Operapremiär Parsifal
Malmö Opera 21 april 2012
Musik och text: Rickard Wagner
Dirigent: Leif Segerstam
Regi och dramaturgi: Stefan Johansson
Scenografi: Jan Lundberg
Kostymdesign: Camilla Thulin
Ljusdesign: Torben Lendorph
Rörelseinstruktion: Ola Hörling
Affisch: Magnus Bergström
Störst längst och flest applåder fick Malmö Opera´s chefdirigent Leif Segerstam och när Malmö Opera Orkester stod längst fram på scenen så blev det välförtjänta applåder från den nu stående operapubliken.
Bland sångarna var det Reinhard Hagen, som sjöng Gurnemanz långa parti som fick de längsta och varmaste applåderna tätt efter Susanne Resmark´s Kundry och Thomas Mohr´s Parsifal . Det är en uppfattning som jag gärna kan dela, men jag tyckte också att följande tre herrar svarade för fina sånginsatser nämligen Amfortas, Klingsor och Titurel vars partier sjöngs av Anders Larsson, Lars Arvidson respektive Otto Maidi, men den senares kostymering känner jag mig ganska tveksam till. Är inte säker på att jag förstår vad en samurai har med ”Parsifal” att göra. En zenbuddistisk koppling kanske?
Dessutom tyckte jag mycket om framförallt väpnarna bestående av Ellika Ström Meijling, Malin Liljefors-Parkler, Johan Palmqust den ledsne väpnaren och Jonas Samuelsson. Framförallt gäller det deras sceniska framträdande som var mycket roande och t o m lite gripande. Ja, det var inget fel på deras sångliga prestationerna, men de var ju inte många linjer som de sjöng, varför det inte lämnas något mer utförligt omdöme.
Graalsriddarna, Rickard Söderberg och Bengt Krantz imponerade mest i sitt sceniska utspel, men det är nog ingen idé att de söker anställning som kommunala gatusopare. Deras sångliga framföranden finns det inte heller något att anmärka på, men som sagt det är deras sceniska utspel som stannar kvar i minnet och deras kostymering.
Scenografiskt var det en mycket fin upplevelse där ett skogsparti och riddarsalen stod i centrum i första och tredje akten, men delvis också i andra akten som till sin första del bestod av en jättestor guldram och där utrymmet framför tavlan var Klingsor´s och Kundry´s spelplats.
Iscensättningsidén med en gradvis öppnande av scenen var ingen dum idé och jag förstår kanske tanken bakom nämligen att regissören med detta ville låta publiken se något nytt med jämna mellanrum och visst stärkte detta den musikaliska upplevelsen. En del anser ju att detta är nödvändigt efter som detta är ett långt verk, men där är jag lite kluven för ”Parsifal” är ju ungefär lika låg som vissa delar av ”Nibelungens ring, men visst ”Parsifal” är nästan dubbelt så lång som ”Den flygande holländaren”, vilket var det senaste verk som gavs på Malmö Opera för ett tiotal år sedan..
Musikaliskt är detta Richard Wagner´s sista verk en mycket stor upplevelse även om här också finns en del musik som inte engagerar särskilt, eller som kan benämnas som musikaliska transportsträckor, men som helhet är detta en av den vackraste musiken som han har komponerat.
Malmö Opera Orkester var verkligen i sitt esse denna premiärkväll och det hänger förmodligen ihop med Leif Segerstams sätt att dirigera även om jag nog anser att hans tempi var aningen långsamma, vilket jag normalt gillat särskilt när det gäller Wagner´s musik och min absoluta favoritdirigent räknar jag James Levine. Hans och Leif Segerstams tempi påminner mycket om varandra.
Det som gör just ”Parsifal” till en så stor musikalisk upplevelse ligger i de enormt ljuvliga körpartierna som Malmö Operakör, denna gång förstärkt med Lunds studentsångare, Malmö Opera´s barnkör och inte minst med sångstudenter från Musikhögskolan i Malmö.
Det var alltså en mycket fin operaupplevelse även om det i ärlighetens namn måste konstateras att det fanns en del markörer som jag hade svårt att ta till mig och det gäller särskilt närvaron av de tre Parsifal i olika åldrar och slagsmålet mellan Klingsor och Titurel, som försiggick vid scenens högra kant.
Det finns en del mindre anmärkningar på uppsättningen, som sådan, men jag kan absolut rekommendera ett besök på Malmö Opera inte minst för den ljuvliga musiken, utmärkta sångprestationer, goda körpartier och en Operaorkester i sitt esse.
Du kan läsa mer om denna uppsättning här och här
Recensioner
Lars-Erik Larsson i Skånska Dagbladet
Åsa Mälhammar i Helsingborgs Dagblad
Medverkande:
Amfortas: Anders Larsson
Titurel: Otto Maidi
Gurnemanz: Reinhard Hagen
Parsifal: Thomas Mohr
Den unge Parsifal: Simon Peter Broström
Kundry: Susanne Resmark
Klingsor: Lars Arvidson
Två riddare
Rickard Söderberg
Bengt Krantz
Fyra väpnare
Malin Liljefors-Parkler
Ellika Ström Meijling
Johan Palmqvist
Jonas Samuelsson
Sex blomsterflickor
Marina Gustavsson Li
Laine Quist
Kristina Wahlin
Suzanne Flink
Kristina Ekeroth
Ellika Ström Meijling
Två barn
Elsa Månsson/Claudia Renfro
Mattis Kinman/Carl-Johan Möller
[…] kan läsa mer om min operaupplevelse på Kulturmagazinet Kulturbloggen, men jag kommer längre fram att återkomma med ytterligare ett inlägg eftersom jag kommer att se […]