Änglar och glitter och massor av dansanade glada Pridedeltagare tågade i paraden. 50.000 personer är siffran som nämns.
Men där jag stod, där Sveavägen mynnar ut i Sergels Torg får publiken bottenbetyg. Många bara stod där, stela och tittade utan att applådera eller klappa händerna. Alla i tåget bjöd på en glädjeshow. Utom en kvinna, som var grisig: Den kvinnan får bottenbetyg. Hon var medelålders, rätt mullig och småfel. Det var mot slutet av paraden, då kom det ett gäng som bar på drickor de bjöd på. Jag var fallfärdig av värmen, svimfärdig och räckte fram handen för att få en dricka. Då låtsades hon att hon skulle ge mig en dricka men drog sedan undan sin hand och gav till en annan i publiken. Jag sprang efter henne och sade: Snälla, jag är svimfärdig, så törstig.
Hon hade korgen full av drickor men skakade på huvudet och log hånfullt och föraktfullt, vägrade mig en dricka och sprang vidare. Fy vilken dålig stil. Alla i paraden representerar Pride och det hon symboliserar med sitt beteende var inte vackert. Att hånskratta åt en person som mår dåligt av värmen.
Nå låt oss glömma henne. I tåget fanns facket i olika former representerade, både akademikerförbud som tjänstemän och LO-förbund. Politiska partier, alla riksdagspartier utom Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.
Allra allra mest applåder drog den del av paraden som bar skyltar mot hedersvåld och mot tvångsgifte. I alla fall där jag stod.
Jag uppskattar mycket att solidariteten med människor i andra länder var så tydlig i årets parad. Att festivalen och paraden också handlar om solidaritet med människor i andra länder där öppenheten inte är lika stor. Det är vad jag kallar en parad för Allas lika värde.
Relaterat: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, SVT och Expressen 1 och Expressen 2.
Läs även andra bloggares åsikter om Pride, paraden, festival