
Det är intressant att Göta Källare själva poängterar att man måste vara där vid 20.00. Ok, jag och fotografen kommer till stället och möts av den något förvirrade personalen som inte vet vare sig ut eller in. Det är inte speciellt farligt egentligen att man blir försenad, det brukar vara tidsspill på de flesta konserter som jag har varit på. Men man blir fundersam när ingen blir insläppt på utsatt tid och att de inte kan säga vare sig den nya öppningstiden eller om de säljer biljetter vid dörren som utlovat. Det är synd, för Göta Källare är i min mening en underskattad lokal.

Vi blir insläppta ca 20.30 i en nästan tom lokal. Folk började samlas i lokalen runt 21.30 och dansgolven fyllas runt 22.00.
Klockan 22.45, påannonsarar Dogge den första artisten upp på scen. Det är den svenske artisten Joey Fever som gör ett bra ”old school” framträdande. Med några favoriter plus eget material. Vissa delar av publiken var inte lika roade som buar ut både Dogge och Joey, oförtjänt tycker jag. Det är en kort spelning som är över på en kvart.


Klockan 23.45 har huvudakten Mavado inte gått upp på scen. Eftersom jag stod bredvid honom och såg att han var vid god vigör var det lite underligt att han inte redan hade börjat.
Om förköp kostade 340 SEK plus avgift, och 400 SEK vid dörren kan man fråga sig varför man inte får valuta för pengarna. Jag har varit på bättre organiserade konserter än det här. Att tvingas vänta först att komma in och sedan mer än 3 timmar för att få se artisten i fråga är rent ut sagt dåligt.
Jag förstår att dancehall är en liten subgenre i Sverige men, man gör det inte lättare för sig när man behandlar sin publik på detta sätt. Jag och fotografen går 23.50. Utan att vi hör att Mavado har behagat sig att ställa sig på scen.
Enligt de foton jag har sett stod han slutligen på scen, vid vilken tid framgår dock inte.
Göta Källares hemsida hittar du
Skawars – ett svenskt Reggae/Dancehall community
Lyssna på Joey Fever här
Foto på Mavado slutligen uppträdande här
Andra som skrivit om konserten DN
Foto: Jessika Ahlström
Läs även andra bloggares åsikter om konsert, Mavado, dancehall, musik
Jag var i Lissabon och fick för mig att gå på en fado-spelning. Uppenbarligen fick jag den enda engelsktalande biljettpersonen i hela Portugal som min kontakt, och denne sade ”Ja, de har bokat in en stor fado-stjärna. Om han inte blir tvångsintagen på avgiftning – det brukar hända lite nu och då, eftersom han är oförbätterlig heroinist.” Så jag var milt sagt förvarnad om att spelningen var något av rysk roulette när jag köpte biljetten och gav mig ut i den portugisiska kollektivtrafiken.
Till skillnad från skribenten, som förutsatte att någorlunda normala svenska tider skulle gälla på en officellt utlyst spelning i Sverige där personalen inte hade förvarnat om potentiella problem. SJ kan åtminstone skylla på snöfall – vad sade Göta Källare? Gremlin-invasion av artistlogerna?
Spelningen i Lissabon gick som tåget. En drös artister från det lokala högstadiets kör via glada amatörer till proffs som inte slagit igenom till stjärnan himself, som var riktigt bra.
Ingen Gremlings vad jag kunde se. Men att han var där gick inte att undvika-stod ca en meter från Mavado. Synd att vänta, jag hörde genom andra att det inte direkt var hans bästa spelning.