Gypsy and the Cat följer Cut Copys fotspår och är ytterligare ett alternativt popband med elektroniska influenser som kommit fram i Australien den senaste tiden. När jag träffade dem på Debaser Slussen, bara några timmar innan deras första spelning på svensk mark någonsin, möttes jag av en lekfullt duo som gärna lät intervjun mynna ut i en konversation långt över förväntan.
Gruppen utgörs av Xavier Bacash och Lionel Towers som innan de bildade Gypsy and the Cat båda arbetade som DJ’s i sitt hemland. De bestämde sig för att bilda bandet en kväll de båda dammat av plattor på samma nattklubb och på så sätt upptäckt att de hade samma musiksmak.
Vilka är era ambitioner?
Det finns vissa arenor och festivaler vi drömmer om att spela på och vi hoppas en dag bli tillräckligt stora för att kunna turnera världen runt.
Vad tycker ni mest om av att skriva låtar och att stå på scen?
Det är helt olika saker. Vi föredrar nog att skriva låtar men det finns inget som överträffar att få se publikens reaktioner från scen. Det om något höjer självkänslan.
Var hittar ni inspiration till att komponera musik?
Livet, kärleken och från att göra sådant som band gör och försöka uttrycka det på ett eget sätt.
Hur kom ni på bandnamnet?
Namnet är taget ur en dålig barnbok som hade titeln 365 godnattsagor. En av berättelserna hette Gypsy the Cat och vi gjorde om det till Gypsy and the Cat.
Vilka är era influenser?
Beach Boys, Bee Gees och Led Zeppelin. Sedan har vi elektroniska influenser så som Daft Punk, Justice, Trentemöller och The Knife.
Skiljer sig musikklimatet i Australien från resten av världen?
Inte direkt, vi kopierar bara resten av världen eller vad menar du med musikklimatet?
När jag intervjuade Cut Copy berättade dem att läget i Australien var intressant för att det genomgick en fas av förändring.
Vadå för förändring?
Att det förut bara spelades massa rockmusik på radion men att det nu börjat öppna upp sig i och med att fler festivaler med elektronisk inriktning dykt upp.
Det stämmer att flera rockfestivaler börjat släppa in elektronisk musik. Problemet är att de kommersiella radiostationerna fortfarande bara spelar samma skit som USA. Istället för att spela Lady Gaga och Rihanna borde de släppa fram fler australienska band som oss och Cut Copy men det finns en radiostation som är bra. Den heter Triple J.
Vad tycker ni om Sverige än så länge?
Det är vackert, väldigt vackert. Vi har inte hunnit se så mycket än för vi kom precis hit men allt har varit vackert än så länge. Tycker du om Sverige?
Jag har insett att jag brukar sakna Sverige när jag är borta för länge.
Det brukar vara så. Borta bra men hemma bäst.
Saknar ni Australien?
Inte än. Vi har sett för mycket av världen för att nöja oss med Australien. I framtiden när vi bildar familjer kommer vi väl vilja att våra barn växer upp där men just nu skulle det vara trevligt att bo antingen här eller i Paris ett tag. Vi kom precis från Köpenhamn och det är intressant att se städer som Stockholm och Köpenhamn som inte blev ödelagda efter världskriget. Det var alltså så här Europa såg ut en gång i tiden.
Vad kan vi förvänta oss av er i framtiden?
Just nu ligger fokus på album nummer två som kommer vara tio gånger bättre än förra skivan. Om inte annat så kommer den vara annorlunda.

