Afghanistan: om en yttre och inre resa
Författare Lasse Bengtsson
Förlag Norstedts
Utgiven:2014-01
ISBN10:9113058479
ISBN13:9789113058474
Sommaren 2010 bestämde sig Lasse Bengtsson för att sluta på TV4 och byta rampljuset mot ett jobb för Svenska Afghanistankommittén.
– Det var det mest givande jag någonsin har gjort – och det mest krävande. Jag fick en chans att komma ur bekräftelsespiralen och börja om med något, som kunde ha betydelse för andra. På riktigt, säger Lasse Bengtsson som arbetade i två år för Svenska Afganistankommittén.
Afganistan är ett land med en kultur som på många sätt är annorlunda mot vårt samhälles kultur, fast samtidigt finns det alltid mycket som förenar människor från olika kulturer. Det var med stor förväntan jag såg fram emot att läsa Lasse Bengtssons bok. I tv ger han gott intryck och verkar mjuk och intresserad av människor, jag tänkte att kanske jag nu skulle få läsa en bok som når in på livet på människorna i Afganistan, att jag skulle få känna mer av livets puls än det som rapporteras i kalla krigsrapporter på nyhetsplats.
Tyvärr blev jag så besviken. Lasse Bengtsson är en skicklig tv-journalist och han jobbade två år i Afganistan. Han upplevde mycket och mötte många människoöden.
Hur kan bokförlagets redaktör släppa igenom boken i det här skicket? På ytan är det en tjock bok med kraftiga pärmar och helt enkelt en rejäl inbunden bok. Det räcker förstås inte. Boken är en osalig, obearbetad blandning av Lasse Bengtssons dagboksanteckningar och faktaavsnitt. Dagboksanteckningarna är röriga och med alldeles för många ofullständiga meningar. Det är talspråk och tv-språk, inte skrivspråk.
Ok, visst böcker behöver inte vara lättillgängliga, de kan ha ett svårt innehåll. Men då talar vi om innehållets innehållsliga innehåll. Nu har redaktören släppt igenom en bok med undermålig grammatik och bitvis med svårläst kursivt typsnitt. Så synd, på ett innehåll som skulle kunna vara mycket intressant att ta sig igenom.
Att typsnitten gör det svårläst av och till och det grammatiskt felaktiga språket i dagboksanteckningarna gör, som jag skrivit, boken onödigt jobbig att ta sig igenom. Dessutom borde innehållet också bearbetats. Att trycka dagboksanteckningar rakt av är inte ofta bra litteratur. Mer än så här har vi rätt att förvänta oss av både Lasse Bengtsson och Norstedts förlag.
