Älvsborgsbron
Unga Dramaten/Elverket
Premiär: 23 september 2011
Älvsborgsbron är skriven av 25 år gamla Johanna Emanuelsson som förra året vann Riksteaterns manuspris ”Ny text!” Hon går på Stockholm Dramatiska högskola och blev i år tilldelad Columbines debutantstipendium.
Redan när man kliver in i rummet där pjäsen snart ska utspela sig blir man uppmärksam på den annorlunda scenografin. Scenen är en upphöjd oktagonformad plattform som till en början är omgärdad av ett högt galler, vilken publiken sitter i en cirkel runt, och det ser ut som att det skulle kunna visas en match i cage-fighting på scenen. Någon cage-fighting blir det dock inte, istället får vi en intensiv uppvisning i scenkonst.
Regina är en aktivist som vill göra revolt mot och förändra det destruktiva och korrumperande samhället. Hon och hennes motståndsgrupp, bestående av tre, håller till i en källarlokal under Älvsborgsbron där de planerar sina statskupper, som dock inte alltid går så bra på grund av Reginas något instabila psyke.
Pjäsen börjar med att Regina blir utsläppt från vad som tycks vara en slags ordningsanstalt där hon varit i en vecka. Hon vill genast samla gruppen och börja planera för en ny statskupp men vännen och gruppmedlemmen Eskil föreslår att de just nu kanske kan gå och se en undergångsfilm istället. Men Regina är envis, hon vill gå till lokalen nu. Vad är det Eskil inte vill att hon ska se?
Det visar sig snart att Björn, den tredje medlemmen i gruppen tillika Reginas pojkvän, under veckan Regina varit borta hittat en ny tjej – Donna. Donna är helt annorlunda från Regina. Hon gillar att dansa på nattklubbar med sina tjejkompisar där de byter läppglans med varandra och är som tjejer är mest. Regina blir förstås uppriven av Björns svek, men det är när hon och Donna senare möts som något förändras hos dem båda.
Älvsborgsbron är en pjäs om drömmar, kärlek och revolution. Trots att jag vid ett tillfälle kände att det saknades en förklarande scen så tycker jag att Älvsborgsbron är välskriven och välspelad med en effektfull kombination av musik, ljus och koreografi och jag imponeras av skådespelarnas naturlighet, särskilt Alexandra Drotz Ruhns Donna och Davood Tafvizians Björn.
I rollerna: Kajsa Ericsson, David Book, Davood Tafvizian, Alexandra Drotz Ruhn, Lina Ljungqvist*, Agnes Hargne Wallander**
*Praktikant från Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet
**Praktikant från Teaterhögskolan i Malmö
Regi: Annika Silkeberg
Scenografi och ljus: Jenny André
Kostym: Helena Sjöstedt
Musik: Fredrik Arsæus Nauckhoff
Peruk och mask: Sari Nuttunen
Text: Mikaela Gustin
Bild: Davood Tafvizian, Agnes Harge Wallander, Alexandra, David Book, Lina Ljungqvist, Kajsa Ericsson. Foto: Roger Stenberg
Läs även andra bloggares åsikter om Unga Dramaten, Älvsborgsbron, Johanna Emanuelsson
[…] Kulturbloggens recensent Mikaela Gustin skriver: […]