Titel: Plommonträdet
Författare: Ellen Marie Wiseman
Översättare: Leif Jacobsen
Förlag: Massolit Förlag
ISBN: 9789187135545
Utgiven: 2013-11
Vid varje tillfälle då Christine får syn på Isaac Bauerman börjar hennes ben ge vika. Han är lång, har lockigt hår, breda axlar och är framförallt rik och intelligent; kännetecknet är de mörkbruna ögonen. Christine går i trasor, tillsammans med sin mor är hon fastanställd hos familjen Bauerman. Resten av Christines stora familj väntar hemma på mat. En mer passade fästmö för Isaac vore Luisa Freiberg, dottern till familjen Bauermans nära vänner, men Isaac ignorerar väninnan. Denna sentimentala berättelse skulle kunna utvecklas till en askungesaga, eller möjligen ännu ett triangeldrama; men året är 1938 när Isaac förklarar sin kärlek till Christine och andra världskriget ställer sig i vägen för paret.
Isaacs familj är judar, Christine är tyska. Att arbeta hos familjen Bauerman strider mot lagen. Christine tillsammans med mor lämnar sin tjänst och tvingas till en vardag av bombanfall, knapra portioner av livsmedel och en ständig rädsla för fienden. Fienden i sin tur är rädd för fienden. Bortblåst är tiden då Isaac välkomnade finklädda gäster till tjusiga fester i sitt hem. Kärleksmötena i en källare blir alltför riskabla för det nykära paret. Propaganda, tatuerade nummer på armarna och magra kroppar som liknar lik i köer ute på gatan – Christine och Isaac möts igen, på en tunn livlina, mellan liv och död.
Omgivningen är beskriven med klarhet och säkerhet, Wiseman är djupgående i sina miljöskildringar av Christines hemstad Hessental och den vanlige tyskens vardagsliv under ett monstruöst krig. Författaren har själv kopplingar till fyrtiotalets Tyskland och har bland annat använt sig av sin familjs berättelser som källa, hennes passionsfyllda intresse för krigets civilsida märks i beskrivningarna. Att kalla skildringarna för vackra vore dock att gå för långt.
Med överseende till Wisemans medvetna beslut om att ändra i historien för att anpassa den till sin berättelse är de rädslor och faror som civila tyskar fick genomleva under kriget hursomhelst tydligt beskrivna. Vid ett tillfälle gästar en av andra världskrigets främsta aktörer den lilla staden; Adolf Hitler på besök i Hessental.
Till sist har vi det unga paret; visst kan omöjlig kärlek locka till sig ett flertal läsare än fyrahundrafemtio sidor av miljöbeskrivningar skulle göra? I fall detta antagande stämmer vore det senare alternativet trots allt ett bättre val i det här fallet. Det vore ingen stor förvåning om de tomma karaktärerna visade sig vara skildrade av en annan författare.
Christine och Isaac saknar varandra, älskar varandra, saknar varandra, älskar varandra…
Isaac älskar Christine, han har alltid gjort det och kommer alltid att göra det. De upprepade orden om saknad, om sin kärlek – jag längtade tills det skulle ta slut. Och där räddar inte ens miljöbeskrivningarna Plommonträdet.
Text: Anastasia Brink