När ljuset bryts
Betyg 3
Svensk biopremiär 18 april 2025
Regi Rúnar Rúnarsson
En betraktelse om sorg med suggestiv filmtitel och vackert foto men det räcker inte hela vägen. Isländska filmer har ofta imponerande foto som i sig förmedlar tankar, känslor och bär berättelsen. När ljuset bryts står fotografen Sophia Olssons för ett mästerligt porträtt av Reykjavíks alla skiftande nyanser i dis, dimma och gryningsljus.
Handlingen kretsar kring en ung konststudent, Una (spelas av Elín Hall). Vi får se henne på kvällen och natten tillsammans med en ung kurskamrat, Diddis (spelas av Baldur Einarsson). Deras kärlek har ett problem. Diddis är redan tillsammans med en annan tjej, Klara. Han försäkrar Una att nästa dag ska han göra slut med sin flickvän så han och Una kan vara tillsammans öppet.
Nu får Diddis inte chansen att göra slut med Klara. En stor trafikolycka i en tunnel inträffar och han är en av många som dör i olyckan.
Una och övriga i vänkretsen träffas, bland annat på pubar, för att hänga tillsammans, för att minna Diddis och prata om saknaden och sorgen. För Una blir det extra svårt eftersom Klara, Didddis flickvän också är där och hon får allas sympati. Uns blir bara en i vänkretsen och får inte vara i centrum för de sörjande. Visst har hon en barnslig reaktion här när hennes önskan att vara i fokus med sin saknad inte kan uppfyllas. Men en sak är säker: ingen sorg kan jämföras med någon annans. Alla har sin relation och sitt förflutna med den avlidne.
Att få prata och prata och prata ännu mer. Att få prata hur mycket som helst om den saknade och om sorgen är den bästa metoden att ta sig igenom sorg. Att ha vänner och bekanta och familj och släkt där man får prata om den som gått ur tiden är det bästa för att kunna leva vidare med saknaden.
Filmen visar hur gemenskap är ett stort stöd i en sorg. Men samtidigt är dialogerna inte filmens styrka. Det är ganska styltigt emellanåt. Det är svårt att göra mästerverk om sorg. En av de absolut starkaste och mest mästerliga skildring om sorg på film är enligt mig Manchester by the Sea. Dess styrka ligger i att det som skildras bubblar under ytan. När ljuset bryts lyckas inte riktigt få fram det på samma sätt, förutom med fotot, som är enastående. Fotot talar också om mystik, om vad som kan döljas i dimman och under ytan.
Skådespelarna får godkänt och Elín Hall har fått pris för sin roll som Una, även om jag saknar bredd i vad hon gestaltar från sitt inre, men det ansvaret har regissören inte lyckats så bra med. När ljuset bryts är sevärd och vacker men inget mästerverk.
Ledmotivet i När ljuset bryts är ett stycke av Oscarsnominerade (för Sicario och The Theory of Everything) kompositören Jóhann Jóhannsson som gick bort 2018.
När ljuset bryts har fått flera priset, bland annat:
VINNARE – DRAGON AWARD BEST NORDIC FILM – GÖTEBORGS FILMFESTIVAL
VINNARE – BÄSTA FILM – EDDA ISLÄNDSKA AWARDS
SAMT BÄSTA REGISSÖR + KVINNLIG HUVUDROLL + KVINNLIG BIROLL + VISUELLA EFFEKTER