Några morgontankar:
Mindpark har en genomgång, med vettiga tankar kring konsten att tjäna pengar på nätet:
Så ska vi tjäna pengar på nätet (mer än vi någonsin gjort på papperstidningen)
Vi har inte hittat formen än, vi säljer i de flesta fall våra banners på samma sätt som vi sålt annonser i tidningen. Yta och tid. That’s it. Ingen hänsyn tas till nätets unika förutsättningar, att göra helt andra saker än vad vi gör med den trubbiga broadcast-modellen som papperstidningen erbjuder oss.
Kulturbloggen är en liten sajt, men vi får en del annonsintäkter. Ingen jag kan leva på, men lite tillskott i alla fall. Men när jag läser Mindparks genomgång inser jag att tipsen och det som gäller för att lyckas leva på nätet grundar sig på att det är ett företag bakom med ekonomiska muskler som kan satsa.
1. Det går inte att göra det ensam, det fungerar inte för en småföretagare som Kulturbloggen.
Sajten eller Internetplatser som ska bli ekonomiskt framgångsrika måste uppdateras ofta, i ur och skur. Det klarar inte en person själv. Även om det är en slitstark och envis kämpe som jag. Någon gång måste jag gå till tandläkaren eller gå på annat möte och då blir uppdateringen lidande.
2. Att nå och hitta rätt målgrupp för att rikta rätt slags annonser är ett tidskrävande arbete.
Exempelvis: det finns säkert många som inte hittat till Kulturbloggen men som skulle ha glädje av den. Att hitta dem, kontakta med och tipsa om att Kulturbloggen finns är ett mödosamt arbete som tar tid.
3. Hitta rätt annonser är också tidskrävande arbete. Att byta annonser ofta, så det ser fräscht ut och htita vilka annonser som passar bäst är ett heltidsjobb redan det.
Därför tror jag att när man pratar om att tjäna pengar på Internet, då handlar det om stora företag och vad de kan göra.
Fast i dessa tider känns det väl rätt deprimerande och utsiktslöst för många när finansministern i högerregeringen varnar för recession.
Och ovanpå det kan man ju fundera på vad politikerna är beredda att göra med Internetkanalen när de vill övervaka användarna och till och med vill ge enskilda företag som filmbolag och musikbolag rätt att kräva ut IP-nummer av användare. Trots att till exempel forskare är mycket kritiska till detta, envisar politikerna med tankar på ökad övervakning.
All den forskning som pågått på senare år tycks ha gått artikelförfattarna helt förbi, menar Wallis. Forskning som bland annat säger att det inte finns något samband mellan fildelning och minskad cd-försäljning. Som säger att de som laddar hem film illegalt också köper fler biobiljetter än de som inte fildelar (SOM-undersökning 2007). Wallis hänvisar också till den strukturomvandling som sker inom framför allt musikbranschen, där upphovsrättsliga inkomster förflyttats från cd-försäljning till konserter och radio/tv.
Jo, jag tycker att de här tre spretiga tankarna har anknytning till varandra. Användnandet av Internet växer och växer. Men om politikerna sätter stopp för utveckling och teknik med fildelningslagar och jakt på IP-nummer, kan det göra stor skada. Speciellt nu, när vi redan är inne i en finanskris.
Rörigt? Bara för den som inte kan se förbi ytan. Allt påverkar allt.
Relaterade artiklar:
C vill mildra fildelningslag
Snart står tjänstesektorn på tur
Svenska Dagbladet
Svenska Dagbladet
Andra bloggar om: religion, ekonomi, finanskris, fildelningslagen, Ipred, piratfrågor, pirat, Mindpark, annonser, intäkter, tjäna pengar
Nu har jag ingen universallösning för hur bloggare ska tjäna pengar, men just Mindpark är ju inriktade på papperstidningarnas nätvaro så det deras tips baseras på speciella förutsättningar. Samtidigt håller jag med om att det är rätt tråkigt att så mycket energi inom den svenska webb-världen verkar gå åt att ’rädda branschen’ vilken det nu rör sig om, istället för att hitta lösningar för nya aktörer att komma fram. Mer om hur skivbolag ska ställa om sig än hur artister kan samarbeta utan skivbolag för att nå ut, mer om hur gamla medieföretag ska dominera webben än hur en ny typ av journalistik kan se ut. Men det är klart, någon måste ju kunna betala konsultarvoden så det blir väl den inriktningen.
Här i Malmö har det dock varit en hel del fokus på s.k. spontankultur, dvs folk som gör vad de är passionerade inför och sen försöker skapa en ekonomi utifrån det.
Det borde finnas en möjlighet för en hyfsad säljare att samla ett paket med bloggar och sälja till större kunder. Tradedoubler i all ära, men lön för mödan ger det inte. Vi letar nu.
Problemet som alltid finns med bloggar som drivs av en person är just att de drivs av en person. För du måste sköta allt själv, marknadsföring, skriva nya texter, svara på kommentarer, hitta rätt reklam och lägga upp det på bloggen och sen bör man ju vara med på Jaiku, Twitter och andra mikrobloggar.
Skall man då lägga ut en del av dessa saker på andra så behövs det ju pengar och då är frågan hur mycket man har råd att satsa och om det är värt risken man tar.