Daniel Adams-Ray, Flamingo
Way Out West 8 augusti 2013
Betyg: 2
Daniel Adams Ray slog igenom för runt tio år sedan som ena halvan i hiphop-duon Snook. Efter några framgångsrika år med hits som Mr Cool och Kommer ifrån bestämde sig Daniel och hans kompanjon Oskar Linnros för att gå egna vägar. Daniel släppte 2010 skivan Svart, vitt och allt däremellan som togs emot mycket väl, därefter blev det dock rätt tyst.
Framför scenen där Daniel strax ska spela är det rätt glest bortsett från tonårsflickor som står och trycker mot staketet för att få komma nära sin idol. Ett vitklätt gäng i huvor (KKK någon?) kliver in på scenen och Adams-Ray börjar rappa, att han är en av de huvbeklädda och strax kommer kasta av sig luvan och börja dansa är inte alls uppenbart. Och så rullar det på.
Daniel glider runt på scenen, varvar rap med gnällig sång. Flickorna skriker, men mer än så händer det inget. Jag kommer ständigt på mig själv med att titta på klockan och önska att klockan bara kan bli slut, men icke.
Daniel spelar spår från sin kommande skiva och verkar smått oengagerad. Allt var dock inte pin och plåga. Sista kvarten av spelningen lyfter tack vare några bra gästspel från Organismen och pappa hiphop Petter. Det visar lite på att Daniel kanske är mer av en gruppmänniska. Inga tvivel på att han är en väldigt begåvad rappare men att stå på egna ben känns inte helt naturligt. Bästa låten är Gubben i lådan, obviously.
Text och foto: Linnea Amling