Mazzy Star, Annedalskyrkan
Way Out West 9 augusti 2012
Betyg: 5
Sedan uppgifterna om Hope Sandoval och David Robacks återförening snurrade runt på nätet i höstas har mytomspunna 90-talsbandet Mazzy Star hunnit spela på bland annat Coachella och Primavera. Nu var turen kommen till Way Out West och en andäktig klubbspelning på Annedalskyrkan.
Kön ringlade sig lång utanför konsertlokalen – man kan fråga sig om inte Mazzy Star borde ha fått spela i Slottsskogen istället för något av de svenska banden som spelat på var och varenda svensk festival i år – men inför 800 lyckligt lottade personer kunde man verkligen ta på hur förväntan övergick till stillsam beundran redan i inledande Blue Flower. Precis som i Velvet Undergrounds bästa stunder känns det som att trilla in i en psykedelisk dimma. Hope Sandovals röst är precis lika förförisk nu som under 90-talets glansdagar – den griper tag i en, smälter och blir ett med oändligheten.
Himmelska framföranden av Halah och Still Cold följs av Blue Light och ett stilla lugn infinner sig. Lokalen är så gott som helt nedsläckt, det känns nästan som att sitta vid en hamn och se ut över havet en mild sommarnatt. Bara att det är Hope Sandoval som står framför en staty föreställande en korsfäst Jesus och smuttar på rött vin – vilket bidrar till den poetiska atmosfären. Att trollbundet hålla andan till bandets egentligen enda hit Fade Into You är en mäktig upplevelse, men höjdpunkten är avslutningen med ödesmättade psykedeliska mästerverket So Tonight That I Might See. Intimiteten och mörkret gör det här till festivalens kanske vackraste spelning. Förhoppningsvis kommer Mazzy Star tillbaka till Sverige inom en snar framtid så fler får chansen att se dem.
Följande låtar spelades:
Blue Flower
Disappear
Ghost Highway
Still Cold
Blue Light
She Hangs Brightly
Look on Down from the Bridge
Fade Into You
Lay Myself Down
So Tonight That I Might See
Så här lät det när Mazzy Star framförde Fade Into You på Coachella: