Titel: Ge och Ta – En annorlunda framgångssaga
Författare: Adam Grant
Förlag: Volante
Översättning: Kerstin Lind Bonnier
Utgiven: 201311
ISBN13 978-91-87419-16-4
Det är inte första gången i historien vi hör berättelser om den gode och framgångsrika givaren, att som man sår får man skörda. Alltså att den som ger generöst utan baktankar kommer att vinna på det i längden. Vi hör mycket om att den tid vi lever i är egoistisk och konkurrensinriktad, människor inriktar sig på att slå sig fram med vassa armbågar för att göra karriär och tjäna mycket pengar, vinstintressen styr framför människointressen. Vi behöver en motvikt mot detta och den ger oss Adam Grant i den här boken, som undersöker hypotesen, som också ligger i tiden parallellt med förenämnd negativism, att s k givare röner större framgångar än tagare och matchare, både när det gäller rikedomar och goodwill. Det är en växande trend att använda positiv psykologi för att öka sitt eget välmående. Att det alltså lönar sig att bete sig generöst och hjälpsamt i stället för burdust och självhävdande.
Givare, tagare och matchare är benämningar, som författaren Adam Grant, professor i organisationspsykologi vid handelshögskolan Wharton i USA, ger de tre olika attityder som analyseras genom boken. För tagare är framgång att lyckas bättre än andra, för matchare att balansera sina egna resultat genom att vara rättvis mot andra och för givare handlingar och prestationer som har positiv betydelse för andra människor. Grant utgår från att den mest lönsamma beträffande både vardags- och arbetsliv är givarattityden. Exempel på vad man ska ge är tid, energi, kunskap, idéer och kontakter.
Grant har samlat ihop väldigt mycket data och information för att få stöd för sin text. Boken är mycket amerikansk, forskningen är gjord på amerikanska förhållanden, vilket gör att den ibland är svår att ta till sig, mycket fokusering på framgångar inom t ex amerikanska idrotter och tv-shower med massor av namn, som Grant förutsätter att vi känner till. Men det är ändå tillräckligt allmängiltigt för att bli intressant.
Boken är full av fantastiska exempel på framgångsrika givare, inom såväl näringsliv som den offentliga sektorn och medievärlden och i första delen av boken verkar den ganska svårförståeliga tesen stämma, att ju mer man ger desto rikare blir man.
Författaren håller kvar vår uppmärksamhet genom att först låta oss förstå att en viss given faktor kommer att leda till ett visst forskningsresultat, vilket i nästa stund visar sig inte vara fallet. Slutsatsen kan svänga och bli mer av ett resonemang, vilket gör det mer intressant för läsaren. Det blir på så vis också mer nyanserat än att bara slå fast att t ex det är bättre på alla vis att vara givare än tagare. Det är inte så enkelt i det verkliga livet. Vi får alltså under läsningen tillfälle att tänka lite själva, kan det här verkligen stämma? Och så får vi se lite av den andra sidan av saken och kan själva fundera vidare utan att han skriver oss på näsan. Han ger oss exempel och redskap som vi själva får utveckla, väldigt pedagogiskt.
Så småningom, allt eftersom forskningsrapporter redovisas, ska det visa sig att det finns en mängd förbehåll, vilket förklarar en del. En osjälvisk givare som ger okritiskt, till allt och alla, blir ganska snart utbränd, förlorar i inkomst och hamnar långt ner på statusstegen. T ex så är osjälviska givare ofta odugliga förhandlare (för sig själva, inte för andra) eftersom de drar sig för att besvära andra. Det är de medvetna givarna – de s k andratillvända givarna – som är vinnarna, de som förstår att även ta hänsyn till sig själva, att ge där de själva har sina brinnande intressen och passioner. Att ge av lust, inte av rädsla eller tvång. Ett exempel på det sistnämnda är den självförbrännande sekreteraren som aldrig kan säga nej och till slut dukar under av alla krav som läggs på henne. De mest framgångsrika givarna var mer intresserade av andra och hade samtidigt ett större egenintresse. De visade sig vara lika ärelystna som tagare och matchare.
I bokens sista kapitel ger Grant många råd och tips om hur man kan ändra sitt beteende från matchande och tagande till andratillvänt givande. Han menar att alla kan tjäna på detta oavsett om givandet är taktiskt valt och huvudsyftet är tagande eller inte.
En god summering ger bokens titel ”Ge och Ta” – med betoningen på och. Grants slutsats och reviderade budskap lyder att framgång inte behöver komma på annans bekostnad.
Text: Vivian Gustin