Folkparken Tyrolen utanför Alvesta är något så unikt som en genuin tidstypisk folkpark som övergavs när dansbaneeländet och raggarkulturen förstörde upplevelsen på sjuttiotalet, men som räddats av några driftiga entreprenörer på tjugohundratalet.
Jag får en pratstund med Carl Hector och Hanna Evelyndotter i baren på Tyrolen innan kvällens spelning med Emil Jensen, Pernilla Andersson-Dregen och Mikael Wiehe, och historien om hur de fick veta att Tyrolen var till försäljning 2007 och hur de åkte dit, utan bokad tid för visning, och klättrade över staketet och blev hänförda, berör mig. Jag tror jag kan förstå lite av hur de kände det. Att komma in på Tyrolen är som att komma till en annan värld, som en tidsresa och som lite av en dröm. Med varsam hand har ägarna renoverat och restaurerat utan att göra våld på den tidsålder som Tyrolen är ett vittne om. De kulörta lyktorna, neonskyltarna och de små bodarna med skjutbanor och lotterihjul för besökaren tillbaka i tiden. Samtidigt är Tyrolen idag en modern musik- och kulturbegivenhet med allt från popfestivalen Kalabalik, metalfestivalen Muskelrock och allt däremellan. Inte minst märks ägarnas starka känsla för långsiktig hållbarhet i de loppisar och växtmarknader som också arrangeras. En framtidsdröm de har är att kunna ha egna odlingar så de kan servera närodlad mat i sin servering.
I år började säsongen i april med jätteloppis och veteranmarknad. Varje onsdag hela sommaren är det ”Olles onsdag” med loppis, veteranbilsträff och skön stämning. I juli är det ”Barnens torsdag” alla torsdagar, med specialprogram för alla barn.
När jag sitter med programbladet slår det mig att min familj skulle trivas flera gånger i veckan på Tyrolen. Här erbjuds något som fungerar även i vår tid, eftersom det tidstypiska inte är huvudsaken utan mer den sköna kryddan i blandningen.
En ny storhetstid för Tyrolen har utan tvivel börjat och jag tror den kommer hålla på mycket längre än den förra storhetstiden eftersom ägarna inte i första hand rider på populäritetsvågor, utan följer sitt hjärta för vad de anser är viktigt och centralt. Genom att hitta olika publik för olika evenemang kommer de alltid ha något att erbjuda för många människor. Jag kan bara önska lycka till och rekommendera alla Kulturbloggens läsare att ta vägen dit när ni kan.
Alla foton: Maria Laakso Åman