Den siste resenären
Författare: Tomas Löfström
Förlag: Carlsson
Bandtyp: Inbunden
ISBN10: 9173315346
ISBN13: 9789173315340
En journalist som reste med skrivmaskin och kamera och skrev reportage – det låter som något ouppnåeligt för dagens journalister, nästan. I dagens medievärld är det snabbhet och att hitta uppslag att skriva om på Internet och att göra research på webben som dominerar arbetsdagen.
Torgny Sommelius har kallats den siste resenären i den svenska litteraturen. Han färdades ensam genom världen med skrivmaskin och kamera och utgav fyra omdiskuterade reportageböcker innan han omkom i en mystisk flygolycka på Trinidad 1963.
När nu Tomas Löfströms tjocka biografi om Torgny Sommelius kommit i bokhandeln har jag läst en del i den, men eftersom jag inte hunnit läsa hela, skriver jag inte en regelrätt recension utan nöjer mig med ett tips.
Bokförlaget skriver bland annat om boken:
Den siste resenären, Tomas Löfströms stora biografi om den bortglömda Torgny Sommelius, blir en gripande, medryckande berättelse om en ung författare och journalist i 50-talets Sverige som tänjde tillvarons gränser och vidgade reseskildringens revir. Torgny Sommelius föddes 1928 i Helsingborg och omkom 1963. Han var en litterär vagabond, samtidigt en avvikare. Begåvad, engagerad, romantisk följde han ett eget spår. Ingen har skrivit så starkt om Resenärens ensamhet och resandets dramatik. Ingen annan har rört sig så obehindrat mellan reportage och berättelse, dokumentär och fiktion. Sommelius skrev under åren 19541959 de fyra reseskildringarna: Jugoslavien u.p.a., Bort genom Asien, Blå Indien och Den märkvärdiga resan hem. Därutöver skrev han mängder av artiklar och reportage.
Det är en bok som jag inte vill sträckläsa utan jag läser några avsnitt i taget. Den har också intressanta bilder.
Jag blir imponerad av hur Torgny Sommelius gav sitt liv åt de äkta reportagen, att vara på plats och skildra miljöerna och förklara bakgrunder. Jag hoppas att boken tas upp på journalistutbildningarna. Men det i ryggraden kan de nya journalisterna kanske våga börja göra uppror mot den förflackning och ytlighet som breder ut sig i medier idag. Kanske kan journalister börja våga göra uppror mot ägarna som styr journalistiken till förenklad nöjesreklam?
Kommentera