Den 29 april firar Dansstationen dansens dag på Stortorget genom att visa Minna Krooks Krax Krax och amatördansare från hela Skåne. Dagen avslutas med föreställningen Call of the void av Nicole Neidert på Palladium, berättar ett pressmeddelande:
Dansens dag eller som den ofta kallas internationella dansdagen har sedan 1982 firats på samma datum, den 29 april. Dagen firas runt om i hela världen på Jean-Georges Noverres födelsedag. Jean-Georges föddes den 29 april år 1727. I Sverige firas dansens dag genom att dansen uppmärksammas i alla möjliga sammanhang.
RAX KRAX – MINNA KROOK
29 april kl 10.30 + kl 11.15
På Stortorget
En dansföreställning i ur och skur för alla åldrar
Ett gäng glada, rytmiska, dansanta samt något förvirrade typer.
Var kom de ifrån? Vart är de på väg?
De förundras av platsen samt väder och vind. De är mycket intresserade av fåglar.
Är de fåglar? I så fall en ny väldigt intressant sort.
CREDITS
Koreografi och idé: Minna Krook
Kompositörer: Tomas Hirdman och Peter Lagergren
Kostymdesign: Moa Möller
Kostymtillverkning: Alice Fine
Dansare: Minna Krook, Peter Lagergren, Emelie Wahlman och Jonathan Sikell
Livemusik: hela kompaniet
Föreställningen Call of the void av Nicole Neidert spelas på Dansstationen den 29 april kl 19.30 (ca 50 min)
Önskar ni att recensera föreställningen vänligen kontakta Anna Paulnitz, Dansstationen
Svindlande scenkonst om den ensamma människans briljans, meningslöshet och ambivalens
Har du någonsin stått vid randen av ett stup, lutat dig över kanten och oväntat tänkt att du skulle kunna hoppa? Detta fenomen – en kort känsla av destruktivt begär, kallas för ”a call of the void” och utgör grunden för Nicole Neiderts verk.
A call of the void är ett infall lika vanligt som oförklarligt. I denna ingivelse finns både känslan av kontrollförlust liksom en påminnelse om viljan att leva. Ett existentiellt fenomen som rymmer både ett mörker och en hoppfullhet, vilka båda sätter tonen i föreställningen.
Med inspiration från anime sci-fi och genom att använda poppingens animerade uttryck skapar Call of the void en artificiell värld. Här är det dansaren Anton Borgström som står i fokus och tillsammans med en drabbande ljudbild och expressivt ljus, glider verket mellan fiktion och verklighet.
Call of the void är en hisnande upplevelse där en tryckande intimitet och perceptiva illusioner är ständigt närvarande.
KOREOGRAF / NICOLE NEIDERT
Nicole har arbetat som danskonstnär sedan 2012. Hennes arbete fokuserar på artificiella uttryck, texturer/materialitet, våra sinnen, alternativa kroppar, känslostormar och dans. Genom verk som glider mellan illusioner och verkligheter vill hon exponera olika sidor av vår mänsklighet och expandera våra sinnen. Hennes verk har visats på bl.a Skånes Dansteater, SPIRA Kulturhus, Hjalmar Bergmanteatern Örebro och Malmö Konserthus. Med residens på Dansens Hus i Stockholm har hon arbetat fram verket Call of the void. Nicole Neidert tilldelades Birgit Cullberg-stipendiet 2021.
Nicole Neidert om att inspireras av anime:
I processen med Call of the void har vi inspirerats av anime-film. Anime tar sig ofta an livets och dödens teman med dynamisk och poetisk ton, de använder också långsamma utdragna sekvenser för att skapa känslomässig laddning eller belysa ett betydelsefullt ögonblick. Till exempel en tår som sakta rinner ner för en kind, zoomas in och får ta sin tid och fullt fokus. De små händelserna kan få lika mycket utrymme som en enorm, den där tåren kan vara lika viktig som att solen skulle explodera. Anime har också en distinkt användning av färg, ljus och skuggor som skapar kontrasterande och dramatiska visuella uttryck. Och det är väl där någonstans, i de visuella uttrycken – tillsammans med komponerandet av tid och dimension – tillsammans med en poetisk ton och ett upphöjt uttryck – som Call of the void har undertoner som influerats och inspirerats av animefilm.
Även koreografin har inspirerats av animekaraktärers kroppspråk, rörelser och uttryck. Dansaren Anton Borgström har bakgrund i popping, en dansteknik som bygger på illusioner samt animerade effekter och karaktärer, och i processen har vi arbetat med att korsa dessa uttryck och hitta nya potentialer i mötet mellan “anime-kroppspråket” och poppingtekniken – som resulterat i fysiska uttryck och koreografi som är mycket närvarande i verket.