Hej då, vi ses i morron
Författare: William Maxwell, 1980
Översättning: Staffan Holmgren
Omslagsfoto: Andrey Tiyk
Förlag: Modernista, 2015
ISBN 978-91-7499-002-7
Det är populärt med återutgivningar av underskattade och bortglömda 1900-romaner, som får nya liv som moderna klassiker, som t ex Stoner av John Williams. En till sådan är Hej då, vi ses i morron av William Maxwell.
Boken, som kom ut 1980 och fick The National Book Award, är till formatet liten, 132 sidor, men med ett innehåll, som känns större. Den beskrivs som en metafiktiv självbiografi, alltså inte direkt verklig utan mer diktad och föreställd.
Handlingen försiggår i Maxwells hemstad Lincoln, Illinois, ett liten lantbrukssamhälle på 20-talet. Författaren minns sig själv som barn, då han lekte bland byggnadsställningarna i det halvfärdiga hus, som hans far lät bygga, och då och då fick sällskap av en klasskamrat, Cletus. Han uppskattade sällskapet, mycket för att han inte hade så många andra lekkamrater.
En dag slutar Cletus komma. Hans far Clarence, har mördat sin granne och vän, arrendatorn Lloyd Wilson, som haft en affär med Cletus mor, och därefter skjutit sig själv i huvudet.
Det går många år och som gammal man kan berättaren inte sluta fundera på sin 13-åriga lekkamrat. Det leder honom till att minnas sin egen barndom och att med fantasins hjälp rekonstruera vad som föregått mordet-självmordet.
Han försöker härigenom bearbeta sina egna känslor av skuld, då han inte brytt sig om att ta kontakt med och försöka prata med kamraten, eller ens kännas vid honom, när han av en händelse mött honom i en skolkorridor på high school i Chicago, dit båda flyttat.
Maxwell ger livfulla och inkännande beskrivningar av människor och miljöer med många exakta och intressanta iakttagelser av en värld som inte längre finns. Han kommer inte fram till några direkta svar, men boken slutar med en förhoppning om att Cletus kunnat gå vidare någorlunda oförstörd i sitt liv.
William Maxwell arbetade som skönlitterär redaktör på The New Yorker mellan 28 och 67 års ålder. Under tiden skrev han också sex egna romaner. Han avled år 2000, 91 år gammal.
Hej då, vi ses i morron är hittills den enda bok jag läst av honom, och den tyckte jag mycket om.
Text: Vivian Gustin
www.modernista.se