Utrensning – Puhdistus – opera som bygger på Sofie Oksanens bok är – värt ett besök i Helsingfors

Urpremiär  på ”Utrensning” 20 april 2012  Finlands Nationalopera

Musik: Jüri Reinvere

Libretto: Jüri Reinvere

Operan bygger på Sofie Oksanaens bok med samma namn

Sett föreställningen: 3 maj 2012

 

Utrensningen är en nyskriven opera som bygger på Sofie Oksanaens bok med samma namn. Operan är komponerad av den estniske kompositören Jüri Reinvere, som också har skrivit librettot till verket. Boken har också gjorts som teaterpjäs men också filmats. Det är med andra ord ett aktuellt verk.

Bakgrunden till verket är de händelser som inträffade efter att Sovjetunionen tog över Estland under andra världskriget och gjorde landet till en sovjetrepublik. Denna händelse ledde till att nästan tiotusen ester förvisades till andra delar av Sovjetunionen.

I centrum för händelserna i verket står de båda systrarna Aliide och Ingel deras män och deras dotter en central betydelse. Aliide är nämligen också förälskade i Ingels man Hans och genom sin sovjetvänliga makes förbindelser får hon Ingels och hennes  dotter landsförvisade, men eftersom Ingels man Hans har anslutit sig till motståndsrörelsen undgår han landsförvisningen. I stället göms  han i huset av Aliide.

Hela historien rullas upp genom nutida och historiska återblickar och genom att Zara, Lindas dotter, en dag hittas liggande utanför Aliides hus. I centrum på scenen står det vägglösa huset, som Aliide har fått överta av staten då de rättmätiga ägarna inte längre befinner sig i Estland

Librettot följer i stort bokens upplägg, men med några händelser omkastade i tid, men detta sker förmodligen för att skapa en större dramatik och händelseförlopp i verket.

Musiken i första akten, som så klart skall beskriva upptakt och bakgrund till den fortsatta handlingen är mycket speciell och i mina öron ganska groteskt för att inte skriva äckligt. Scenografiskt lyckades det dock att skildra dessa händelser på ett realistiskt och imponerande sätt och det var scenografin som höll mig vaken.

I andra akten ändrar musiken helt och hållet karaktär och nu framträder också sångarna på ett bra och tydligt sätt och här glänser framförallt Johanna Rusanen-Kartano i partiet som den åldrade Aliide och Helena Juntunen som den yngre Aliide, men också de andra sångarna gör bra ifrån sig, men alla möjligen med Zara dvs Niina Keitel har mycket små partier och då känns det inte relevant att ge ett särskilt omdöme om just deras prestationer annat än det tidigare konstaterandet att de gör bra ifrån sig. De längsta partierna sjöngs alltså av den unga och den äldre Aliide, men det är inte helt enkelt att följa med när sångarna ömsom sjunger på estniska ömsom finska språket.

Även om det är spännande att uppleva nyskrivna verk så saknar åtminstone jag såväl Mozart, Puccini, Verdi och inte minst Wagners klangvärld, men publiken i det nästan helt utsålda operahuset i Helsingfors visade inga gränser för sin entusiasm, men kanske berodde det mer på den scenografiska och sångliga inramningen än på musiken eller är det så att vi har  upplevt födelsen av en ny nationalopera?

Sammanfattningsvis kan jag rekommendera ett besök på Suomen Kansallisooppera, om du ändå befinner dig i Helsingfors och om du ändå är där för att se ”Kristina från Duvemåla” så behöver du bara förlänga ditt besök med en extra natt.

Här kan du läsa mer om operan i Helsingfors

Produktionsteam:

Dirigent: Paul Mägi

Regi: Tiina Puumalainen

Scenografi: Teppo Järvinen

Kostymer: Marjaana Mutanen

Ljusplanering: Timo Alhanen

Koreografi: Osku Heiskanen

 

Medverkande:

Aliide den unga: Helena Juntunen

Aliide den äldre: Johanna Rusanen-Kartano

Zara: Niina Keitel

Martin: Jaako Kortekangas

Hans: Tuomas Katajala

Pavel: Juha Riimäki

Lavrent: Koit Soasepp

Ingel: Hanna Rantala

Förhörsledare: Petri Pussila

Soldat: Marko Puustinen

Linda: Uni Erkkilä