Mottagaren av Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne 2016 är Meg Rosoff. Det tillkännagavs tisdag den 5 april 2016 klockan 13.00 prick under sedvanligt stort pådrag. Tillkännagivandet gjordes i hörsalen på Kungliga Biblioteket, där för övrigt finns förvarat 150 hyllmeter av material av Astrid Lindgren.
Medider och kulturpersonligheter var inbjudna och på de första två raderna var det reserverade platser för kulturdepartementet och allra längst fram fick kulturminister Alice Bah Kuhnke sitta. Tillkännagivandet direktsändes till en presskonferens på en stor bokmässa i Bologna.
Meg Rosoff är författare, född 1956 i Boston, USA. Hon bor och verkar i London sedan många år. Juryns motivering lyder:
Meg Rosoffs ungdomsböcker talar till både känsla och intellekt. På en gnistrande prosa skriver hon om människans sökande efter mening och identitet i en besynnerlig och bisarr värld. Hon lämnar aldrig läsaren oberörd. Ingen bok är den andra lik i detta modiga och humoristiska författarskap.
Hon har gett ut sju ungdomsromaner och släppte nyligen också en roman för vuxna. De ungdomsromaner hon gett ut har alla olika stil och hon laborerar gärna med verkligheten och med frågor om genus, samhälle, liv och död. Jag tror många var mycket nöjda med att det den här gången blev en författare som pristagare. Alma-priset går ju ibland till organisationer som arbetar för att främja läsande bland barn, och även om det är mycket viktigt är det inte lika spännande att rapportera kring sådana mer opersonliga pristagare.
Under tillkännagivandet fick vi höra telefonsamtalet då Alma-prsiets juryordförande hade ringt upp Meg Rosoff och berättat att hon vunnit priset. Meg Rosoff blev mäkta glad, lät det som. Hon sade:
– Nooooo …
– Oh, my god …
– That´s amazing.
Meg Rosoff debuterade 2004 med den dystopiska ungdomsromanen How I Live now (Så har jag det nu) som blev en omedelbar succé och har sedan dess skrivit ytterligare sex ungdomsromaner, ett par bilderböcker och en vuxenroman. Detta är ett mångskiftande författarskap som inte lämnar någon oberörd, vare sig unga eller vuxna läsare.
Hon skriver om ungdomar i gränslandet mellan barndom och vuxenliv som utsätts för svåra prövningar i sina försök att finna sig själva, ibland på eller över gränsen till det outhärdliga. Huvudpersonerna kämpar med sin egen identitet och sexualitet och hamnar ofrivilligt i kaotiska situationer. I likhet med Astrid Lindgren är Rosoffs empati för och lojalitet med unga fullständig. Vuxenvärlden, om den finns, är perifer. Språket är konkret och levande, vare sig det handlar om landskap, klädsel eller matvaror i ett skafferi. Hon kryddar svärta med humor och resultatet blir stilistiska mästerverk.
I What I was (2007, Den jag var), ställs frågor om kropp, identitet, genus, förälskelsens förvillelser och unga människors lust och sexualitet på sin spets i berättarens försök att finna sig själv och inte gå den väg den vuxna omgivningen stakat ut.
Ibland, som i Just in Case (2006, Justin Case) glider verklighet och fantasier in i varandra och vad som händer på riktigt kan man inte så noga veta. Riktigt skruvat blir det i There is no Dog (2011, I begynnelsen var Bob) där en hormonstinn yngling utsetts till världens skapare.
Meg Rosoff har tilldelats flera priser, bl a Guardian Children’s Fiction Prize, Carnegie Medal och Deutsche Jugendliteraturpreis. Hennes böcker har översatts till ett tjugotal språk och hon valdes in i The Royal Society of Literature 2014.
Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne överlämnas vid en ceremoni på Stockholms Konserthus den 30 maj 2016.