Ted 2
Betyg: 3
Biopremiär 17 juli
Du vet vad du får. Men det är okej.
Att skaparen till Ted-filmerna även ligger bakom Family Guy säger allt. Det är samma slags humor, är du en fan av det ena kommer du även gilla det andra, du vet liksom vad som väntar. Det är bara i lite längre tappning. Mer svårtuggat än så behöver det kanske inte alltid vara.
Uppföljaren till Ted från 2012 börjar med att den levande, marijuanarökande nallebjörnen gifter sig. Snabbspola ett år framåt i tiden och äktenskapet är inte längre lika lyckligt. Det bråkas, ord slängs hit och dit. För att vända på tillvaron bestämmer sig Ted och Tami-Lynn, som hon heter, för att adoptera ett barn. Men när de nekas detta sporras ett mardrömslikt händelseförlopp. Ted fråntas sina mänskliga rättigheter och är inte längre en person. Således är giftermålet inte längre äkta i lagens ögon, Ted kan inte ens behålla sitt jobb.
Bennett, som återigen spelas av Mark Wahlberg, får idéen att stämma staten. Den enda advokaten de har råd med är den popkulturellt obildade Samantha Leslie Jackson — eller Sam L Jackson som de skämtsamt kallar henne — som spelas av Amanda Seyfried. Eftersom Bennett precis blivit dumpad av sin tidigare fru blir det givetvis en liten romans dem emellan också.
Samtidigt finns det andra intressenter, däribland företaget som tillverkade honom på 80-talet, som vill förhindra Ted från att få behålla sina rättigheter. Så det blir en liten konflikt, en rättegång, en resa från Massachusetts till New York för att få hjälp av en människorättsaktivist. De olika trådarna vävs ändå samman på ett rätt smidigt sätt. Höjdpunkterna är de olika scenerna där Ted och Mark Wahlberg — i vissa fall även Amanda Seyfrieds karaktär — interagerar med varandra. De vulgära kommentarerna, oftast om sex eller nätporr. Personkemin de tre huvudkaraktärerna emellan. Ted 2 infriar mina (visserligen inte särskilt högt ställda) förväntningar.
