Artist: Mohammed Ali
Album: Vi
Betyg: 5
Releasedatum: 13 april
Vad vi har längtat efter en helgjuten svensk hip-hopskiva. Nu har den kommit. Det är hip-hop på riktigt. Inte Petters trötta medelklasshits, inte Adam Tenstas listinriktade elektrobeats, inte Kens flummardängor,
inte Timbuktus plakatpolitik.
Det här är Mohammed Ali som för två år sen släppte de den då bästa svenska hip-hopskivan på länge. Nu överträffar de Processen med råge. Det är mer koncentrerat, smartare texter och grymmare beats. Det är ett klockrent bevis för att det svenska språket gör hip-hopen mer angelägen.
Producerat av bröderna Salazar, med bakgrund i Latin Kings är det tydligt var inspirationen kommer från. Det är politiskt och ögonöppnande. Det är förortshiphop av första generationens svenskar. Det handlar om
förortsbränder i briljanta Kan någon ringa (112), om arbetslinjen i Postkodsmiljonär och om integrationspolitik i Flykten.
Texterna är berättelser om vardag, uppväxt och framtid. Mohammed Ali är arga, de vill ändra och de är politiska med finess. Det är ingen plakatpolitik, genom sina texter beskriver de en verklighet som står
utanför det uttonde jobbskatteavdraget i rad. En verklighet som också är Sverige. En verklighet alla borde vilja ta del av, för här skapas den musik som definierar Sverige.
Musikaliskt är det effektiva beats som gungar sig genom skivans timma. Möjligen kan någon anmärka på att det är radioinriktad, men den kritiken faller platt till marken. Om hip-hopen ska växa måste fler lyssna. Och om souliga beats och barnkörer som i fantastiskt charmiga Ghettobarn är publikfriande, inte mig emot.
Jag ger skivan ett toppbetyg, en femma för mig är samma som en klassiker. Vi är en klassiker. Den är det för att den säger nåt om Sverige i dag och om det Sverige för alla oss som växt upp i nedskärningar, flyktingvågor, rasism, sexism och kamp däremot. Det är en klassiker för att rappen flyter utan hinder, för att beatsen doftar Latin Kings när de var på topp. Det är en klassiker för att det inte skaver när texterna rör sånt som är allvarligt. Det är en klassiker för att Mohammed Ali satsar högt, och vinner allt.
Läs även andra bloggares åsikter om Mohammed Ali, hiphop, skivrecension
Varför skriver du ”Producerat av bröderna Salazar”? Vad innebär det?
Jag har gjort en av låtarna på plattan. En av dom du älskar allra mest, men jag har ingenting med TSB att göra.
Förstå mig rätt, jag älskade TLK.
Men vad tråkigt om det som var bäst för 10 år sen är det enda som är intressant idag.
Konformitet, navelskådande, stereotyper.
Tråkigt att du inte kan ta till dig det beröm jag ger skivan, och därmed dig. Jag vet att alla låtarna inte är producerade av bröderna Salazar, det skriver jag inte heller att alla är. Anledningen att jag nämner dem är jag tycker att skivan luktar TLK. Även flera av de spår som inte är proddade av TSB. et är ett kvalitetsmärke för många.
Det som var bäst för tio år sen är inte vad TSB och Redline är i dag. De har utvecklats massor. Och att jag ger den här plattan en femma är väl ett tecken på att det som görs i dag också är intressant i dag? Jag tycker det i alla fall.