget när plastpåsarna eldas. Livet förändras och också familjens relationer. Alla greppar den nya situationen på olika sätt och rollerna ändras.

Ett sorgligt framtidsperspektiv som redan är aktuellt på många platser. Medan processen med soporna tar mycket plats är personerna svagt beskrivna. Jag saknar känslan för dem. De skildras med sina handlingar men blir ändå anonyma. En djupare och mer inträngande bild av familjemedlemmarna hade gjort filmen intressantare. Nu blir filmen lite för grund och oengagerande efter halva tiden trots ett viktigt ämne.

Filmen är Libanons bidrag till Oscars 2022.

Gogo – världens äldsta skolelev
Betyg 2
Svensk premiär 14 januari 2022
Regi Pascal Plisson

Dokumentär som en turistfilm

När den 94-årige Priscilla Sitieni, även kallad Gogo, börjar skolan så gör hon det för att visa flickor att skolan är viktig. Hon kämpar med matematik och engelska påhejad av sin lilla släkting och hela skolan. Att hon är en stark och modig kvinna trots sin ålder märks snart. Hon får till ett nytt elevhem för flickor genom sina påtryckningar.

Kenya är ett land med många barn och stolthet över sin nation. Med vacker natur, fina människor, de vilda djuren och härlig musik finns mycket att vara stolt över. Det är intressant att se livet i ett afrikanskt land och man hade gärna velat se mer. Nu ät tyvärr filmen för tillrättalagd för att väcka intresse. Dokumentären blir som en turistfilm med glättad yta. Då kan inte ens en charmig 94-åring rädda den.

Doften av rosor
Betyg 2
Svensk biopremiär 7 december 2022
Regi Pierre Pinaud

Att komma in från en kall vinterdag till filmen Doften av rosor är som att förflyttas till en annan värld och en annan tid. En värld full av rosor på doftande fält. En odlare av den gamla sorten, som lever för sina rosor och vill utveckla nya arter. Men det är en verksamhet som står på ruinens brant när det gäller ekonomi.

Eve Vernet som spelas av Cathrine Frot är rosodlaren med det barska sättet och det stora hjärtat. Den dag hon tar emot tre arbetslösa praktikanter, helt utan vana, ändras hennes liv. De tre praktikanterna är först de mest schablonmässiga man kan se på film och svåra att tro på. Men när filmen fortsätter blir även de mer nyanserade. Här finns ingen illvilja eller risk för våld. Trots att den ena har ett register som ungdomsbrottsling blir han snart lugn och hederlig med lite kärlek och rosdoft. Catherine Frot är intagande i sin gestaltning av den bestämda Eve. Hon porträtterar en kvinna som är van att bestämma och van att klara sig själv. Ensam och stark men också egoistisk i sin ensamhet.

En gammaldags varm historia, som visar en verksamhet få känner till – rosodling. Med tävlingar mellan rosodlare och förädling av blommor gällande utseende och dofter har rosodling gamla traditioner. Filmen är ljudsatt med härliga franska chansons och visar vackra landskapsvyer. Med många fina franska skådespelare i alla roller en stunds feelgood utan överraskningar.