The Cure på Royal Albert Hall

The Cure, Royal Albert Hall
29 mars 2014
Betyg: 4

Enligt turnéprogrammet har The Cure släppt över fyrtio singlar sedan de bildades 1976. När de intog Royal Albert Hall som en del av Teenage Cancer Trust bjöds det på ett maratonset bestående av fyrtiofem låtar — och utöver ”den vanliga” hitkavalkaden grävde de även fram uppemot tjugofem år gamla b-sidor såsom 2 Late, Stop Dead och Harold & Joe.

De öppnade med Plainsong, på videoskärmen i bakgrunden visades stjärnor som i efterföljande Prayers for Rain övergick i en ödslig öken, medan A Strange Day visuellt ackompanjerades av ett psykedeliskt kalejdoskop. The Cure anno 2014 utgörs av samma uppsättning som spelade på Hultsfredsfestivalen för snart två år sedan, men om den konserten var en av de första med den tidigare Bowie-gitarristen Reeves Gabrels så känns bandet idag lite mer inövat. Kanske är det just därför de vågar testa på detta mer sällsynta urval av låtar.

Det är lätt att säga att The Cure bara redogör sina låtar precis som de låter på skiva, men flera av låtarna präglas av någon form av interaktivitet med publiken: när Robert Smith i From the Edge of the Deep Green Sea sjunger ”put your hands in the sky” och hela Royal Albert Hall sträcker ut sina händer, ”hello, hello”-gensvaret i Wrong Number, fotbollsallsången i Play for Today och de unisona handklappningarna i A Forest — ja, dessa är bara några exempel på hur publiken bidrar med att höja stämningen under konserten. Och då har vi inte ens nämnt hitsen.

Setlisten är inbjudande och anpassad så att de flesta har något att ta med sig från spelningen; å enda sidan möts låtar som A Night Like This, Push och Friday I’m in Love av ett enormt gensvar, medan de mer sällsynta låtarna går hem hos hardcore-fansen — senare i år åker The Cure ut på en turné där de framför de tre 80-talsalbumen The Top, The Head on the Door och Kiss Me, Kiss Me, Kiss Me i sin helhet, dessa spelningar kommer antagligen att vända sig ännu mer mot de sistnämnda — men faktum är att det är väldigt få band som ens har fyrtio singlar (åtminstone av den här klassen) i sin diskografi. Antagligen är det ännu färre som kan framföra dem på en sådan här nivå.

Tyvärr framförs inga låtar från Faith och Bloodflowers — två klart underskattade The Cure-album — men på det stora skulle vi kunna kalla det en karriäromfattande spelning från ett av de senaste trettio årens viktigaste band. Det är inte riktigt samma magi i luften som när solen hade gått upp och polisen tvingade dem av scen på Hultsfred för två år sedan, men nog är det en minnesvärd spelning.

Följande låtar spelades:

Plainsong
Prayers For Rain
A Strange Day
A Night Like This
Stop Dead
Push
Inbetween Days
2 Late
Jupiter Crash
The End of the World
Lovesong
Mint Car
Friday I’m in Love
Doing the Unstuck
Trust
Pictures of You
Lullaby
High
Harold & Joe
The Caterpillar
The Walk
Sleep When I’m Dead
Just Like Heaven
From the Edge of the Deep Green Sea
Want
The Hungry Ghost
Wrong Number
One Hundred Years
Disintegration

If Only Tonight We Could Sleep
Shake Dog Shake
Fascination Street
Bananafishbones
Play For Today
A Forest

Catch
The Lovecats
Hot Hot Hot
Let’s Go to Bed
Freakshow
Close to Me
Why Can’t I Be You?

Boys Don’t Cry
10:15 Saturday Night
Killing An Arab.

Foto: Emma Andersson