Filmrecension: The Trip to Italy

triptoitaly

The Trip to Italy
Betyg: 4
Regi och manus: Michael Winterbottom
Medverkande: Steve Coogan, Rob Brydon
Biopremiär: 15 augusti 2014

Sex stycken restauranger i sex städer i Italien, en resa i Percy Shelley och Lord Byrons fotspår. Regissören Michael Winterbottom tillsammans med Steve Coogan och Rob Brydon följer upp 2010 års ”The trip”. Det mesta är sig likt förutom att norra England är utbytt mot vackra Italien. Stor del improviserad dialog som resulterar i många roliga scener. Det är en roadmovie som känns unik. Det är fiktion blandat med verklighet. De spelar sig själva, något överdrivna versioner av sig själva. Där ligger mycket av styrkan i filmen, de spelar på sina mindre smickrande sidor av sig själva. Det ger en härlig känsla av självironi. Sen blir detta kryddat med en ångest över åldrandet. Detta leder till flera intressanta och roliga samtal genom denna roadmovie

Grundstoryn är att engelska tidskriften The Observer vill att de ska göra ett till restaurang reportage. Denna gång får Rob större utrymme i filmen. Han vill gå i Shelley och Byrons fotspår. Besöka platserna där de har bott och skrivit. Förstås blir det många imitationer även denna gång: Michael Caine, Al Pacino, Anthony Hopkins för att nämna några. Extra roligt blir det när de tävlar om vem som kan imitera bäst. Detta är typiskt för deras relation, vem har kommit längst, vem är mest kreddig. Filmen är oerhört vackert filmad. Allt från matporren till alla vyer över städer och landskap på deras resa.

Filmen bygger helt på kemin mellan dessa två herrar och det fungerar utmärkt. Man kan placera Coogan och Brydon var som helst i världen och det blir garanterat underhållande. Vem skulle kunna tro att det gick att skapa magi av en cd från 1995 med Alanis Morissette! Se filmen så förstår ni.
Text: Mikael Grönlund

10 juli, 2014

Det här inlägget har Inga kommentarer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *