Vad är friskt och vad är sjukt? Det är en av de frågeställningar som Teater Giljotins annorlunda föreställning Bli en dåre! tar upp. Första passet av 48-timmarsföreställningen var en spännande upplevelse. Publiken kommer direkt in i skeendet i teaterfoajén som byggts om till Hospitalets väntrum. Snart blir några ombedda att följa med – det är de som ska bli inskrivna på Hospitalet. Några andra får följa med för att ta på sig vita rockar och förvandlas till personal.
Resten av oss är anhöriga. Vi blir uppropade några i taget, får förhållningsregler för vistelsen på Hospitalet och mjuka tofflor att sätta på oss. Hela Teater Giljotin är omgjort till ett mentalsjukhus. Läs mer i Teatermagasinets intervju med Kia Berglund som står för idé, manus och regi, samt även medverkar i föreställningen.
Under vistelsens gång blir vi medlockade på små utflykter i huset och in i patienternas sovhörnor. På så sätt blir ingen i publikens upplevelse den andras lik. Jag har ingen aning om vad som hände uppe hos patienterna när jag var nere i köket och hämtade en sopptallrik eller vad som pågick hos de andra när Åsa Widéns Sara visade oss sin samling av vassa föremål och bjöd på klubbor hos sig.
På huvudscenen får vi se smakprov på olika behandlingsmetoder och följa patienternas liv under kvällen. Skådespelarna växlar blixtsnabbt mellan roller som psykotiska patienter och personal. Gunilla Röör är ena sekunden den auktoritära överläkaren och den andra den levnadsglada och utlevande Eric Hermelin. Hanna Lekander, som är fullkomligt övertygande som ”universums sekreterare”, är plötsligt en pedagogisk gruppterapiledare.
Att det också finns skådespelare bland de anhöriga gör att gränsen mellan pjäsen och publiken suddas ut ännu mer. Man väljer förstås själv hur mycket man vill leva sig in i sin roll och vill man få en paus från sjukhusmiljön är det bara att smita upp till teater Giljotins trevliga café.
Läs mer i Teatermagasinets recension.
För mer information, se Teater Giljotins hemsida och Bli en dåre-bloggen
Läs även andra bloggares åsikter om Teater Giljotin, mentalvården, sufism, Erik Hermelin
Bild: Martin Aliaga, Hanna Lekander och Tommy Andersson i sina sängar på Hospitalet.
Foto: Cato Lein
[…] Ann Heberleins bok med samma namn). Monologen har getts som en del av 48-timmarsföreställningen Bli en dåre på Teater Giljotin och framförs två måndagkvällar till, den 11 och 18 […]