• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Böcker

Årets böcker – Böcker som betytt mycket för mig år 2009

14 december, 2009 by Redaktionen

defattigailodz

Här nedan är tolv böcker som betytt mycket för mig det gångna året. Det är ingen lista med ordning från bäst till sämst, personligen hoppas jag att listorna haft sin storhetstid. Och de har heller inte fått något betyg eller något slags tecken – det är litteratur, sinsemellan vitt skilda böcker, som jag blivit mest berörd av under 2009. På många olika vis, det med.

Steve Sem-Sandberg: ”De fattiga i Lodz”. En storslagen och helgjuten roman som med exakthet och medkännande tränger in i livet i det judiska gettot i den polska staden under nazitiden. Belönad med Augustpriset för bästa skönlitterära bok (Albert Bonniers förlag, ISBN 978-91-0-012266-9)

Brutus Östling och Susanne Åkesson: ”Att överleva dagen”. Även boken med fågelfotografier är en Augustvinnare i år, kategorin fackböcker. Inträngande och vacker skildring i bild och text av någon som tar sitt uppdrag på största allvar. Oavsett om det handlar om att följa en sydlig jättestormfågel eller föreläsa på Jakobsbergs folkbibliotek. (Symposion, 9171398406)

Johan Hakelius: ”Döda vita män”. Oerhört initierat och lärorikt om adeln på den engelska landsbygden. Och oerhört kul. Stilistiskt är det klockrent om ett ämne jag inte visste att jag var så passionerat intresserad av. (Atlantis, ISBN 9173533327)

Lewis Carrol: ”Alice i underlandet”. Snart 150 år efter att boken först gavs ut har Carrols bok kvar sin laddning. Nyutgåvan på svenska, översatt av Christina Westman, berikas av Robert Ingpens illustrationer som på ett slående sätt fångar det drömlika i berättelserna. (B Wahlströms, ISBN 978-9132-15664-9)

Gellert Tamas: ”De apatiska – om makt, myter och manipulation”. En journalists omfattande granskning av de apatiska flyktingbarnens utsatthet. Kontroversiell bok som väckt mycket känslor och debatt. Läs! (Natur och Kultur, 978-91-27-08836-8)

Herta Müller: ”Redan då var räven jägare” (översättning Karin Löfdahl). Föga förvånande var det en författare som Herta Müller som tilldelades Nobelpriset i år, 20 år efter Murens fall. Jag hade aldrig läst något av henne tidigare, den här boken var den första. Den utspelar sig i Rumänien, i det paranoida övervakningssamhället kort före Ceauescus fall och är svidande vidräkning med ett ruttet system. (Wahlström och Widstrand, ISBN 146220712)

Roberto Bolano: ”De vilda detektiverna” (översättning Lena E. Heyman). En kultbok som gavs ut 2007 men nu kommit som pocket. Fantastisk skildring av 1970-talets Latinamerika och Madrid, sett genom en resande betraktares ögon. Infallsvinklarna, rösterna och gestaltningen är så rik och oväntad. (Bokförlaget Tranan, ISBN 13: 978-91-85133-84-0)

Etgar Keret : ”Goda intentioner” (översättning Kristian Wikström):
Drivet och med svart humor är berättelserna från Israel långt från så väl nyhetsrapportering som de gängse turistbilderna från Mellanöstern. Kul, smart och oväntat. (Bastion förlag, 9197674435)

Göran Hägg: ”Mussolini – En studie i makt”. Intelligent och folkbildande i ordets bästa bemärkelse om Italiens diktator och om mekanismer bakom viljan till makt. En njutning att läsa – och skrämmande, inte minst i dag när en man, med samma tomma retorik och lika vag ideologisk grund, samlat mer makt i landet än någon sedan Il Duce själv. Utgavs förra året, finns nu som pocket. (Norstedts, ISBN 978-91-1-301949-9)

Roberto Saviano: ”Skönhet och helvete” (översättning Barbro Andersson) ”Om maffia, fotboll och ordets makt” är undertiteln på boken med några av journalistens Savianos texter, som nu finns översatta på svenska. Det är texter som belyser så väl enskilda fotbollsspelare som Vietnamnkriget och Cannesfestivalen. Och det är skrivet med det driv och det allvar som kännetecknar hans granskning av det napolitanska brottssyndikatet, Camorran. (Brombergs, 978-91-7337-235-0)

Ola Larsmo: ”Jag vill inte tjäna”. Uppsala på 1880-talet är den fond mot vilket det privata dramat utspelar sig. Både samhälleligt och privat handlar det om brytningstid, den moderna statens framväxt och den unga läkarens relation med en kvinna i staden. Och det är en ren beskrivning där det dramaturgiska nätverket aldrig tynger berättelsen. (Albert Bonniers förlag, ISBN 9100120855)

Lena Sundström: ”Världens lyckligaste folk: en bok om Danmark” Genomarbetad reportagebok som utforskar vårt grannlands hållning till flyktingar och främlingar. Och den egna nationalismen, som för många svenskar nog känns rätt fanatisk vid närmare kontakt. Jag blev själv närmast chockad när min bror och hans familj välkomnade mig på Odenses station med flaggviftning som om jag vunnit fotbolls-VM. Och djupt illa berörd av talet om muhammedaner och rasistiska historier om skräckområdet med ”svartskallar” i den danska staden på Fyn. Då kom det ändå från människor med djupa rötter i den danska/tyska vänstern som ofta återkommer till sina erfarenheter av det senaste århundratets övervåld från så väl stat som ”vanliga, hyggliga” människor. Uppenbarligen har det inte medfört någon större förståelse för människor med mörkare hy. (Leopard förlag, 9173432474)

Läs även andra bloggares åsikter om 2009, böcker, årets böcker, litteratur

Arkiverad under: Litteratur och konst Taggad som: 2009, Böcker

Bortglömda böcker 4: Statsråd och gnälliga adjunkter

1 december, 2009 by Redaktionen

balderson_bo_1990_statsradet_klarar_krisen

Jag beslöt att hålla mig till kyrkogården. Där kunde jag vandra mellan grifterna, som en död bland de döda. Visionsfri och asocial och utan traktamente. (Ur Bo Baldersons Harpsundsmordet, s. 16)

Jag erkänner: Bo Balderson är inte bortglömd, men fler borde ta del av dessa humoristiskt Christie-inspirerade historier där statsrådet (som jag för övrigt tycker påminner om en vänlig variant av Gunvald Larsson) gång efter annan hamnar i delikata deckarproblem.

Att få tag i böckerna om statsrådet är inte lätt. Jag hittade de tre första i serien: Statsrådet och döden, Harpsundsmordet och Statsrådets fall på antikvariat i somras. Antikvariat är inte fel, men jag skulle önska att det gick att hitta dessa, och resterande böcker i serien, hos de stora bokhandlarna. När kommer det en nyutgåva av Balderson-böckerna?

Gåtan om vem som ligger bakom pseudonymen kittlar fortfarande nyfikna läsare och litteraturintressenter. Teorierna är många och Ebbe Carlsson, Bertil Ohlin och Olle Adolphson har varit några av förslagen. Än är inte personen bakom namnet Bo Balderson känt, och jag funderar över vad som är mest intressant: att veta eller inte veta. Där håller jag mig för närvarande till det sistnämnda. Att i viss mån leva i ovisshet har sin charm.

Eftersom jag vill få tag på resterande böcker i serien, samt ge bort en eller annan i julklapp, ska jag i eftermiddag ut på statsrådsjakt i Göteborgs boklådor. Om hur det går? Fortsättning följer…

Läs mer: Newsmill, Bokhora, Folkbladet, Deckarbiten

Arkiverad under: Litteratur och konst Taggad som: Böcker, Deckare, författare

Gellert Tamas: ”De apatiska” – de litterära försöken känns konstlade

6 november, 2009 by Redaktionen

de-apatiska

Först som sist: Jag tror att Gellert Tamas har rätt i sin bok ”De apatiska”: De flyktingbarn som blivit svårt fysiskt sjuka i vårt land har blivit det på grund av svåra trauman och sin nuvarande osäkra situation – inte genom manipulativa föräldrar som utnyttjat dem för att få stanna i det svenska välfärdssystemet.

Granskningen av systemet är oerhört viktig. Det gäller så väl enskilda flyktinghandläggars agerande som polis, terapeuter och annan vårdpersonal. Det är många i boken som talar om hur föreställningen om de manipulativa föräldrarna vuxit sig starkare, tills den till slut kommit att prägla hela handläggningen av de barn som i flera fall är livshotande sjuka – vittnen med vitt skilda bakgrunder kommmer till tals, och de säger ungefär samma sak med olika ord.

Boken har väckt debatt, bland annat i Dagens Nyheter, där Tamas också regelbundet medverkar som skribent. Bland annat gäller det påstådda felcitatet.

Det är svårt att säga något om detaljerna eller eventuella felaktigheter i journalisten Tamas återgivande av ofta fruktansvärda öden, människor vars liv till synes ligger i känslokalla byråkraters händer. Det finns något overkligt, mardrömslikt, i skildringen av hur en man – fadern till en apatisk flicka i 10-årsåldern – grips av polisen sedan en handläggare påstått att hon blivit mordhotad av honom. Senare medger hon sitt misstag: hon hade förväxlat namnen på männen i två olika familjer. Den mänskliga faktorn är förklaringen från kvinnan som tycker att det är ”tråkigt om det skulle vara så” att den gripne mannens självmordsförsök skedde som en direkt följd av hennes förväxling.

Gellert Tamas driver självklart en linje och det är han tydlig med. Jag har faktiskt svårt att se varför det skulle vara upprörande. Dokumentationen är imponerande och omfattande. Det som är bärande i boken går knappast att ifrågasätta.

Ett exempel är psykologen Marie Hessles ändrade inställning till flyktingbarnen. Från att närmast fanatiskt tagit striden för barnen, utan att ifrågasätta någon enda historia, till att utgå från att de ljög. Hennes betydelse i olika roller har onekligen varit stor i sammanhanget: som pyskolog på flyktingförläggning, som konsult åt Migrationsverket och som expert i medierna.

Svårare har jag för Gellert Tamas sätt att försöka förankra historien i verkligheten med små detaljer, ofta framstår de bara som ansträngda och påklistrat fiktiva. Något som Tamas även använde sig av i ”Lasermannen”: Någon funderar på problemet över en kopp automatkaffe, en annan tar upp ett skrynkligt, tappat pappersark samtidigt som hans tankar är ägnas det som boken behandlar.

De här litterära försöken känns konstlade för att Gellert Tamas inte har en aning om vad människor tänker, en flyktinghandläggare kanske mest tänker på sitt eget svårt sjuka barn. Till exempel. Det har i och för sig ingen betydelse för Gellert Tamas granskning som helhet men det gör den till sämre läsning. Å andra sidan är det rätt enkelt att hoppa över.

Betydligt mer väsentligt är det att Gellert Tamas reportage som helhet åter fått frågan om de apatiska barnen, och flyktingpolitiken som helhet, att hamna i fokus. Utifrån ett perspektiv som känns betydligt sundare än det där allehanda märkliga föreställningar tillåtits växa under senare år.

Text: Lilly Hallberg

Författare: Gellert Tamas
Titel: ”De apatiska”
Förlag: Natur&Kultur
ISBN 978-91-27-08836-8

Relaterat:
Dagens Nyheter 1, Dagens Nyheter 2, Expressen, Svenska Dagbladet 1, Svenska Dagbladet 2 och Newsmill.

Läs även andra bloggares åsikter om litteratur, böcker, recension, barn, invandrarfrågor, samhälle, Gellert Tamas, apatiska

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension Taggad som: barn, Böcker, Bok, invandrarfrågor, Recension, samhälle

Steve Sem-Sandbergs nya roman ”De fattiga i Lodz”

6 november, 2009 by Redaktionen

defattigailodz
Steve Sem-Sandbergs nya roman ”De fattiga i Lodz” är så bra, så helgjuten, att jag får svindel. Skildringen från det av nazisterna skapade gettot i den polska staden, och av den man som utsågs till dess ledare, är som litteratur också på ett märkligt vis upplyftande: En storslagen belysning av människoöden som aldrig känns konstruerade och ett dokument om en tid som håller på att förpassas till glömskan, kallt och grumligt som vårt dåliga minne.

Boken är nominerad till Augustpriset 2009 och det är svårt att tänka sig någon annan. Som roman känns den som något som kommer att bli en klassiker, och som något som redan funnits där – väntat på att bli berättat och återgett.

Steve Sem-Sandberg är en mycket säker stilist, som aldrig briljerar med sin stil. Som en självklar grund ligger stilistiken tryggt genom historien – eller historierna, snarare – från Lodz i början av 1940-talet. Författarens ansträngning går bara att fantisera om, i romanen tycks de berättartekniska greppen så givna att de är osynliga.

Författarens främsta källa har varit gettokrönikan, den kollektivt skrivna berättelsen inifrån gettot i den norra delen av Lodz. Krönikan som skrevs under de år boken skildrar är av naturliga skäl full av motsägelser och förvirring, förtvivlan och hopp. Så var det ju omöjligt för dem som levde i gettot att förstå att för de invånare som fördes bort till läger väntade: Förintelsen.

Som roman ligger i ”De fattiga i Lodz” styrkan just i att det är en trovärdig skildring av en plats och en tid som den kan ha upplevts då, inte av någon som så att säga sitter med historiens fruktansvärda facit i hand. Det gäller inte minst gettots ledare Rumkowskis ansvar då det gäller mordet på judarna. Under de sista krigsåren tömdes gettot i Lodz, från början hyste de dömda kvarteren en kvarts miljon invånare.

Det är ett myller av människor som befolkar gettot, enskilda stiger de fram och kommer till tals. Förtvivlan över de barn som ska dö, de äldre som forslas bort är äkta – aldrig en författares pliktskyldiga redovisande av statistik från ”de onda åren”. Levande stiger de i stället fram, de som kunnat bli enbart offer är också aktörer. Det finns också ljus i skildringen av mörkret, berättelsen är förankrad i en vardag som plötsligt tycks vara helt nyss med stadens ljud och lukter.

”De fattiga i Lodz” är en roman vars tema är evigt och sysslar med utforskandet av människors relationer och vad hon förmår göra för och mot sina medmänniskor. Samtidigt förmår romanen bidra till hågkomsten av judeförintelsen på ett sätt jag tror är ytterst ovanligt för det mesta faktabaserade material som ges ut i dag.

Lilly Hallberg

Författare: Steve Sem-Sandberg
Titel: De fattiga i Lodz
Albert Bonniers förlag
ISBN 978-91-0-012266-9

Relaterat:
Svenska Dagbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Smålandsposten och Sydsvenskan.

Läs även andra bloggares åsikter om böcker, recension, litteratur, Steve Sem-Sandberg, Augustpriset

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension Taggad som: Böcker, Bok, Recension

”Drömmar som krossas” och ”Ett steg i taget” – två fotbollsböcker

4 november, 2009 by Redaktionen

fotboll1
Historien om 15-årige fotbollsfantasten David Linders väg från Ekuddens BK till Hammarbys seniorlag är ju inte särskilt originell. Men den är helt okej. Eller mer: den är bra berättad av någon som verkar bry sig om mig som läsare. Stjärndrömmarna är trots allt också något som de flesta kan identifiera sig med eller komma ihåg.

Huvudpersonen David bestämmer sig efter en match på ett fullsatt Söderstadion: Han ska bli en av spelarna på planen där nere. Det är så att säga avspark för Bengt-Åke Cras nya ungdomsserie. Handlingen i de två första böckerna följer sedan Davids framgångar och motgångar, hur han blir upptäckt i en cupmatch och får chansen men också hur han stoppas av familjens planer på att flytta från huvudstaden till en idyllisk småstad. Eller en håla utan hopp om fotbollslag värt namnet, enligt Davids sett att se det.

Bengt-Åke Cras presenteras som ”en enormt produktiv författare” av förlaget. Låt inte det avskräcka från läsning! Det är bra kvalitet och kul även för en fotbollsintresserad pojkes mamma att ta del Davids liv hemma och borta. Den genuint kunnige sonen däremot var inte särskilt intresserad av böckerna utan tycker att det är roligare att spela själv eller läsa tabeller.

I texten finns ett lågmält, vänligt förklarande som vänder sig lika mycket till läsaren som till David, som när Hammarbys tränare skäller ut de ”lata spelarna” – det finns inte tid att linda in orden i milda omskrivningar, förklarar en av coacherna. Det handlar om att skolas in, lära sig spelets regler på flera plan. Och författaren Bengt-Åke Cras framstår som ett vettig och lyhörd ledare, en tränare som tar sina adepter på allvar.

Text: Lilly Hallberg

Titel: Drömmar som krossas
Författare: Bengt-Åke Cras
Förlag: B Wahlströms
ISBN 978-91-32-15563-5

Titel: Ett steg i taget
Författare: Bengt-Åke Cras
Förlag: B Wahlströms
ISBN 978-91-32-15564-2

fotboll2

Läs även andra bloggares åsikter om böcker, fotboll, ungdomsböcker

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension Taggad som: Böcker, Fotboll, ungdomsböcker

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 25
  • Sida 26
  • Sida 27
  • Sida 28
  • Sida 29
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 48
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Filmrecension: Scary Movie – genomförs med själlös apati

Scary Movie Betyg 1 Svensk biopremiär 5 … Läs mer om Filmrecension: Scary Movie – genomförs med själlös apati

Lyssna: Death Cab for Cutie har släppt nytt album

Åttafaldigt GRAMMY-nominerade Death Cab … Läs mer om Lyssna: Death Cab for Cutie har släppt nytt album

Filmrecension: Born to Fight – ovanlig dokumentär om att immigrera till Europa

Born to Fight Betyg 3 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: Born to Fight – ovanlig dokumentär om att immigrera till Europa

Filmrecension: The Furious – en strålande final men det räcker inte

The Furious Betyg 2 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: The Furious – en strålande final men det räcker inte

Filmrecension: Couture – spretar för mycket

Couture Betyg 3 Svensk biopremiär 5 … Läs mer om Filmrecension: Couture – spretar för mycket

Väldigt vital och emellanåt berörande tribut – Göteborg Jazz Orchestra hyllar 100-åringen Miles Davis

1/6 2026 Park Lane i Göteborg Även … Läs mer om Väldigt vital och emellanåt berörande tribut – Göteborg Jazz Orchestra hyllar 100-åringen Miles Davis

Opera: Challenger gästspel på Folkoperan – En storartad och modig föreställning som ställer angelägna frågor

Challenger Gästspel på … Läs mer om Opera: Challenger gästspel på Folkoperan – En storartad och modig föreställning som ställer angelägna frågor

Filmrecension: Wasteman

Wasteman Betyg 3 Svensk biopremiär 5 … Läs mer om Filmrecension: Wasteman

Recension: Terra bjöd in halva indie-Sverige – och bjöd på årets bästa konsert

Terra med Vänner på Orionteatern - Betyg … Läs mer om Recension: Terra bjöd in halva indie-Sverige – och bjöd på årets bästa konsert

Recension: Markus Krunegård – Två kvällar på Orionteatern, två helt olika upplevelser

Markus Krunegård på Orionteatern 28 och … Läs mer om Recension: Markus Krunegård – Två kvällar på Orionteatern, två helt olika upplevelser

Filmrecension: Backrooms

Backrooms Betyg 4 Svensk biopremiär 29 … Läs mer om Filmrecension: Backrooms

Hyfsad tribut låter oss ana den hyllades storhet – En kväll till Tottas minne på Stora Teatern

24/5 2026 Stora Teatern i … Läs mer om Hyfsad tribut låter oss ana den hyllades storhet – En kväll till Tottas minne på Stora Teatern

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in