77 av de 248 kommuner (folk- och skolbibliotek) som i år sökte stöd för inköp av barn- och ungdomsböcker från Kulturrådet har inga aktuella biblioteksplaner. Nu kräver Kulturrådet en aktuell och politiskt antagen biblioteksplan för att kommunerna ska få inköpsstöd. Kravet ska förhoppningsvis påskynda processen med planer, så att landets samtliga kommuner har en beslutad strategi för sin biblioteksverksamhet.
Ett pressmeddelande från Kulturrådet skriver:
Böcker på olika språk och till idrottande barn och unga
Kulturrådets inköpsstöd till folk- och skolbibliotek syftar till att främja intresset för läsning. Nyligen har 24 miljoner kronor fördelats till inköp av barn- och ungdomslitteratur eller av vuxenlitteratur som främjar barns och ungas läsintresse.
Kulturrådet ser en ökning av inköp av litteratur på andra språk än svenska. Folkbiblioteken vill möta behovet av böcker för olika språkgrupper i kommunerna. En annan tendens är att många folkbibliotek satsar på att ge idrottande barn och unga tillgång till böcker i många format i samarbete med idrottsföreningarna.
I ansökan till Kulturrådet ska biblioteken lämna in en läsfrämjandeplan som beskriver det läsfrämjande arbetet som bedrivs på fyra områden: barn och unga på fritiden (exempelvis idrotten), barn- och mödrahälsovården, förskolan och skolan.
Biblioteksplaner som strategiskt verktyg
För att driva på ett strategiskt läsfrämjandearbete har Kulturrådet nu som villkor att kommunerna ska ha en aktuell biblioteksplan för att beviljas inköpsstöd. Arbete pågår också med att revidera och skriva nya planer i de flesta kommuner. De kan i efterhand komplettera med en beslutad plan, eller ett beslut om att en biblioteksplan för kommunen ska tas fram.
Trots att alla kommuner sedan 2005 ska ha en politiskt antagen plan för sin biblioteksverksamhet är det fortfarande många kommuner som saknar en sådan. Folkbibliotekets uppdrag för litteratur- och läsfrämjande har stärkts i den nya bibliotekslagen från 2014.
En väl förankrad biblioteksplan blir ett instrument som tydliggör och stimulerar biblioteken till ett långsiktig och strategiskt läsfrämjandearbete. Verksamheten blir dessutom kvalitetssäkrad om den är beslutad i kommunfullmäktige. Syftet med biblioteksplanerna är att öka samverkan mellan all biblioteksverksamhet i kommunerna för att gynna samordning av resurser mellan folk-, skol- och länsbibliotek. Barn och unga är en prioriterad målgrupp för folkbiblioteken.
Kulturrådet kommer att lyfta frågan om biblioteksplanernas betydelse för läsfrämjande i det fortsatta arbetet med Kulturrådets handlingsprogram för läsfrämjande.