• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Madame Butterfly

Madame Butterfly på Göteborgsoperan: Det handlar ju inte om några j-a körsbärsträd

14 februari, 2016 by Mathias Clason

madamebutterfly450

Madame Butterfly
Opera av Giacomo Puccini
Dirigent (13/2–6/4) Manlio Benzi
Dirigent (16/4–18/5) Ariane Matiakh
Regi Yoshi Oïda
Scenografi Tom Schenk
Kostymdesign Thibault Vancraenenbroeck
Ljusdesign Fabrice Kebour
Premiär Göteborgsoperan 12 feb 20116

Var är vi? Är vi i Japan? På en teater? (här finns de klassiska sminkborden, fast ingen använder dem) I en filmstudio? I en militärhangar, fylld av korrugerad plåt och byggnadsställningar? Scenografen Tom Schenk och regissören Yoshi Oïda kastar gåtor över oss. Första akten liknar mest en sorts julkrubba, mer Turandot än Butterfly. Spelet spretar åt olika håll, varje sångare i sin spelstil. Vad vill dirigenten?
Pinkerton dominerar akt 1, så är det skrivet, Marcelo Puente låter snyggt och ser ut som den korkade Barbie-Ken Pinkerton sorgligt nog är. Men fascinerar gör han inte, han verkar inte vilja spräcka nån schablon. Synd! Jung Nan Yoon som Cio-Cio San är under denna inledande akt mest del i det inledande spektaklet, där japansk rekvisita staplas tätt, lyktor, bonsaiträd, parasoller, solfjädrar och körsbärsträd- på huvudet. Jag försöker förstå vad all denna exotica ska säga mig –  men ger upp.

Andra akten – då börjar vi snacka. Den är skälet att spela operan, i min världsbild. Här väntar och väntar och väntar vår japanska ex-geisha på att hennes marinlöjtnant skall återvända, och den taffligt svettige amerikanske konsuln förmår inte säja henne att allt är slut. (Puccini sågar verkligen manssläktet med fotknölarna i denna sin sjätte opera).
Här växer Yoon/ Butterfly för varje minut, jag kommer innanför hennes pansar av stilisering och kontroll – det är bara att ge sig och låta tårkanalerna gå för fullt. Livet! Men- den som från första stund trollbinder oss är Katarina Giotas Suzuki. Hon orkar inga charader, hon ser avgrunden var minut, en desperat väninna mer än den amma Suzuki ofta blir En ung Susan Sarandon? Gå dit för henne, Giotas är allt opera kan och SKALL vara. Bättre kan det inte bli.

Så tredje akten (efter ett oändligt mellanspel som den här på GO använda Brescia-versionen ger oss) det oundvikliga, barnet lämnas, döden är oundviklig. Västerlänningarna får nu sällskap av Pinkertons amerikanska hustru Kate – varför ser hon ut som en akademiker på safari? Har Pinkerton växt upp? ännu en gåta, men tur att Brescia ger henne några fraser till att sjunga. Bakom den handskakande gruppen syns Butterfly som en stukad fjäril i rött och vitt, fången i sin japanska maskerad. Stark bild! Vi kan se hennes plågsamma insikt, hon är bortplockad, hon har gjort sitt i kolonisatörernas värld, och det för länge sen. Visst, vi har hört krämigare sopraner i detta part, men Yoon för sin rollfigur i mål. Endast ett stenhjärta kan låta bli att röras över BUTTERFLY och dess slut.

Har jag surat? Glöm det! De absolut flesta kommer att uppleva detta som en vacker och välgjord MADAME BUTTERFLY, och här visar Puccini, kanske mer än nånsin(om än stegrande) att han är kvinnornas tonsättare och försvarare. Och en opera som målar upp dem av oss män som är svin behövs i alla tider.
Dessa män som bara är ute efter en sak.

Dessa mödrar som ensamt, tåligt och med kärlek uppfostrar de barn som ingen pappa får. Det är trots allt det det handlar om. Inte några körsbärsträd.

Medverkande
Butterfly (13, 27/2, 17, 24, 28/3, 16, 26/4, 4, 13, 18/5) Jung Nan Yoon
Butterfly (17/2, 6, 13, 20, 26, 30/3, 1, 6, 19, 22/4) Karah Son
Suzuki Katarina Giotas
Kate Pinkerton Ann-Kristin Jones
Pinkerton Marcelo Puente
Sharpless (13/2–26/3) Mats Persson
Sharpless (28/3–18/5) Daniel Hällström
Goro Daniel Ralphsson

Foto: Mats Bäcker

madamebutterfly2

Arkiverad under: Recension Taggad som: GöteborgsOperan, Madame Butterfly, Opera, Recension

Kungliga Operans Madame Butterfly livesänds på bio i hela Sverige

13 november, 2014 by Redaktionen

Asmik Grigorian

Giacomo Puccinis opera om Cio-Cio-San är ett av operavärldens mest populära och spelade verk. 21 november livesänder Folkets Hus och Parker den publik- och kritikerhyllade nya uppsättningen av Madama Butterfly från Kungliga Operan till 65 svenska biografer.

Ett pressmeddelande berättar:
Madama Butterfly i regi av Kirsten Harms, tidigare chef för Deutsche Oper i Berlin, gör just nu succé på Kungliga Operan i Stockholm och lovorden haglar över föreställningen.

Titelrollen sjungs av den på Operan debuterande lettisk-armeniska sopranen Asmik Grigorian. Pinkerton görs av den svenske tenoren Daniel Johansson som senast hördes på Operan som Tamino i Trollflöjten. Operans chefsdirigent Lawrence Renes leder solister, operakör och hovkapell. Säkraste sättet att se den utsålda föreställningen är att lösa biljett till någon av biograferna runt om i landet.

Madama Butterfly hade urpremiär på La Scala i Milano, 1904. Harms uppsättning blir den fjärde på Operan efter i tur och ordning den svenska premiären 1908, Göran Genteles från 1953 (med bl a Elisabeth Söderström och Margareta Hallin som Cio-Cio-San) och den senaste, Ann-Margret Petterssons från 1987, i Lennart Mörks scenografi.

Text: Svensk text
Beräknad längd: 2 tim 45 min inkl paus
Visas: 21 november 19.00

För mer info om föreställningen: http://fhp.nu/Hem/Alla-evenemang/Opera/Live-pa-bio-Madama-Butterfly/

Arkiverad under: Film Taggad som: Folkets bio, livesänds, Madame Butterfly, Opera

”Madame Butterfly” på Folkoperan – en andra gång – helt ljuvligt underbart fantastiskt vackert

16 september, 2011 by Mogens H Andersson

I går kväll (15/9) var det dags för andra premiären av ”Madame Butterfly” på Folkoperan. Alla föreställningar på Folkoperan sjöngs av olika sångarlag och det är i princip en bra ordning, men det ställer så klart till problem, om man som undertecknad bor utanför stockholmsområdet.
Anta att jag skulle vilja se föreställningen en gång till så gäller det ju att pricka in rätt dag, men också att ordna med en billig transport till Kungliga huvudstaden och eventuell dito övernattning.
Visst det är ju ett världsligt problem dessutom kommer vi ju att kunna se en av föreställningarna på Folkets Hus digitala biografkedja den 12 november, tror jag.

Efter att ha sett första premiärföreställningen så var jag mycket nöjd med Butterfly, Charlotta Larsson, men också med Anders Larsson och Ivonne Fuchs med flera. Men det är också sant att jag inte gillade första akten särskilt mycket. På detta faktum har jag funderat en hel del och vad som är orsak och verkan lär jag nog aldrig reda ut, men när jag nu skulle se föreställningen fick jag genom benäget bistånd från biljettkassan byta min parkettbiljett till första raden på balkongen. Det visade sig att det var ett s.k. lyckokast.

Nu satt jag i rätt nivå för att fullt ut kunna njuta av föreställningen, eftersom den huvudsakliga handlingen utspelar sig på andra våningen i hyreshuset i jämnhöjd med balkongen. Jag kan ha fel, men jag upplevde också att orkestern inte spelade fullt så starkt som vid första premiäromgången.

På detta vann hela föreställningen. Inga diktionsproblem här jag uppfattade nästan varje stavelse, vilket ju också är nödvändigt när föreställningen sjöngs på svenska. Egentligen vill jag höra verket på sitt originalspråk, nämligen italienska. Den totala musikupplevelsen blir som bäst då och jag störs inte av att kunna se texten på en textremsa, men egentligen behövs det ingen textmaskin, utan jag brukar läsa in handlingen i förväg.

Gårdagens upplevelse var helt enkelt helt ljuvligt fantastiskt underbart och en kväll då det mesta stämde. Kärleksparet, Clara Bystrand och Ulric Björklund var helt fantastiska inte minst i den stora kärleksscenen ”Viene la sera” som ju också innehåller ”Bimba dagli occhi pieni di malia” och ”Vogliatemi bene, un bene piccolino” dvs mer än en kvarts underbar musik och sång. Dessutom var det mycket väl och trovärdigt gestaltat.

Som Sharpless hörde vi Anton Ljungvist och detta var en mycket fin upplevelse. Jag upplevde det lite som en yngre kopia av Anders Larsson.

I andra akten blev jag djupt imponerad av duetten mellan Butterfly och Suzuki ”Già il sole!. Det var ljuvligt samstämt mellan Clara Bystrand och Margareta Westerlind.

Sammanfattningsvis var det en stor operakväll, precis som det skall vara: en kväll på operan. Det känns angeläget att uppmana alla som har möjlighet att rusa till biljettluckan för att säkra sina biljetter.

Vill du veta mer om föreställningen besök Folkoperans hemsida eller Mogens Operasidor

Här kan du läsa mitt inlägg om första premiäromgången
Vill du läsa mer om själva handlingen i operan besök Teatermagasinet
Teatermagasinets recension
Produktionsteam
REGI Katharina Thoma
SVENSK ÖVERSÄTTNING Sven Nyblom, reviderad av Goran Gentele
MUSIKALISK LEDNING Per-Otto Johansson
DIRIGENTER Per-Otto Johansson/ Joakin Unander
SCENOGRAFI & KOSTYM Julia Müer
LJUS Olaf Winter
MASK & PERUK Theresia Frisk, Petra Göransson
ORKESTERARRANGEMANG Anders Högstedt

Medverkande 15/9
Madame Butterfly (Cio-Cio-San): Clara Bystrand
Suzuki: Margaretha Westerlind
Pinkerton: Ulric Björklund
Sharpless: Anton Ljunqvist
Goro: Daniel Ralphsson
Bonzo: Anders Kjellstrand
Kate Pinkerton: Ulrika Nilsson
Yamadori: Eric Thorslund
Yakuside: John Haque
Kommissarien: Andreas Konvicka
Mor: Sara Radulovic
Moster: Anneli Leandoer
Kusin: Maria Mayer
Vigselförrättare: Jan Lekemark
Barnet: Zion Engström Vaamonde
Folkoperans kör & orkester

Arkiverad under: Scen Taggad som: andra premiäromgången, Folkoperan, Madame Butterfly

Charlotta Larsson som Madame Butterfly lyfter föreställningen till oanade höjder

15 september, 2011 by Mogens H Andersson

Foto: Markus Gårder

”Folkoperan är ett litet operahus med storslagna drömmar och visioner. Alltsedan starten 1976 har målet varit att förnya och locka ny publik till operakonsten genom att sätta dramat i centrum.”

Så står det i programbladet inför uppsättningen av ”Madame Butterfly” och igår kväll var jag på första premiären av Giacomo Puccini´s ”Madame Butterfly”,fast jag envisas med att kalla verket för ”Madama Butterfly”.

Detta är ett verk som gjorde jättefiasko vid premiären på ”La Scala” i Milano, men efter ett antal omarbetningar tillhör verket nu en av Puccini´s mest älskade operor.

Själv har jag sett verket ett tiotal ggr och senast var det nog på DKT i Köpenhamn och ännu tidigare såg jag Henry Akinas uppsättning på Malmö Opera, en uppsättning som ursprungligen hade sin premiär på Savonlinna Operafestival och nu kommer som en nypremiär på Malmö Opera under våren 2012.

Uppsättningen är en s.k. nyinstudering och som regissör har Folkoperan valt den tyske regissören Katarina Thoma som senast gjorde succé med Samuel Barber´s ”Vanessa” på Malmö Opera.

Normalt eller vanligtvis gillar jag inte nyinstuderingar, eftersom jag föredrar att se uppsättningarna som kompositören och librettisten ursprungligen hade tänkt sig. Jag tillhör alltså den halva av publiken som uppskattar verken, som de alltid har spelats, men samtidigt är jag inte sämre karl än jag kan erkänna att ibland blir det ganska bra även med en nyinstudering.

Så var fallet igår kväll. Regissören Katharina Thoma och scenografen Julia Müer hade valt att förlägga handlingen till dagens Japan. Ett val som naturligtvis kan diskuteras, men efter att ha sett föreställningen känns det som ett ganska naturligt val.Det blir dock en annan uppsättning än åtminstone jag är van vid. Detta inte nödvändigtvis skrivet som ett negativt omdöme.

Huvudrollen sjöngs på första premiären av Charlotta Larsson och det kan utan tvekan konstateras att hon svarade för aftonens topprestation. Det var hon och Folkoperans kör och orkester som gjorde det.
Ivonne Fuchs som Suzuki och Anders Larsson som Sharpless svarade också för utmärkta prestationer och som jokern i leken betraktar jag Daniel Ralpsson som sjöng Goro´s parti.

Per Feltzin, Kulturnytt, Kulturnyheterna i SR skriver att Butterfly låter bra, men hörs dåligt och det är nog en ganska bra iakttagelse. Mitt intryck från första akten var att sångarna sas verkade sjunga för publiken på balkongen och mindre för oss på parketten. Helt säkert är i alla fall att jag fick anstränga mig för att höra sångarna, speciellt gällde detta i första akten. Detta var förmodligen en starkt bidragande orsak till att jag inte direkt noterade Pinkerton som sjöngs av den finske tenoren Christian Juslin, som någon stor Pinkerton-tenor.

Av dagens olika presskommentarer kan man också konstatera att de tyckte att det var en gripande föreställning, men det beror naturligtvis på hur man definierar begreppet gripande. Normalt brukar jag bli mycket gripen av verket men igår uteblev den känslan helt och hållet, åtminstone vad det gäller första akten.

En av mina operavänner tycks ha fångat stämningen bäst, enligt min uppfattning, genom att konstatera att framförandet var modernt, fulsnyggt, underbart och gripande.

Visst, slutet var en av de mest gripande slut som jag har sett överhuvudtaget, men det som för mig ändå var helt avgörande var kontrasten i en mer traditionell uppsättning och denna.Normalt fängslas man av de vackra kläderna och oftast en ljus och vacker scenografi; här var det lite mer just fulsnyggt och modernt. Det tar lite längre tid, än vanligt att smälta denna operaupplevelse och den helt avgörande orsaken till detta står med all sannolikhet att finna i just denna kontrast mellan den traditionella och en modern uppsättning.

Alltså kan åtminstone jag konstatera att man i denna uppsättning har lyckats sätta dramat i centrum och förhoppningsfullt skall detta leda till att Folkoperan kan locka till sig nya grupper av besökare, vilket är alldeles utmärkt för operakonsten i sin helhet.

Produktionsteam
REGI Katharina Thoma
SVENSK ÖVERSÄTTNING Sven Nyblom, reviderad av Goran Gentele
MUSIKALISK LEDNING Per-Otto Johansson
DIRIGENTER Per-Otto Johansson/ Joakin Unander
SCENOGRAFI & KOSTYM Julia Müer
LJUS Olaf Winter
MASK & PERUK Theresia Frisk, Petra Göransson
ORKESTERARRANGEMANG Anders Högstedt

Medverkande 14/9
Madame Butterfly (Cio-Cio-San): Charlotta Larsson
Suzuki: Ivonne Fuchs
Pinkerton: Christian Juslin
Sharpless: Anders Larsson
Goro: Daniel Ralphsson
Bonzo: Anders Kjellstrand
Kate Pinkerton: Ulrika Nilsson
Yamadori: Eric Thorslund
Yakuside: John Haque
Kommissarien: Andreas Konvicka
Mor: Sara Radulovic
Moster: Anneli Leandoer
Kusin: Maria Mayer
Vigselförrättare: Jan Lekemark
Barnet: César Kylberg
Folkoperans kör & orkester

Vill du veta mer om föreställningen besök Folkoperans hemsida eller Mogens Operasidor

Recensioner
Orfevs uppfattning
Teatermagasinet
Kulturnytt
Karin Helander i SvD
Gunilla Brodrej i Expressen
Aftonbladets recension
DN:s recension

Arkiverad under: Recension Taggad som: Madame Butterfly

Madame Butterfly landar i Stockholm – men var är löjtnant Pinkerton?

12 september, 2011 by Mogens H Andersson


Från ett pressmeddelande läser jag:
Nu är det dags för ett kärt återseende på Folkoperan. För första gången sedan 1986 sätts Puccinis operaklassiker Madame Butterfly upp på svenska i Stockholm. I morgon tisdag, på flera ställen i staden, ses Madame Butterfly förgäves vänta på sin älskade löjtnant Pinkerton. Utan att avslöja för mycket av handlingen kan vi säga att hon inte har lyckan med sig varken på Centralstationen eller på Arlanda.

”Madame Butterfly är ett av de riktigt klassiska verken, som på ett starkt och berörande sätt engagerar publiken i kärlek, sorg och längtan”, säger Elenor Wolgers, kommunikationschef på Folkoperan. ”Vi har i vår uppsättning förflyttat spelrummet till det moderna Japan och det känns naturligt att flytta operans grundtema ut i verkligheten här i Stockholm. Min förhoppning är att vi genom det här greppet lyckats väcka nyfikenhet hos personer som vanligtvis inte tänker på opera”.

Madame Butterfly i Katharina Thomas regi har premiär onsdagen den 14 september och kommer att spelas på Folkoperan under hösten. Inför premiären kommer Folkoperan, i morgon tisdag, att sända ut ett antal Kawaii-flickor på stan för att engagera Stockholmarna i Madame Butterflys kärlekssorg.

Läs mer om Madame Butterfly på Folkoperans hemsida.

Här är ett smakprov, med Charlotta Larsson

Arkiverad under: Scen Taggad som: höstpremiär på Folkoperan, Madame Butterfly

  • Gå till sida 1
  • Gå till sida 2
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Mikael Jensen

Spel kan skapa beroende

Viktigt om spel
casino med svensk licens

Nytt

Kluriga kompositioner mittemellan genrer lysande exekverade – Riedel av Fredrik Lindborg trio & Stråkkvartett

Fredrik Lindborg Trio & String … Läs mer om Kluriga kompositioner mittemellan genrer lysande exekverade – Riedel av Fredrik Lindborg trio & Stråkkvartett

Lyssna: Balloon Maker – Me And My Friends Are Bullies

Göteborgska indierock-bandet Balloon … Läs mer om Lyssna: Balloon Maker – Me And My Friends Are Bullies

Lyssna: Steve Earle – Jerry Jeff

Steve Earles nya album "Jerry Jeff … Läs mer om Lyssna: Steve Earle – Jerry Jeff

Filmrecension: Top Gun: Maverick

Top Gun: Maverick Betyg: 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Top Gun: Maverick

Förbered dig för Stranger Things 4 med sammanfattningar från säsong 1-3 – här finns sammanfattningar

Säsong 4 av Stranger Things släpps i två … Läs mer om Förbered dig för Stranger Things 4 med sammanfattningar från säsong 1-3 – här finns sammanfattningar

Följ oss på Facebook

Kulturbloggen
Casino utan spelpaus
Casinogringos
Jämför casino utan licens och ta reda på mer om den svenska regleringen kring spel.
Jämför olika nätcasino och hitta de bästa alternativen.

Att spela på casinon blir mer vanligt, läs recensioner på casinon.com
Spela casino utan svensk licens på casinoorbit.com
Svenska casinobonusar

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Filmrecension
    • Musikalrecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Opera
    • Teater
    • TV
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dramaten ekonomi Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie journalistik Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik Roskilde samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik tv TV-serie USA Video Way Out West

Kulturbloggen Twitter

Tweets by Kulturbloggen

Bloggportaler

Bloggtopp bokbloggar 2017
Blogglista.se 

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2022 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in