
Läser nu: Det stora bankrånet av Knut Kainz Rognerud.
Från baksidestexten:
Under några dramatiska månader hösten 2008 kollapsade ett globalt finansiellt system. Banker gick omkull, börsvärden halverades, regeringar fick gå. Antalet uppsägningar ökade snabbt. Företag hade inte längre råd att betala sina lån och pensionärer fick se sina pensioner minska. Men bara två månader tidigare gjorde de svenska storbankerna rekordresultat. På fem år hade de tjänat 200 miljarder kronor.
Det stora bankrånet är en berättelse om hur detta hänger ihop, om hur värdelösa subprimelån i USA påverkar Hans i Vallarum som har problem med kronofogden, om Gatis tragiska öde i lettiska Islice när Swedbank plötsligt försöker rädda sina lönsamma affärer och om de få som försökte varna för den kommande smällen. Men det är också ett reportage om vår tid, om vinnare och förlorare, om girighet och högmod, om falskhet och rädsla, om liv och död.
Knut Kainz Rognerud har gjort nedslag i en värld som tvingats till en svår insikt; att vi står och faller med ett ekonomiskt system som vi inte längre kontorellerar själva, att vi alla är beroende av den globala ekonomin och att en verkstadsarbetare på Volvo i Torslanda kan få sparken när en bank på Manhattan i New York går i konkurs.
I boken växlar författaren mellan nutid och under 1900-talets början då sparbanksystemet föddes. Han skildrar en tid då banker var till för att hjälpa människor att spara till något de behövde. Då en sparbanks chef kunde drivas av visionen om att människor med knappa inkomster skulle kunna spara ihop till exempelvis en symaskin för att kunna sy och laga kläder. Han skildrar en tid då spara-idealet levde.
Samtidigt gör han beskrivningar av hur människor drabbades i Lettland när finanskrisen svepte över världen. Människor där som hade fått lån, oftast av Swedband, hur lätt som helst och i princip utan någon säkerhet. Under finanskrisen drabbas dessa människor svårt medan bankcheferna fortsätter ha goda dagar. Knut Kainz Rognerud skildrar också hur en del lettiska politiker utnyttjar situationen för egen vinning.
Självklart är boken mycket intressant att plöja igenom, nu när vi står mitt i finanskrisen. Förhoppningsvis befinner vi oss i slutfasen, fast det vet vi ju inte. Jag använder ordet ”plöjer”, för även om boken inte alls är skriven på något svårt eller otillgängligt språk är den tung. Dels tung för att det känns rätt hopplöst. Att återvända till den värld och den ideologi som rådde under sparbankernas födelse är en omöjlighet. Det är inte ens önskvärt.
Utvecklingen av samhället, forskning och framsteg, kräver att saker förändras. Spara-idealet reagerade då, senare reagerade Slösa-idealet, nu lever båda sida vid sida.
Jag har inte läst hela boken än, lite drygt halva. Men jag kände att jag ändå ville skriva några rader nu, för det kommer att ta sin tid att läsa klart den. Jag har en alltför stor hög av böcker som väntar på att skriva och ”Det stora bankrånet” är en bok jag helst läser ett par kapitel i taget och sedan smälter dem och tänker på dem. Den är lite på gränsen till en lärobok, fast med ett politiskt engagemang.
Dagens Nyheter har recenserat boken:
Hans bok börjar med att Hans Sandahl, en lite udda själ och tidigare alkoholist, får avslag av den lokala sparbanken på det lån han behöver, 69?000 kronor. Först när hans rekorderliga grannar går i borgen för lånet ordnar livet upp sig så till den grad att Sandahls katta på sista sidan ska nedkomma med ungar.
Historien är tänkt att vara sedelärande: en sparbank som fortfarande haft kvar sin själ hade gett den godhjärtade Sandahl hans pengar, men en bank som fått storhetsvansinne och dragits med i spekulationen på andra sidan Ös tersjön viftar förstås med kalla handen. Men hade den gamla sparbanken, konservativ och försiktig som den beskrivs av Rognerud, verkligen tagit en sådan risk som ett lån till en man utan arbete, inkomster eller tillgångar innebär?
Det stora bankrånet
Författare Knut Kainz Rognerud
Medarbetare Anders Timrén
Förlag Albert Bonniers förlag
ISBN 9100123420
ISBN-13 9789100123420
Relaterat:
Recension i Expressen och Smålandsposten.
[…] mer: DN1, 2, 3, EX, Dagens Bok, Kulturbloggen, SMP, ArbB, SR, […]