Det låter som en film, en framgångssaga som kunde platsa i vilken Hollywoodproduktion som helst. Men det har hänt på riktigt och i Sverige av alla länder.
Kunde inte läsa – blev miljonär
En kombination av turkisk framåtanda och svensk ordning har fört Kadim Akca från livet på en parkbänk till välbärgad företagare. Nu vill han dela med sig av sitt framgångsrecept i en bok. Var öppen för alla branscher, lita på din magkänsla och bjud på dig själv, är några av råden.
Rubriken i Dagens PS är ännu mer lockande:
Uteliggare på parkbänken blev stenrik miljonär
Det går inte att låta bli att släppa iväg en liten ironisk tanke till högerregeringen som brukade säga att det var omöjligt att lyckas i S-Sverige. För jag förmodar att alla framgång för Kadim Akca inte beror på jobbskatteavdraget.
Dagens PS berättar:
År 1969 kom Kadim Akca till Värnamo från Turkiet för att besöka sin moster. Vistelsen slutade i kontroverser och Kadim tvingades packade väskan och dra.
Han kunde inte ett ord svenska, var för stolt för att åka hem och hade bara 50 kronor på fickan. Kadim Akca berättar att han snabbt hamnade som uteliggare på en parkbänk.
Han hade dock turen att träffa en familj där han kunde bo och så fick han jobb som städare på en fabrik. Ganska snabbt kom han igång och startade eget städbolag.
Han har flera råd, bland annat att man ska lita på sin magkänsla.
Däremot dissar han att man ska gå på vad man älskar:
Sluta leta efter en verksamhet och ett jobb att älska. Jag hör ofta att ”man lyckas om man bara arbetar med det man älskar”. Du missar möjligheter genom att tänka så. Det är ju jobbet som ska älska dig! Tänker du så kan du nå stor framgång i en tråkig bransch.
Fast om man hatar det man sysslar med, då tror jag inte det går bra. Då måste man ändå byta till något som man gillar att göra. Däremot måste man vara beredd att jobba hårt och målmedvetet.
Och inte låta chanserna gå upp i intet. Som det här rådet säger:
• Passa på. Låt inte små eller stora avslutstillfällen glida dig förbi. Efter ett möte, istället för att maila senare, fråga om ni är överens och boka nästa möte direkt. Annars lämnar du målet öppet för sådana som jag.
Läs även andra bloggares åsikter om etnreprenör, företag, ekonomi, samhälle, turk, uteliggare