• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Stockholm

Intervju med Lena Åberg Frisk, festivalgeneral, om att skapa ett nytt festivalformat och krocken med bröllopet

12 juni, 2010 by Redaktionen


Det tar tid att skapa en ny jazzfestival eller rättare sagt ett annat format. Årets festival är en kompromiss, julidatumet har inte fungerat och den tid man ville ha, krockade med kungabröllopet. Lena Åberg Frisk, festivalgeneralska för årets Jazzfestival tillika VD för Fasching, är ändå relativt nöjd.

-Jazzfestivalen är för stockholmarna och i juli är de borta. Nästa år läggs festivalen veckan innan midsommar. Det är olyckligt i år, det medger jag.

Skolavslutningar, Love Stockholm.
Hon tror ändå att den publik som besöker festivalen inte lockas av de andra arrangemangen, jazzfestivalpubliken är speciell.

Det nya i årets festival och som skall byggas vidare på är familjesatsningen. Hela familjen ska kunna gå på jazzfestival och barnen ha sin egen vrå på området. Det är viktigt att kunna gå tillsammans och att det finns utrymme för barnen, tycker Lena som själv är småbarnsförälder.

Försöket att flytta datum väckte diskussioner bland dem som jobbat på festivalen i flera år liksom en del besökare, ingen tror riktigt på att det handlar om att locka stockholmare som är orsaken. Lena vidhåller att det faktiskt kommit önskemål från just stockholmare på semesterflykt om att ändra datum.

Tja det handlar ju inte om att ändra ett vinnande koncept direkt, festivalen har problem att gå runt ekonomiskt och publiksiffrorna har varit ungefär desamma genom åren. Och det senare, oberoende vilka artister som festivalen haft.

Ekonomin är troligen en större stötesten än vad festivalarrangörerna vill medge, det var inte bara jag som talade om no budgetfestival och på frågan om hur många biljetter som sålts svävade Lena på målet och sa att det är för tidigt att tala om detta. Konceptet bygger på stegring. Torsdag kväll uppvärmning och lite mjukstart, fredag lite mer och lördag grande final med bland annat Missy Elliott.
?Vi jobbar med en realistbudget?, säger Lena.

Fyra dagar har krympts till tre, men det innebär inte färre artister än tidigare enligt arrangörerna, det motsvarar ungefär 2008 års festival. Att antalet dagar minskat hör ihop med att programmet blivit tajtare.

Två huvudscener bredvid varandra, tar bort döda minuter mellan de olika banden, på en festival måste det hända saker, det måste vara festivalstämning, säger Lena.

Så kommer vi in på artisterna, hur pass publikdragande är de egentligen. Saknas det inte namn och musik som kan locka bredare publik.

Lena skakar på huvudet och säger det tycker du väl ändå inte. Vi har faktiskt en väldig bredd, Tensta Gospel Choir med Jenny Wilsson är väl breda och Kool&The Gang, de spelar ju allt och många ungdomar lyssnar på dem. Miss Elliott. Michael Ruff ringde själv och ville vara med på festivalen, så jag tycker nog att vi har bredd. Därtill nämns Courtny Pine, Avishai Cohen, som har sin publik men för den som inte har musik och jazz som det enda intresset räcker det inte, oberoende hur bra den än är.

Stockholm Jazzfestival får, sett till övriga Skandinavien inga bidrag alls. Stockholm Stad bidrar i år med 600 000 kronor. Ändå påstås kulturborgarrådet älska musik. Det skall jämföras med Köpenhamn där det handlar om miljoner i bidrag. Flera tunga Sponsorer hoppade av i år och återfinns på Love Stockholm. De nya ägarna av Jazzfestivalen lägger enligt Lena Åberg Frisk in mer pengar än Stockholms Kommun och Landstinget tillsammans.

Årets festival har valt att sänka biljettpriserna, infört ungdomsrabatter och fri entre för barn upp till 11 år.

– Biljetterna har varit för dyra tidigare, säger Lena, området erbjuder så mycket mer inte minst kulinariska händelser och det måste finnas pengar över för att kunna njuta också av maten om man så vill.

Festivalledningen är öppna för alla önskemål det som hindrar är pengar. Melody Gardot hade kunnat varit given, men det hade kostat den största delen av de pengar som finns till artister. Jeff Beck är ett annat namn där är det inte pengar utan snarare tajming. Om Lena Åberg Frisk fick en miljon, skulle de oavkortat gå till artisterna för att höja nivån men behålla så låga biljettintäkter som möjligt.

Stockholm Jazzfestival är en omtyckt scen för musikerna, men Stockholm slåss inte bara med den egna ekonomi utan också i konkurrens från andra festivaler där det kanske finns mer pengar.

Jazzfestivalen kämpar för överlevad, årets festival betraktas som en omstart i kombination kompromiss. – Jag vill bygga festvalen sten för sten, säger Lena Åberg Frisk, vi måste våga prova nya metoder.
Lena tycker en önskelåda, vilka artister besökarna vill se på Skeppsholmen, är bra. Facebooksidan kan komma att bli en del av detta önskanden.

– Vi tar emot önskemål, sedan återstår att se vad som kan realiseras.

Läs även andra bloggares åsikter om jazz, jazzfestival, Stockholm, musik, musikfestival

Arkiverad under: Intervju, Musik Taggad som: Jazz, Musik, Musikfestival, Stockholm

Jazzfestivalen dag 2

12 juni, 2010 by Redaktionen

Festivalen står inför en omdaning, det som är i år är en tillfällig lösning. Lena Åberg Frisk festivalgeneral är medveten om krockar med Love Stockholm, kungabröllop och andra händelser som konkurrerar med årets Jazzfestival.

Men publiken som älskar Courtney Pine, China Moses och Avishai Cohen hittade till Skeppsholmen. I den regntunga kvällen blev det verkligen minnesvärt. Courtney Pine som briljerar med sina saxofoner, fullkomligt respektlöst hade publiken i sina händer. Hoppa 30 gånger och slå mitt konsertrekord, ropade Courtney och fick ung som gammal att hoppa om än inte 30 gånger.

Courtney Pine lekte med kända melodislingor som snabbt gjordes om till egna improvisationer, snabbt skiftande mellan alt- bas och sopransaxarna. Hur sjutton hann han andas, har aldrig hört en blåsare som lyckas hålla en ton i nästan sex minuter utan andhämtning.

Courtney Pine omgav sig med ett gäng ärrade och duktiga musiker, mest minnesvärd blir violinisten Omar Puente som tillsammans med Courtney gjorde en minnesvärd låt med temat hämtat från zigenarmusiken.

Sedan tröttnade Courtney Pine på scenen och sprang ut bland publiken blåsande på sin sax, tog i hand, dansade och helt klart njöt av det gensvar han fick från festivalpubliken. Jag älskar Stockholm ropade Courtney innan han avslutade med tre extra insatta låtar en bra bit över den utsatta sluttiden.

Courtneys pianissa är ett måste, Zoe Rahmans tajming och musikaliska intimitet med Courtneys saxfonspel var strålande. Enligt kännare var Courtney på ett osedvanligt bra humör, i annat fall hade knappast publiken fått njuta av en förlängd konsert.

Kvällens andra höjdpunkt var Avishai Cohen med sitt nya musikprojekt, Aurora. Avishai har gästat festivalen tidigare och har ett förflutet bland annat med Chick Corea. Kan en musiker älska med instrumentet, ja Avishai kan det. Han och basen har ett förhållande så tight att ingen kan komma emellan dem. Avishai har också övergått till en mer melodiös musik, vilket han förklarar senare vid presskonferans att är en del av hans utveckling. Att Avishai är en ypperlig kontrabasist vet troligen musikvärlden redan, men att han dessutom sjunger riktigt bra och med inlevelse var nytt. Det mesta av hans sjungna låtar framförs på hebreiska, men vi hörde också ett par låtar på ett utdöende språk, Landino och en intim sololåt på spanska som en hyllning till Sousa Mendes som hjälpte judiska flyktingar att lämna Franrike 1940.

Avishai hämtar sin egen musikaliska inspiration hos Bach. Det som finns där uppfyller alla krav på musikalitet, intellekt och känsla, säger Avishai som vill vandra i musiken från kammarmusikens välkammade arrangemang till funk och jazz.

Vid en efterföljande presskonferens berättade Avishai om sin musik, men många frågor kom att handla om Israel. Inte minst då han valde att flytta tillbaks till Telaviv efter åren i New York. Det är inte roligt att vara israel i dag, säger Avishai som helst såg att den regering som nu är lämnade plats för visionära unga krafter. Palestiniernas problem idag är en konsekvens av Hamas och en oförsonlig konservativ israelisk regering, säger Avishai som önskar att han en dag kan spela för både palestinier och araber. På mina konsert runt om i världen träffar jag araber som säger att de älskar min musik, men som läget är idag kan jag inte som boende i Israel spela i något arabland.

En kommande stjärna är Jasmine Kara. En liten späd, tjugoettårig tjej med iranskt ursprung som sjöng eftermiddagspubliken från kyla till värme. Jasmine kommuncerade med publiken både genom sin musik och sitt mellansnack. Jasmines väg som artist ligger inte i att fastna i ett fack, hon kommer att röra sig ledigt mellan mer poppiga toner som till blues och jazz och utan problem. Inom kort kommer hennes första skivsläpp Blues Ain´t Nothing But A Good Woman Gone Bad, det passar bra in på henne. Jag gillade också att Jasmine hade två manliga körare men det är mer mitt eget egos jämställdhetsfixering som talar där.

Titeln på Jasmines skiva passar bra in på nästa kvinnliga artist China Moses som omgav sig med en kvartett franska musiker. China Moses valde att göra kvällen till en hyllning till Dinah Washington som var en av de stora jazzsångerskorna och inte för inte kallades The Queen of Blues and Jazz.

China pratar mycket och berättar ingående små anekdoter kring Dinah och hennes liv och ibland får man nästan känslan av att hon berättar bara ?för mig?. China kan göra en stor scen intim och nära. På slutet av konserten sätter hon sig helt enkelt på scenkanten och sjunger för publikens kvinnor om hur det är att vakna upp en morgon och undra ?vem är detta?. Det är då man lovar sluta röka, dricka och betala räkningarna i tid, säger China.

I kväll lyssnar jag på Wayne Shorter, som måste ha funnits hur länge som helst, minns inte ens hur gammal jag var första gången jag hörde honom. Jag kröner aftonen med Miss Elliott som gör sitt första turnéstopp i Stockholm.

Relaterat om jazzfestivalen:
Dagens Nyheter 1 och Dagens Nyheter 2 och Svenska Dagbladet. och Dagens skiva.

Läs även andra bloggares åsikter om jazz, Stockholm, jazzfetivalen, musik, musikfestivaler

Arkiverad under: Musik Taggad som: Jazz, Musik, Stockholm

Jazzfestivaldag 1

11 juni, 2010 by Redaktionen


Solen sken över sommarvarmt Skeppsholmen när Stockholms Jazzfestival öppnade. Minns också festivaler då det såldes fler paraplyer än skivor, men med otroligt bra utbud av musik. Nu sken emellertid solen, krog- och restaurangtält trängdes med krimskramstånd. Årets festival kändes redan vid ingången som något som snickrats ihop med en riktig no budget alls. Fyra dagar har blivit tre. musiken är mer slimmad än någonsin och variationerna minimala. Det mesta, sa en som jobbade på Festivalen, skulle kunna köras på Fasching. Så med andra ord årets festival är en större variant av jazzklubben Faschings utbud fast på större yta.

Michael Ruff som är på turné i Skandinavien, måste haft en tuff konsert i Västerås kvällen innan. Av den färgstarka och publikfrälsande Michael Ruff märktes inte mycket på Skeppsholmen. Publiken var minst sagt stelbent och oengagerad, kanske färgade det också av sig på Michael Ruff i hans försök att nå ut över folkhavet. Lite svårt hade även Olivia Ruff, 18 år (Michaels dotter) som gör sin debut på scenen i den här turnen. Det fanns osäkerhet, men i duetterna med pappa Michael märktes att det finns något spännande i den här tjejen. Och helt rätt, i Michael Jacksson, ?I´ll be there lyfte? Olivia och tro det eller ej till och med publiken vaknade till liv.

Michael Ruff är Sverigevän och han trivs med den svenska publiken, men i fredags räckte det inte till.

Det finns många anledningar att fundera över Stockholms Jazzfestival. Trots tappra försök att öka publiken och därmed intäkterna har det svajat och i slutänden alltid gått med förlust. Ibland har också diskuterats att lägga ner festivalen helt, men nya entusiaster har tagit över i hopp om att lyckas bättre än tidigare. Jag är tveksam om årets jazzfestival blir någon publikmagnet, utbudet är för smalt och svårsmält för en bred publik.

I morgon/idag ser jag fram emot Avishai Cohen, hörde honom 2006 när jag volonterade på festivalen.

Mer om Jazzfestivalen i gammelmedier:

Här har Svenska Dagbladet fina bilder från Jazzfestivalens första dag.

Dagens Nyheter 1 och Dagens Nyheter 2.

Läs även andra bloggares åsikter om jazz, musikfestival, Stockholm

Arkiverad under: Musik Taggad som: Jazz, Musikfestival, Stockholm

Stjärnsmäll – premiären av sommaren Parkteater mycket mer än en revy

4 juni, 2010 by Rosemari Södergren


Stjärnsmäll – en utomjordisk revy är titeln på premiärföreställningen av sommarens Parkteater i Stockholm 2010. Premiären fredag 4 juni hölls i Vitabergsparken, för kvällen iklädd grönska och massor av människor som njöt av sommarvärmen.
Det är något speciellt med Parkteatern. Ungdomar med matsäck som doftade kryddrikt och med en öl och en liten flaska vin satt strax bakom mig, en äldre dam kom med rullator och bredvid mig satt en kvinna med två tonårstjejer. Publik av alla åldrar trängdes och kaffedoften kittlade näsan.
Vill du sitta riktigt bra ska du komma i god tid, hade jag hört. Men trots att det var mycket folk tror jag ändå att alla kunde hitta någonstans att sitta där de såg hyggligt.

Jag ska vara ärlig: när jag hör ordet revy ser jag inne i mig skalle rätt många ganska medelmåttiga amatörteaterrevyer som passerar revy. Det tror jag inte det kommer att göra i fortsättningen. Den revy som Parkteatern bjöd på har nog med kraft tagit död på den myten.
Revy eller kanske är det mer en musikteater.

Några underhållare av Cabaret-stuk börjar underhålla oss med sliskiga sommarsånger men blir strax avbrutna av ett allvarligt besked. Stockholm har blivit anfallet av aliens. Men vi kan vara lugna: sex superhjältar ska rädda oss.

Vilka är superhjältarna? Om jag säger att Ranelid är en och Lisbeth Salander en annan förstår ni hur skruvat det blir. Och om jag dessutom varnar för en viss underhållningskanals jury som är utsänd av ondskefull planeter för att linda in oss i lättsam underhållning och ta bort vårt kritiska tänkande …
Ja ni förstår. Det är skruvat och det är vansinnigt roligt.

Allt blandat med sköna kända låtar som presenteras i nya kombinationer. Di Levas ”Vem ska jag tro på?” får nytt liv och jag kan dessutom lova att Ipredmannen kan vara riktigt rockig.

Föreställningen fick stående ovationer av publiken och den person som var med mig och såg föreställningen siktar på att gå till Vitabergsparken igen på lördag kväll. Föreställningen ”Stjärnsmäll” spelar både lördag och söndag i Vitabergsparken och sedan turnerar den vidare, bland annat till Kista tisdag 8 juni och Solursparken torsdag 10 juni.

Har du chansen, se föreställningen och räkna med både mycket att skratta åt och en hel del att fundera vidare kring och flera skruvade vändningar och överraskningar, precis som bra revyer/musikteater ska vara.

Och även om den är rolig och ett rent nöje att se har den något att säga om kultur och kulturpolitik.

Parkteaterns föreställningar är alltid gratis, men för att ha en bra plats ska man komma i god tid. Men åtminstone i Vitabergsparken är de flesta platser helt godkända.

Parkteaterns hela program hittar du här.

Rikard Bergqvist har skrivit texterna och regisserat. De senaste åren har han framförallt varit verksam vid Göteborgsoperan med föreställningar som Stoppa världen, Rocky Horror Show och My Fair Lady.
– Det är en helt ny upplevelse för mig att komma till Parkteatern och göra utomhusteater. Vi har enfantastisk ensemble med bakgrund från musikteater, fria teatergrupper och popband. Det kommer att bli riktigt skön underhållning,säger han i ett pressmeddelande.

I rollerna:
Black Dwarf: Thérèse Andersson
Slomo Woman: Lina Englund
Körflicka: Camilla Fredén
Pain Killer: Peter Gardiner
Körflicka: Maria Hydén
Bible Bitch: Sara Jangfeldt
Metaphor Man: Rolf Lydahl
The King: Mathias Olsson

Fotograf till bilden här nedan: Petra Hellberg
Bildtext: Sara Jangfeldt och Niklas Riesbeck i Stjärnsmäll – En utomjordisk revy! Urpemiär på Parkteatern 4 juni i Vitabergsparken.

Relaterat:
Pressmeddelande om Parkteatern i sommar.
Biblioteksbella har bloggat inför premiären av sommaren Parkteater.

Läs även andra bloggares åsikter om teater, Stockholm, kulturpolitik, nöje, musikteater

Arkiverad under: Recension, Scen, Teater, Teaterkritik Taggad som: Stockholm, Teater

Vinn date med Svante Thuresson – eller ett signerat album

3 juni, 2010 by Redaktionen

Stockholm går i kärlekens tecken. Ja det märks att många inspirerats av att kronprinsessan ska gifta sig. SL firar SL-dagen den 12 juni och då gör de detta i kärlekens tecken. En artist som gärna gör musik med den klangen är Svante Thuresson. Nu kan du vinna en date med honom – eller om du hellre vill kan du vinna hans senaste album, signerat av honom själv förstås.

För att tävla om en date med honom så går du in på http://slgillarstockholm.se/ och gillar Svante via en knapptryckning. Därefter skriver man en motivering så väljs en vinnare till SL-dagen den 12 juni. På sidan kan man också skicka kärlekshälsningar till sina vänner och bjuda till date, med chans att vinna fler priser.

Men via Kulturbloggen kan du vinna en signerad skiva av albumet ”Svante Thuresson och Vänner”.

Så här gör du för att tävla om skivan:
Berätta om varför du älskar Stockholm eller berätta om något du älskar i Stockholm.
Högst tio meningar.

Maila det till
tavla snabel-a kulturbloggen punkt com
Senast klockan 12 den 11 juni måste jag ha ditt tävlingsmail.

Glöm inte att skriva ner dig postadress, ifall du vinner måste jag veta vart jag ska posta skivan.

Läs även andra bloggares åsikter om tävling, kärlek, Stockholm, Svante Thuresson, date, vinn, skiva

Arkiverad under: Scen Taggad som: Kärlek, Stockholm, tävling

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 20
  • Sida 21
  • Sida 22
  • Sida 23
  • Sida 24
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 74
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Filmrecension: One Night Only – håglöst och förvirrar

One Night Only Betyg 2 Svensk … Läs mer om Filmrecension: One Night Only – håglöst och förvirrar

En jazzig pärla värd att göra vågen för – The Yardhouse Session av per Tornberg

Per Tornberg The Yardhouse … Läs mer om En jazzig pärla värd att göra vågen för – The Yardhouse Session av per Tornberg

Sjung för mig ARJA! Sa Mikis – En helafton med Arja Saijonmaa, film och konsert

Hösten 2026 bjuder Arja Saijonmaa in … Läs mer om Sjung för mig ARJA! Sa Mikis – En helafton med Arja Saijonmaa, film och konsert

Bokförsäljningen fortsätter att öka

Under det andra kvartalet 2026 uppgick … Läs mer om Bokförsäljningen fortsätter att öka

Siw Malmkvist och barnbarnet Dahlia sjunger för framtiden – ”Min jord” får nytt liv efter 50 år

Den 11 september 2026 släpps en … Läs mer om Siw Malmkvist och barnbarnet Dahlia sjunger för framtiden – ”Min jord” får nytt liv efter 50 år

Filmrecension: Primavera – lysande skådespelare

Primavera Betyg 4 Svensk biopremiär 28 … Läs mer om Filmrecension: Primavera – lysande skådespelare

Framstående kreativitet realiserad likt ett dignande smörgåsbord – Last Dance av Hans Loelv

Hans Loelv Last … Läs mer om Framstående kreativitet realiserad likt ett dignande smörgåsbord – Last Dance av Hans Loelv

Wilmer X – glöden har fortfarande inte slocknat

Det finns något väldigt tilltalande med … Läs mer om Wilmer X – glöden har fortfarande inte slocknat

Teaterkritik: Lysistrate – skarp, rapp och rolig föreställning och ensemblen glöder av spelglädje

Lysistrate Av Aristofanes Bearbetning … Läs mer om Teaterkritik: Lysistrate – skarp, rapp och rolig föreställning och ensemblen glöder av spelglädje

Veronica Maggio på Stadion – nu börjar det likna något

För en vecka sedan såg jag Veronica … Läs mer om Veronica Maggio på Stadion – nu börjar det likna något

Avantgardet – ett väckelsemöte på Mosebacke

Det finns få svenska band som kan få en … Läs mer om Avantgardet – ett väckelsemöte på Mosebacke

Briljant Bornell största behållningen i dialogdriven redogörelse – Nadim på Göteborgs Stadsteater

Manus: Lisa Lindén (fritt efter bok av … Läs mer om Briljant Bornell största behållningen i dialogdriven redogörelse – Nadim på Göteborgs Stadsteater

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in