I december åker Sahlin till USA. Då ska hon bland annat träffa förre justitieministern Thomas Bodström (S) och försöka få honom att återvända till svensk politik.
Berättar Svenska Dagbladet.
Med tanke på att Bodström sedan länge tillhört samma gäng i S-ledningen som styrt partiet bort från dess kärnväljare låter inte det som någon särskilt brilljant idé.
För att tala klarspråk.
Bodström är populär bland folk. En trevlig man som skrivit deckare och spelat fotboll.
Men Sverige behöver en socialdemokrati som bygger från grunden, som blir ett parti som driver frågor för alla de som arbetar hårt men inte får ut särskilt mycket av det, eftersom de inte tillhör chefskapet.
Ett parti som värnar om den arbetsrätt som monteras ned.
Egentligen vill jag inte alls diskutera personfrågor, eftersom det är politiken som är det viktiga. Men personer står för olika politik, så det går inte att undvika persondebatten.
Många har bloggat kring partiledarfrågan de senaste dagarna:
Rebellabloggen och Peter Högberg och Monica Green och Peter Andersson och Anna Ardin Björn Andersson och Martin Moberg och HBT-sossen.
Läs även andra bloggares åsikter om Bodström, Mona Sahlin, socialdemokraterna, samhälle, arbetsrätt