Rental Family
Betyg 4
Svensk biopremiär 23 januari 2026
Regi Hikari
Även om Sydkorea blivit det östasiatiska land som attraherar ungdomar och ögonlober genom sin moderna kultur fortsätter Japan att vara en ständig magnet för västerländsk fascination. Förutom landets oerhörda popkulturella export, vars inflytande tycks växa exponentiellt, fortsätter också landets historia och nutida seder att intressera. Rental Family är ett inlägg gällande det moderna Japan, där landets många problem men också unika positiva aspekter lyfts. Måhända är det inte det perfekta verktyget för att göra en djuplodande och nyanserad analys kring det japanska samhället, istället är det en osedvanligt gemytlig, varm och djupt underhållande film som stannar kvar men också värmer i vintermörkret.
Rental Family gör i praktiken ingenting särskilt extraordinärt eller unikt vad gäller filmkonsten. Det är ett rakt och enkelt hantverk samt en berättelse vars intrig är unik men där strukturen är igenkännbar. Men ibland handlar det inte om att utmärka sig med originalitet utan att genomföra arbetet med bravur. Regissören Hikari har en uppenbar passion och vilja för projektet, faktumet att hon också är född i landet och kan språket gör att hon sömlöst kan röra sig mellan japansk och engelsk dialog utan några som helst skarvar. För även om själva dramaturgin och narrativet har sina rötter i väst finns här också ett mer subtilt handlag som gör att det inte blir några överdrivna eller tårdrypande sockerbomber. Att hitta en stilfull kombination mellan öst och väst har visat sig vara en oerhörd utmaning, men Hikari hittar en utsökt balans som gör att Rental Family aldrig känns som en själlös hybrid.
Den nämnda passionen resulterar i en ständigt varm men också insiktsfull film som hanterar den aningen udda premissen med respekt men också ett behövligt mått av humor. Då en film visar återhållsamhet kan det ofta innebära en viss kyla eller distans till publiken, Hikari har istället en precision och förstår sin film och kalibrerar ständigt den emotionella volymen efter situationen. Detta gör att vi kan få sekvenser som drar åt det rent löjliga men också drabbande, allt i en mix som är oväntat effektiv.
Och det är just den starka regin som många gånger om får tittaren att bortse från det faktum att flera inslag vad gäller berättelsen är förutsägbara. Flera komplikationer som karaktärerna stöter på är alltför uppenbara och känns som konstruerade hinder menade att möjliggöra berättarmässig friktion.
Men ännu en gång lyckas filmen och Hikari att avleda från dessa brister genom en ensemble – som förutom Brendan Fraser, består av en rad lokala förmågor som inte är hushållsnamn utanför de mest inbitna japanska filmfantasterna. Fraser kunde ha varit centrum men istället är han endast en del i en oerhört begåvad skådespelartrupp som alla presterar ypperligt. Att Fraser inte heller – likt andra Oscarsvinnare, söker ytterligare prestige genom att medverka i lockbete för prisceremonier måste också applåderas, Fraser är istället dämpad men också oerhört sympatisk i en roll som är utan traditionell Hollywoodglamour eller flärd.
I och med den närmast otroliga utgångspunkten med en mänsklig uthyrningsservice som inte är det minsta sexuellt betingad, skapas ett par viktiga observationer och funderingar kring genuina problem i det japanska samhället men också i vårt västerländska. En plats där ensamhet och brister i social förmåga lett till ett isolerat och utsatt samhälle. Detta är ämnen värda att dokumenteras i en renodlad och lång dokumentär, men tyvärr så görs inga vidare efterforskningar eller mer intensiva studier av dessa aspekter. Istället är de bara stödpelare till berättelsen och aldrig den faktiska kärnan. Något som tyvärr känns aningen bortkastat då Hikari och filmens ensemble utan tvekan hade kunnat beröra detta på ett engagerande vis.
Rental Family är kanske inte en komplett eller perfekt studie i det moderna Japan eller revolutionerande vad gäller sin faktiska berättelse. Men det är en underbart varm, engagerade och rolig film som är så pass härlig att – då eftertexterna kommer, lämnar en stor längtan efter än mer, vilket i sig är ett extraordinärt högt betyg.