I går kväll (15/9) var det dags för andra premiären av ”Madame Butterfly” på Folkoperan. Alla föreställningar på Folkoperan sjöngs av olika sångarlag och det är i princip en bra ordning, men det ställer så klart till problem, om man som undertecknad bor utanför stockholmsområdet.
Anta att jag skulle vilja se föreställningen en gång till så gäller det ju att pricka in rätt dag, men också att ordna med en billig transport till Kungliga huvudstaden och eventuell dito övernattning.
Visst det är ju ett världsligt problem dessutom kommer vi ju att kunna se en av föreställningarna på Folkets Hus digitala biografkedja den 12 november, tror jag.
Efter att ha sett första premiärföreställningen så var jag mycket nöjd med Butterfly, Charlotta Larsson, men också med Anders Larsson och Ivonne Fuchs med flera. Men det är också sant att jag inte gillade första akten särskilt mycket. På detta faktum har jag funderat en hel del och vad som är orsak och verkan lär jag nog aldrig reda ut, men när jag nu skulle se föreställningen fick jag genom benäget bistånd från biljettkassan byta min parkettbiljett till första raden på balkongen. Det visade sig att det var ett s.k. lyckokast.
Nu satt jag i rätt nivå för att fullt ut kunna njuta av föreställningen, eftersom den huvudsakliga handlingen utspelar sig på andra våningen i hyreshuset i jämnhöjd med balkongen. Jag kan ha fel, men jag upplevde också att orkestern inte spelade fullt så starkt som vid första premiäromgången.
På detta vann hela föreställningen. Inga diktionsproblem här jag uppfattade nästan varje stavelse, vilket ju också är nödvändigt när föreställningen sjöngs på svenska. Egentligen vill jag höra verket på sitt originalspråk, nämligen italienska. Den totala musikupplevelsen blir som bäst då och jag störs inte av att kunna se texten på en textremsa, men egentligen behövs det ingen textmaskin, utan jag brukar läsa in handlingen i förväg.
Gårdagens upplevelse var helt enkelt helt ljuvligt fantastiskt underbart och en kväll då det mesta stämde. Kärleksparet, Clara Bystrand och Ulric Björklund var helt fantastiska inte minst i den stora kärleksscenen ”Viene la sera” som ju också innehåller ”Bimba dagli occhi pieni di malia” och ”Vogliatemi bene, un bene piccolino” dvs mer än en kvarts underbar musik och sång. Dessutom var det mycket väl och trovärdigt gestaltat.
Som Sharpless hörde vi Anton Ljungvist och detta var en mycket fin upplevelse. Jag upplevde det lite som en yngre kopia av Anders Larsson.
I andra akten blev jag djupt imponerad av duetten mellan Butterfly och Suzuki ”Già il sole!. Det var ljuvligt samstämt mellan Clara Bystrand och Margareta Westerlind.
Sammanfattningsvis var det en stor operakväll, precis som det skall vara: en kväll på operan. Det känns angeläget att uppmana alla som har möjlighet att rusa till biljettluckan för att säkra sina biljetter.
Vill du veta mer om föreställningen besök Folkoperans hemsida eller Mogens Operasidor
Här kan du läsa mitt inlägg om första premiäromgången
Vill du läsa mer om själva handlingen i operan besök Teatermagasinet
Teatermagasinets recension
Produktionsteam
REGI Katharina Thoma
SVENSK ÖVERSÄTTNING Sven Nyblom, reviderad av Goran Gentele
MUSIKALISK LEDNING Per-Otto Johansson
DIRIGENTER Per-Otto Johansson/ Joakin Unander
SCENOGRAFI & KOSTYM Julia Müer
LJUS Olaf Winter
MASK & PERUK Theresia Frisk, Petra Göransson
ORKESTERARRANGEMANG Anders Högstedt
Medverkande 15/9
Madame Butterfly (Cio-Cio-San): Clara Bystrand
Suzuki: Margaretha Westerlind
Pinkerton: Ulric Björklund
Sharpless: Anton Ljunqvist
Goro: Daniel Ralphsson
Bonzo: Anders Kjellstrand
Kate Pinkerton: Ulrika Nilsson
Yamadori: Eric Thorslund
Yakuside: John Haque
Kommissarien: Andreas Konvicka
Mor: Sara Radulovic
Moster: Anneli Leandoer
Kusin: Maria Mayer
Vigselförrättare: Jan Lekemark
Barnet: Zion Engström Vaamonde
Folkoperans kör & orkester