Modernista gör en stor kulturgärning genom att ge ut många klassiker på nytt, ofta i nyöversättningar. I höst har två tungviktare kommit: Vladimir Nabokovs Lolita och Ögat.
I vår klassikerutgivning, slutligen, kommer två verkliga tungviktare i höst: Vladimir Nabokovs magnifika Lolita
Lolita har sålt i mer än 50 miljoner exemplar och är nummer fyra på Modern Librarys lista över 1900-talets bästa engelskspråkiga romaner.
Nu är den utgiven på Modernista i Aris Fioretos lysande översättning för första gången i inbunden utgåva, med Nabokovs eget förord och ett efterord av översättaren.
Förlaget skriver om boken:
För exakt sextio år sedan kom Vladimir Nabokovs parodiska och tragiska passionshistoria Lolita ut på det beryktade förlaget Olympia Press i Paris, efter att fem amerikanska förlag refuserat den.
I dag är Lolita självklar på alla listor över världslitteraturens största klassiker. Flödande intelligenta lekar med genrer som bekännelseroman, romantisk roman, dubbelgångarskräckberättelsen, detektivromanen med flera. En vild och grotesk fars i sin hejdlösa kritik av modern kärlek: Hos Nabokov är objektifieringen av den andre hänsynslös, monstruös, till och med totalitär. Men inte minst också en chockerande historia, den om hur Humbert Humbert dyrkar, exploaterar och utnyttjar den tolvåriga flickan Lolita.
Åtskilliga försök har gjorts att överföra romanen till svenska. I Aris Fioretos har Lolita till slut funnit sin kongeniale uttolkare. För första gången ges nu översättningen ut i inbunden form. Denna utgåva är också försedd med Nabokovs eget förord, samt en efterskrift av översättaren.
Vladimir Nabokovs mästerliga Ögat kommer nu också på svenska, i översättning av Aris Fioretos
Ur pressmeddelandet:
Om jag säger att Nabokov visar sig vara en mästare på engelsk prosa – det mest extraordinära fenomenet av sitt slag sedan Conrad – låter det nog osannolikt. Om jag säger att Nabokov är lite som Proust, lite som Kafka, och antagligen lite som Gogol, antyder det ett lapptäcke av imitation, medan Nabokov i själva verket är lika mycket sig själv som någon av dessa andra – en man med en unik sensibilitet och en unik historia att berätta. Citat av EDMUND WILSON
Efter sin död – med antagandet att det bara rör sig om en fantasi som råkat bli kvar i världen – följer hjältens öga en grupp ryska emigranter i exil i Berlin efter revolutionen. Han försöker uppfatta hur de ser på en viss Smurnov, en man som omges av stor osäkerhet och misstanke. Är han inte en bedragare, rentav en spion? Börjar inte Smurnov dessutom alltmer likna honom själv?
Ögat [1930], Vladimir Nabokovs koncisa fjärde roman, är lika mycket farsartad gåta som en svindlande filosofisk reflektion över identiteten som ett spel av förväntningar och roller, skriven många år innan dessa idéer blev på modet.
En klassiker som för första gången kommer på svenska. I översättning av Aris Fioretos och med ett efterord av författaren, ursprungligen publicerat som förord till den amerikanska utgåvan 1965.
VLADIMIR NABOKOV [1899–1977] föddes i Sankt Petersburg. 1919 flydde han undan den ryska revolutionen till England och levde sedan i livslång exil i Tyskland, Frankrike, USA och Schweiz. Sitt stora genombrott fick han efter att ha övergått från ryskan till att skriva på engelska. Utöver författarskapet var Nabokov även en erkänd fjärilskännare och konstruktör av schackproblem.