• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Monster av Micael Dahlén: kan det bli äckligare än så här?

1 november, 2011 by Rosemari Södergren

Titel: Monster
Författare: Micael Dahlén
Förlag: Volante
Utgiven: 201110
ISBN10: 9186815660
ISBN13: 9789186815660

Micael Dahlén är författare och professor på Handelshögskolan i Stockholm. Som många vet räknas eleverna där som framtidens företagsledare. Många kan nog tycka att vad den utbildningen föder fram är monster, kapitalismens monster vars ekonomiska system skapat klimatförändringar, miljöförstörelse och enorma klyftor mellan en liten stenrik grupp människor och många fattiga och svältande människor i världen.

I boken Monster skriver Micael Dahlén om andra monster. Micael Dahlén har en fascination för seriemördare och har specialstuderat fem, bland annat Charles Manson, och han har fått träffa dem.

Han skriver om hur människor flockas kring dessa seriemördare och hur de får en massa fans och äktenskapserbjudanden. Enligt Dahlén är alla fascinerade av mördare.

Dahlén berättar att han började sina efterforskningar för att han var fylld av förundran över att så många människor tycktes beundra dessa mördare. Under processens gång blev Dahlén själv en beundrare av dem, eller nästintill.

Dahlén spekulerar kring varför vi fascineras av mördare och menar att det bland annat kan bero på att de människor som idag lever i sina gener har överlevare. De som var överlevare för tiotusentals år sedan var de som hade förmågan att döda, annars skulle de inte överleva. Eftersom vi därför alla har mördares gener i oss, kan vi inte låta bli att beundra de som klarar att gå över gränsen och faktiskt mörda.

Jag tycker Micael Dahlén är helt ute och cyklar. Han jämför till exempel att våld i filmer och i spel säljer väldigt bra med intresset för mördare. Det är något helt annat. Eftersom historien igenom har det alltid funnits människor som griper till våld, i krig eller i frustration, vid sviken kärlek eller vid psykisk sjukdom eller vid drogbruk. Att film och teater och annan kultur skildrar våld är naturligt, eftersom våld finns med i mänsklighetens historia. Det är inte alls samma sak som att människor skulle ha någon inre beundran för mördare.

Själv spyr jag vid tanken på mördare. Jag kan inte hitta någon känsla inne i mig av beundran för någon av de fem mördare Micael Dahlén skildrar. Tvärtom. Jag skulle vägra att träffa dem, tror jag. Jag skulle spy efteråt. Jag mår illa vid tanken på dem.

Jag är intresserad av fenomenet sekter, hur människor kan dras till olika slags läror och leva ut detta till hundra procent. Charles Manson kan beskrivas som en sektledare. Han drev sin sekt till att utföra flera blodiga mord. Anledningen till att jag tackade ja till att läsa recensionsexemplar av Monster var att Charles Manson är en av de fem som skildras i boken och som Micael Dahlén träffat. Tyvärr blev jag besviken också på den punkten. Berättelsen skildrar mer hur Manson ser ut idag än att den ger någon djupdykning i hans sekt.

Världen är full av alla möjliga slags människor. Det är dock ett som är säkert. Micael Dahlén berättar hur dessa mördare får fans och vänner i Facebook. Jag har svårt att tro på att det verkligen är så. Javisst, det är klart att det måste stämma att en del Facebook-användare vlll vara vänner till dessa mördare, men majoriteten av mänskligheten är nog friskare än så. Att dyrka seriemördare, det är ändå sjukt.

Jag blir inte klok på vad Micael Dahlén vill med sin bok. Menar han på allvar att vi alla innerst inne beundrar mördare? I så fall bedömer han mänskligheten efter sig själv och kanske de människor han har i sin omgivning. För min del hyser jag inte minsta beundrar för någon mördare och skulle inte vilja slösa bort en sekund av mitt liv på att träffa någon seriemördare. Jag känner ingen i min omgivning som dyrkar mördare heller.

Kan det vara så att de grupper som tar för sig mest i samhället har något gemensamt med de människor som är beredda att mörda andra? Micael Dahlén jobbar ju på Handelshögskolan där de som i framtiden ska hugga för sig högst bonusar utbildas.

Så här skriver om Monster:
”Jag ska inte döda dig. Var inte rädd”, hör jag honom viska bakom mig.

I Micael Dahléns nya bok får du bland annat möta Charles Manson och den japanske kannibalen Issei Sagawa – sammanlagt fem av världens mest kända mördare med skrämmande historier som spänner över ett halvt sekel.

Fem monster. Och en författare som träffat dem alla. Micael Dahlén har utforskat en värld fylld av blod och död – men också av pengar, kärlek och kändisskap. Han har korsat tre kontinenter på jakt efter svar. Hur är det möjligt att människor upphöjts till världskändisar genom att mörda? Varför är vi så fascinerade av mord och mördare – i de mest sedda filmerna, i de mest lästa böckerna, i våra egna tankar?

Svaren som han finner är lika skrämmande som morden i sig. ”Monster” är Micael Dahléns första bok på svenska efter succén ”Nextopia”, men boken liknar inget han gjort tidigare, det är snarare en personlig reportagebok med känsla av spänningsroman.

Relaterat: Micael Dahléns hemsida.

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension

Läsarkommentarer

Trackbacks

  1. Det riktiga Monstret måste vara media och idolindustrin « GoodBadGirl skriver:
    9 november, 2011 kl. 12:13

    […] DN   2   Svd   Expressen   Fokus   Resume   Metro   SR   SVT   ETC   Kulturbloggen   UNT DelaFacebookE-postDiggRedditStumbleUponSkriv […]

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Smittsamt sväng kärnan i sound rotat i Minneapolis 80-tal – Ida Nielsen & The Funkbots

17/4 2026 Valand i Göteborg (arrangör … Läs mer om Smittsamt sväng kärnan i sound rotat i Minneapolis 80-tal – Ida Nielsen & The Funkbots

Recension: Inte fullt – men fullträff: 5SOS och publiken bär varandra hela vägen

5 Seconds of summer på Hovet Betyg 5!!! … Läs mer om Recension: Inte fullt – men fullträff: 5SOS och publiken bär varandra hela vägen

Blir uppfylld av krängande melodier och pulserande komp – The Splendor på Utopia

16/4 2026 Jazzkrogen Utopia nedanför … Läs mer om Blir uppfylld av krängande melodier och pulserande komp – The Splendor på Utopia

Teaterkritik: Fröken Julie – en kommentar till vår tid

Fröken Julie Av August … Läs mer om Teaterkritik: Fröken Julie – en kommentar till vår tid

Recension: Dina Ögon låter Människobarn andas – och Fållan lyssnar

Dina Ögon – Fållan (Kväll 1) - Betyg 4 … Läs mer om Recension: Dina Ögon låter Människobarn andas – och Fållan lyssnar

Teaterrecension: Solaris på Dramaten – I sprickorna mellan verklighet och skuld

Solaris på Dramatens lilla scen - Betyg … Läs mer om Teaterrecension: Solaris på Dramaten – I sprickorna mellan verklighet och skuld

Filmrecension: La belle année – Det vackra året – för seg och diffus och spretig

La belle année - Det vackra året Betyg … Läs mer om Filmrecension: La belle année – Det vackra året – för seg och diffus och spretig

Filmrecension: The Mummy – en av de mest tillfredställande skräckupplevelserna på åratal

The Mummy Betyg 4 Svensk biopremiär 17 … Läs mer om Filmrecension: The Mummy – en av de mest tillfredställande skräckupplevelserna på åratal

Filmrecension: Urchin – delvis imponerande samtidigt som den också är djupt problematisk

Urchin Betyg 3 Svensk biopremiär 17 … Läs mer om Filmrecension: Urchin – delvis imponerande samtidigt som den också är djupt problematisk

Filmrecension: Nyårsfesten – spretig och mestadels helt ointressant

Nyårsfesten Betyg 2 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: Nyårsfesten – spretig och mestadels helt ointressant

Recension av tv-serie: Jo Nesbøs Harry Hole – mörk, dyster men har något viktigt att säga

Jo Nesbøs Harry Hole Betyg 3 Premiär på … Läs mer om Recension av tv-serie: Jo Nesbøs Harry Hole – mörk, dyster men har något viktigt att säga

Filmrecension: Je m’appelle Agneta – en film som spritter av livsglädje

Je m’appelle Agneta Betyg 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Je m’appelle Agneta – en film som spritter av livsglädje

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in