Urpremiären på Daniel Nelsons första opera ”Stolthet och fördom” blev en succé åtminstone bland en del av premiärpubliken, särskilt den delen av publiken som satt högst upp till höger om oss. Ja, jag är inte helt säker på att urpremiären blev en succé i min operavärld.
Att skriva musik till Jane Austen´s kända roman är förmodligen inte heller den enklaste sak i världen. Musiken är bitvis mycket vacker och helt enkelt helt fantastisk ljuvlig, ja nästan magisk, men för det mesta lämnar musiken mig totalt oberörd. Enligt programbladet beskrivs Nelsons musik som pulsorienterat och med en nyromantisk ådra. Detta omdöme gäller ju hans tidigare komponerade symfoniska musik. Kanske är musiken alltför modern för en musikälskare som älskar Puccini, Verdi och Wagner och SJ Petterssons musik, inte nödvändigtvis i denna ordning.
Mitt första intryck av föreställningen är att operan mer är att betrakta som ett ”teaterstück mit musiek”. Det behöver nödvändigtvis inte betraktas som ett negativt omdöme utan mer som ett konstaterande. Det dansas också en hel del i föreställningen och det är ju ganska naturligt eftersom första akten utspelar sig på en bal. Det ser realistiskt och trovärdigt ut.En eloge vill jag också lämna till samtliga agerande för ett fulländat och träffsäkert agerande.
Operan sjungs på svenska och är uppblandad med talade dialoger och detta är förmodligen helt nödvändigt för förståelsen av verket och att föra handlingen framåt. Själva handlingen är ju ganska lätt att sammanfatta: det handlar om att få paret Bennets döttrar bortgifta så fort som möjligt och detta med tanke på att om fadern dör så ställs både fru Bennett och döttrarna på bar backe. Orsaken till detta är att ett fideikommiss endast kan ärvas av män och eftersom det inte finns någon yngling så ärvs fideikommisset av en annan manlig släktning.
I operan sjunger nio av morgondagens operastjärnor och den rutinerade Mikael Axelsson. På sångarprestationerna kan jag inte klaga och som helhet var det en mycket bra prestation av de inblandade. Jag har hört flera av sångarna tidigare och egentligen var det bara Hélène Kimblad som jag hörde för första gången. Visst fanns det några som skiljde sig från mängden och här tänker jag främst på Jesper Säll förra årets Romeo i 2010-års operauppsättning i Vadstena, men också Thomas Sepp gjorde ett bejublat framträdande i andra och tredje akten. John Kinell och Martin Vanberg gjorde också en mycket gedigen insats. I John Kinells fall är det framförallt hans sceniska framställning som imponerar och sedan är han ju en utomordentlig sångare med en mycket vacker röst.
Bland damerna hittade jag egentligen inte en enda svag punkt, möjligen lite premiärnervositet här och där. I slutet av andra akten sjöng damerna sig rakt in i mitt hjärta, så vackert var det.
Även om jag inte gillade musiken helt fullt och fast så beror detta kanske på att det är svårt att ta till sig helt ny musik bara så där och någon möjlighet att lyssna in sig på musiken har ju inte heller varit möjligt.
Inte heller finns det anledning att klaga på det musikaliska framförandet. Tvärtom! Den tretton man starka orkestern, under ledning av dirigenten David Björkman svarade för en gedigen insats.
Sammanfattningsvis var det en ganska fin operaupplevelse och skulle det vara möjligt att se föreställningen en gång till skulle jag förmodligen inte tveka att ta den chansen.Tyvärr är detta inte möjligt eftersom alla föreställningarna redan nu är utsålda, men det går att lyssna på verket genom att SR P2 spelar in föreställningen.
Produktionsteam
Tonsättare: Daniel Nelson (2011).
Librettist: Sofia Fredén.
Dirigent: David Björkman.
Librettodramaturg: Lucia Cajachanová
Regikoncept: Clara Svärd.
Regi- & koreografteam: Johanna Hybinette, Nils Spangenberg och Clara Svärd
Scenografi och kostym: Ulrika Wedin.
Ljussättare: Jimmy Ström.
Maskdesign: Katrin Wahlberg.
Ensemble:
Lizzy – Elisabeth Meyer (sopran).
Mr Darcy – John Kinell (baryton).
Lydia – Sofie Asplund (sopran).
Mr Wickham – Martin Vanberg (tenor).
Charlotte – Sara P Eriksson (mezzosopran).
Mr Collins – Thomas Sepp (baryton).
Mrs Bennet – Hélène Kimblad (mezzosopran).
Mr Bennet: Mikael Axelsson (basbaryton – gäst).
Jane – Magdalena Risberg (sopran).
Mr Bingley – Jesper Säll (tenor).
RECENSIONER
Svd
MTV Motala & Vadstena Tidning
Kulturnytts recension
DN:s recension
GP:s recension