• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Tankar kring dramat ”Billy Bloom – ensam” som Gud på Turteatern

17 oktober, 2015 by Lotta Altner

billybloom

Billy Bloom – ensam som Gud
Av & med: Michal Axel Piotrowski
Originaltext: James St. James
Regi: Fredrik Lundqvist
Medregi och dramaturgisk rådgivning: Joséphine Wistedt
Textredigering: Zuzanne Ohlson
Foto: Viveka Thalin
Premiär på Turteatern 16 oktober 2014

Rummet är ödessvart och ganska kalt. Det enda som finns är flyttkartonger på scen. Det är ett och annat klädesplagg som tittar upp och några plastblommor, ur de tråkiga kartongerna. Det är ingen direkt trevlig känsla som infinner sig i maggropen. Plötsligt från ingenstans så börjar en hand växa upp ur en av lådorna som ett sökande periskop. Vi skrattar lite för det ser trots allt lite skojigt ut, även om vi inte vet om någon verkligen medvetet blivit instängd i lådan. Längre fram förstår man att Billy är instäng i sin egen kropp mycket mer än i vilken låda som helst skulle kunna utsätta honom för.

Sedan börjar Billy berätta varför han som 17 åring nu har flyttat med sin pappa. Därmed blir man något mer bekväm med den förförliga avsaknaden av inredning i detta s.k. hem. Flyttkartongerna ”make sense” som Billy skulle ha kunnat säga eftersom han hela tiden pratar svenska med inslag av amerikanska ord. Ett och annat s.k. ”swenglish” ord uppstår också. Kan man engelska, svenska och amerikanska, så piggar definitivt detta upp de 80 minuterna utan paus. Några hade dock svårt att hänga med.

När Billy berättar om sin skolgång och de trakasserier som förekommer, slås man av den frånvaro av civilkurage som finns. Även om vi själva inte slår eller hånar, är vi ju lika medskyldiga om vi blundar för mobbning och påhopp. Lärare försvinner ur rum och klasskamrater minns inte händelser. Man undrar också över hur en annan människas uttryck av sin personlighet, kan vara så provocerande. Varför hatar man bögar som vill klä sig i klänningar? När Billy klär ut sig till det mest ”hetero-manliga” han kan tänka sig för att smälta in, dvs pirat, blir han påhoppad i alla fall. Varför? Därför att han inte kan vara något annat än det han är, d.v.s. en transvestit. Man genomskådar honom naturligtvis. Din inre känsla av dig själv speglas naturligtvis på din utsida. Billy vill bara få vara sig själv, men t.o.m. hans mamma och pappa har svårt för hans val av tillhörighet. Hur kan man förlåta sina föräldrar för det? Men Billy verkar älska sina föräldrar i alla fall. Något jag inte tycker att de förtjänar.

Avståndet mellan skådespelaren och publiken var väldigt kort, vilket gjorde att man verkligen kände hans smärta. Dessutom inbjöds vi att tycka, tänka, säga och agera något på scen. Man kom helt enkelt inte undan. Hans smärta kröp sig in under skinnet på oss.

Jag måste erkänna att det mot slutet kändes väldigt personligt när skådespelaren proklamerade sin ”fabulousness”. Det blev helt plötsligt mer honom än Billy. Självklart ska man använda sig själv som referens i skådespeleriet. Man det är viktigt att kunna särskilja på sig själv och rollen. Jag vet inte heller om jag ”köper” att man vill kasta skit på hela världen för att faktiskt få rätten att vara den man är. Den fria tolkningen här gjorde inte helt sin rätt, kan jag tycka.

Att gång på gång säga ”f*ck you” gör mig inte heller speciellt provocerad. Det är väl snarare mänskliga rättigheter och fakta kring olikheter som behövs som argument för att förklara fördomen kring transvestisms. Kanske skulle man lagt in något annat där? Att spotta ur sig skit är naturligtvis försvarbart och förstående, men inget svar på fördomen. Jag tycker att skådespelarens i övrigt hade ett kroppsspråk, mimik, ombytlighet och förmåga att fängsla oss helt själv, som var ”absolutly amazing”. Att inte en enda gång komma av sig kan anses som en mycket stor prestation. Dessutom gav hans framträdandeteknik oss stort andningsutrymme i det oändliga elände han fick genomlida. Han gav oss olika typer av humoristiska befrielser. Han kunde både skratta med oss och åt oss i ironi och sarkasm. Det gav en det andningsutrymme och befrielse man behövde för att över huvudtaget kunna ta in den tragedi han genomlidit som transvestit.

Foto: Viveka Thalin

Arkiverad under: Recension, Scen, Teater, Teaterkritik Taggad som: Billy Bloom, drama, Scenkonst, Teaterkritik, transvestit, Turteatern

Läsarkommentarer

Trackbacks

  1. BILLY IS BACK | michalaxel skriver:
    30 januari, 2017 kl. 14:13

    […] Den hyllades i flera recensioner (SvD, Kulturmanifestet, Minstengångiveckan, SueciaPolonia, Kulturbloggen) och blev omskriven i Fredrik Strages krönika i Dagens Nyheter. (DN om Billy) I höstas […]

  2. Röster, recensioner, reaktioner – Billy Bloom – ensam som Gud skriver:
    16 februari, 2017 kl. 17:03

    […] ”Jag tycker att skådespelaren hade ett kroppsspråk, mimik, ombytlighet och förmåga att fängsla oss helt själv, som var ”absolutely amazing”.” Lotta Altner, Kulturbloggen […]

Primärt sidofält

Nytt

Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Centerpartiet har fått stort inflytande … Läs mer om Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Det är knappast någon som går på en Tove … Läs mer om Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in