Litteratur och konst

Titel: Godnatt, oktober
Författare: Valle Wigers
Formgivare: Malena Modéer
Förlag: X Publishing
Utgiven: 201303
IBSN: 9185763330

Adam är bara ett barn när hans föräldrar omkommer i en bilolycka. Året är 1988, oktober. Plötsligt är barndomen över. Slut med hur Adams kärlekshistorier slutar i mammas knät, slut med att klättra upp på taken och kasta rutten frukt på bilar, slut med sorterandet av fotbollsbilder. Föräldrarna har omedelbart dött i kraschen och mormor får ta över föräldraskapet. Under 80- och 90-talets Göteborg får vi följa Adam som minns sin mors märkliga blåmärken och sår, och faderns utbrott och märkliga beteende. Men också de ömsinta stunderna, de mjuka klapparna som försäkrade att allt var i sin ordning, och de fridfulla turerna på pappas axlar som sa att de var en vanlig familj.

I en ångestblandad passion, försöker Adam söka upp sina föräldrars förflutna, ta reda på vilka de egentligen var, söka svar på varför han blev ensam kvar. Sin ungdom passerar med vattnet under broarna, med flickor och vänner, musik och alkohol, cigaretter och ljusa sommarnätter. Göteborg, Falkenberg, Köpenhamn och Stockholm. Stadsskildringar sedda ur berusade, sorgsna ögon.

Valle Wigers debutroman är fantastisk. Trots att jag boken igenom drar paralleller till Sigge Eklund, Susanna Alakoski och Moa Martinson så är detta ett riktigt unikum. Så utstuderad berättelse, där vartenda ord på första sidan går att koppla ihop till den sista. Inga onödiga ord eller händelser utan att vara hårdkokt. Jag imponeras av hans lediga språk, som om hela boken är skriven i ett enda långt flow, utan att det blir osammanhängande. Både Adam som barn och som tonåring och som ung vuxen är så ärligt, så oerhört verklighetstroget. Just de små sakerna, som hur ett barn pratar, eller hur en tonårings tankegångar sker när denne hör en viss låt, är något som flertalet författare aldrig lyckas med. Den efterlämnar samma stämning som efter jag sett Fucking Åmål för första gången: Här har vi någon som har förstått.

Det är en helt magisk debut Wigers har åstadkommit, hans språk är vackert och ärligt och hans skildringar av Göteborg är fulla av värme, lokalpatriotism, men också kritik.

En stämningsfylld, samtida roman om en ung mans sökande efter sig själv.

Text: Cecilia Rådén

Titel: Onda flickor
Originaltitel: The Wicked Girls
Författare: Alex Marwood
Förlag: Modernista
Utgiven: 201304
ISBN: 978-91-7499-244-1

Måste börja med att säga att jag verkligen inte gillar kriminalromaner och minst av allt sådana som handlar om psykopater som sexmördar. Ändå har denna debutroman av brittiska journalisten Serena Mackesy något mer än sina välskrivna sidor om ”strandstryparen” i den brittiska badorten att berätta om.

Onda flickors 400 sidor fängslar till och med mig, och jag sitter precis om i förlagets reklam uppe och sträckläser boken till två på natten. Varför?

Det som fängslar och gör Onda flickor till något mycket mer än en spännande kriminalhistoria är berättelsen om de två ”onda” flickorna som sommaren 1986 var tolv år och då tillsammans på grund av sina taskiga uppväxter hade ihjäl en liten fyraårig flicka. De dömdes förstås, men trots att de senare släpptes fria från ungdomsvårdskolor, fick nya identiteter och lever nya anpassade liv kan de aldrig bli fria från sitt förflutna.

När frilansjournalisten Kristy får i uppdrag att bevaka morden i den nergångna badorten träffar hon för första gången på 25 år sin ”medbrottsling”. Vad som händer mellan dem när de möts gör boken så oemotståndlig. Det psykologiska spelet – inte ens deras närmaste vet om deras mörka hemlighet – framför allt mellan dem är så gastkramande spännande att man bara måste fortsätta läsa.

Text: Eva Sundqvist Olmos

Titel: Patientens pris – ett reportage om den svenska sjukvården och marknaden
Författare: Maciej Zaremba, Magnus Lind, Shirin Ahlbäck Öberg, Sten Widmalm
Förlag: Weyler Förlag
Utgiven: 201304
ISBN: 979-91-87347-15-3

Maciej Zarembas nya reportagebok om den svenska sjukvården börjar som en berättelse, nästan som en deckare. Ett fall presenteras, en man är död, vi vill veta vem som bär ansvaret. Men här finns inga kallblodiga psykopater eller svartsjuka äkta makar. Här finns bara läkare, och ett vårdsystem som kraschat utan att någon förstått varför.

Patientens pris är en skrämmande bok. En skrämmande och upprörande bok. När den inte gör mig ledsen så gör den mig arg. Jag verkar inte vara ensam i den reaktionen, huvuddelen av boken publicerades först som en artikelserie i Dagens Nyheter och väckte då starka reaktioner. Nu, några månader efter den artikelserien, så kommer boken. Artikelserien har uppdaterats, man har lagt till kapitel av läkaren Magnus Lind och statsvetarna Shirin Ahlbäck Öberg och Sten Widmalm. Tillsammans presenterar författarna en bild av den svenska sjukvården och det sätt som den idag styrs på.

Nyckeltermen i boken är New Public Management, ett koncept som importerats från USA. Tanken bakom New Public Management är att det offentliga fungerar bättre om det sköts som ett företag, om man inför konkurrens, marknadslogik och frihet att välja. Problemet är bara att vården inte kan fungera enligt marknadens principer: vi väljer inte om vi ska bryta benet, och när vi åker in för benbrottet kommer vi inte att byta akutmottagning om den första är för dyr. Här finns ingen egentlig konkurrens, och inte heller några egentliga konsumenter, åtminstone inte konsumenter som fritt kan välja vad dom ska konsumera. Den politiska lösningen blir att införa en sorts låtsasmarknad, där man på olika sätt leker företag trots att man inte är det. Resultatet blir en snedvridning av hela vården, där fokus läggs på det som ger så kallade DRG-poäng – en sorts låtsaspengar som avgör hur stora verksamhetens anslag blir. DRG-systemet har flera problem, bl.a. leder det till ett fokus på kvantitet och inte kvalité, skapar incitament till att utföra enkla operationer som patienten inte behöver och gör så att patienter med flera diagnoser blir olönsamma för sjukhusen. Systemet gör att unga och relativt friska patienter prioriteras framför äldre patienter med svårare sjukdomar – åtminstone om sjukhusen vill få dom resurser man behöver. I boken ges flera exempel på hur det här systemet kan få katastrofala konsekvenser, verkliga fall där människor hamnat i kläm och inte fått den vård dom behöver. Något som i värsta fall kan bli dödligt, som i det fall Zaremba inledningsvis beskriver.

Patientens pris berättas ofta som en historia, Zaremba skjuter hela tiden in enskilda människors berättelser för att illustrera det han vill säga om vården. Det är mycket skickligt skrivet, när det gäller berättande reportage så finns det få svenska journalister som kommer upp till Zarembas nivå. Kanske är det också därför som dom avslutande kapitlen (skrivna av läkaren Magnus Lind och statsvetarna Shirin Ahlbäck Öberg och Sten Widmalm) inte känns lika intressanta som resten av boken.

Jag blir arg av att läsa den här boken. Särskild upprörd blir jag över dom återkommande berättelserna om hur illa gamla människor behandlas inom vården idag. Tankarna går till dom vårdskandaler som kommit i ljuset på senare år, skandaler som enligt Zaremba delvis kan förklaras med New Public Management och DRG-systemet. Om det stämmer så är Patientens pris en viktig folkbildningsbok. Det är nog många av oss som förstått att nånting gått fel med vården i Sverige, men som inte kunnat peka på varför det gått fel. Därför känns Patientens pris som en viktig debattbok, det är hög tid att vi börjar diskutera New Public Management och dom konsekvenser som systemet får.

Text: Felix Lindén

Titel: Metronom – Frankrikes historia till rytmen av Paris metro
Författare: Lorânt Deutsch
Förlag: Laurella & Wallin förlag
Utgiven: 201302
ISBN: 978-919794005-4

Metronom utspelar sig längs olika metrostationer i Paris. Boken består av 21 kapitel och vart och ett av dem representerar ett århundrade. Framsidan av boken känns levande. Lorânt Deutsch tar läsaren förbi flera metrostationer och bit för bit lär läsaren känna Paris historia. Det är en typ av guide- och historiebok där man som läsare kan slå upp olika delar av staden eller historiska tidsepoker som man är intresserad av att veta mer om.

När blev Paris Paris? Hur kom det sig att Mona Lisa hamnade i Louvren? Varifrån har olika platser i Paris fått sina namn? Det och mycket mer är sådant som boken tar upp genom olika kapitel. Olika avsnitt har fått olika layout, något som ibland kan störa mig som läsare samtidigt som jag kan förstå tanken bakom det upplägget.

Det känns inte som att jag är på plats i Paris när jag läser, utan mer som en uppräkning av historiska händelser. Jag vill veta mer om människorna, hur levde folk i staden, inte läsa om olika krig som varit och vilka män som suttit i makten. Jag hade även uppskattat att ha med en metrokarta i boken, istället får jag plocka fram min egen ur bokhyllan.

I Frankrike har boken blivit en tv-serie och det har även kommit en illustrerad utgåva. Tyvärr så tror jag att det behövs mer innehåll och djup bakom för att få läsare i andra länder att riktigt kunna uppskatta boken och ta fram en känsla över Paris som stad och människorna som lever och har levt där.

Titel: De onödiga munnarna
Författare: Simone de Beauvoir
Förlag: Rosenlarv förlag
Utgiven: 201305
ISBN: 978-91-977935-6-8

De onödiga munnarna är ett drama som Simone de Beauvoir. Den hade premiär 1945. Pjäsen rör ämnen såsom etik, moral och inte minst könspolitik. Trots att pjäsen är från 1945 och handlingen utspelar sig på 1300-talet känns dess innehåll lika aktuellt än idag.

Pjäsen utspelar sig i en liten stad i Flandern kallad Vaucelles. Staden är belägrad, hungersnöd råder och det uppstår en kamp mellan människorna för överlevnad. Staden styrs av ett råd som består uteslutande av män. För att öka sin chans att överleva fattar rådet beslut om att göra sig av med alla de kallar för de onödiga munnarna vilket omfattar gamla, kvinnor och barn till förmån för männens överlevnad.

Det blir en kamp inte bara mellan könen men också mellan de kvinnor och män som på olika sätt går emot normen. Vissa relationer förstärks samtidigt som andra försvagas. Människor blir främlingar för varandra. Samhället blir en yta där människor bär olika masker för att på sitt eget sätt försöka överleva.

Det är en stark berättelse med en bra grund för diskussioner som skulle kunna användas inom exempelvis skolan eller på ledarskapsutbildningar för att bland annat diskutera betydelsen av genus kopplat till makt eller på vilket sätt olika omständigheter kan göra att vi tvingas fatta vissa beslut som vi kanske trodde att vi aldrig skulle göra. De onödiga munnarna är en pjäs som jag gärna hade gått och sett.